Presentation av Madelene Löfström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Klasslärare för åk 6.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Möjligheterna som finns för individanpassning för elever är oändliga när det kommer till IT. En lärares kreativitet och fantasi är endast det som sätter gränser. IT möjliggör även att ta in resten av världen in i klassrummet och utforska lik väl sin näromgivning som resten av världen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Mina digitala verktyg är vitala för att bibehålla den goda kvalitén på både undervisning och planering. Jag har i och med det möjlighet att dela mina tankar och planeringar direkt med kollegor och elever. Det ger en transparens som gör det enkelt att följa vart undervisningen är på väg.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Jag ser det som en otroligt central del särskilt under de omständigheterna som vi haft när det kommer till Covid-19. Genom att ha arbetat med digitala verktyg sedan tidigare skapar det inte lika stor stress eller motstånd till distansundervisning. Jag tror att många skolor fått ett uppvaknande i hur viktig digital kunskap är och vad som går att göra om den kunskapen finns. Utmaningarna blir synliga när ett arbetssätt skall ändras under en kort tid. Att först ha viljan att göra en förändring och kanske börja luta åt mer digitalisering tror jag är viktigt för att utvecklingen skall ske på rätt sätt. Att tvinga lärare till en förändring kan skapa motstånd och att digitalisera sig anses vara något ”jobbigt”. Att ha lärare att inspirera varandra i detta tror jag är den stora vinningen.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag har en hel del, så svårt att välja. Varje morgon använder jag mig av Classroomscreen för att ha en rutin som eleverna känner igen. Den håller tydligt den informationen som skall förmedlas under morgonen och har många smarta finesser. Att programmera via Code.org och Code combat är något som mina elever älskar att göra. Såklart har jag en hel uppsjö med sidor och program som jag gärna använder. Men jag håller mig kortfattad för nu.

Presentation av Marcus Henriksson

Vem är du och vad jobbar du med?
– SO-lärare, undervisar i Historia, Samhällskunskap och Entreprenörskap

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag skulle säga att med dagens teknik så är möjligheterna med IT nästintill oändliga. Elever som har svårt för läsning, kan nu med hjälp av exempelvis inläsningstjänst eller immersive reader läsa i böcker och läromedel, helt på egen hand. Elever som har svårt för att skriva, kan få nu diktera texterna eller få stavningshjälp. En nyanländ elev som tidigare inte kunde delta aktivt i undervisningen, kan nu delta i ordinarie undervisning redan från första dagen med hjälp av en översättningsapp. Är inte det fantastiskt?

– Att använda digitala hjälpmedel kan bli som att sätta en lärare i handen på varje elev. Elever finner nu ämnet mer intressant, vilket i sin tur ökar motivationen och hjälper inlärningen. I mina ämnen är Youtubeföreläsningar och frågor utifrån dessa, ett otroligt bra hjälpmedel då varje elev kan arbeta utifrån sitt eget tempo och förmåga. Eleverna kan med hjälp av digitala verktyg så som Google Dokument både bli rättade och få feedback i realtid. Alla får synas, utan att någon blir utpekad. Samma sak med Kahoot (dvs. Fråegsport online). Tidigare så har vissa elever varit för blyga för att svara på lektionerna. Detta är nu ett minne blott. Nu ser man också direkt vilka elever som hänger med och vilka som inte gör det. Detta helt utan att någon skall behöva känna sig utpekad. Detta gör inte bara undervisningen mer kul för de elever som det går bra för, utan gör det också lättare för mig att hjälpa de elever som har det svårt. En dubbel vinst med andra ord!

– Med digitala verktyg blir på så sätt kunskapsinlärningen multimodal. Man får en otroligt varierad undervisning, utan allt för stor ansträngning. Man kan göra studiebesök, utan att ens behöva lämna klassrummet. Eleverna kan också skapa multimodala redovisningar, vilket gör att eleverna kan visa upp fler förmågor på samma gång. Eftersom kunskapen hela tiden är tillgänglig kan undervisningen individualiseras naturligt och alla kan få en utmanande undervisning på just deras nivå. Digitala verktyg gör undervisningen tydligare, mer varierad, tillgänglig, meningsfull, verklighetstrogen, motiverande, kreativ, utvecklande och engagerande. Därför är de ett måste i min undervisning och en självklart för mig som undervisade lärare.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg om de används på rätt sätt, kan hjälpa alla elever att lära sig mer. Det kan hjälpa såväl svaga elever, som starka elever. IT kan göra det möjligt att för elever att söka information, med hela världen som bibliotek. IT kan göra det möjligt för elever att se föreläsningar, var som helst, hur ofta som helst, i olika hastigheter, på olika språk med mera. IT kan göra undervisningen så mycket roligare, mer intressant och mer utmanande än någonsin tidigare. Den potentialen som IT har för elevernas lärande är därför väldigt svårslagen

– Digitala verktyg och resurser är en väldigt stor del av min lärarroll. Jag använder olika digitala verktyg för olika ändamål. Powerpoint när jag håller i en föreläsning, kahoot.it (frågesport online) för att testa av vad eleverna har lärt sig under lektionen, Word för att skriva häften/uppgifter/prov till dem med mera. Jag lägger också upp alla mina föreläsningar på Youtube (Jag har en egen SO kanal med över 260 föreläsningar), så att elever som är sjuka, borta eller bara vill plugga lite extra inför ett prov, kan göra det helt i deras egen takt.

– När det gäller planering, så använder jag alltid vår plattform Google. Där lägger jag upp allt material, allt ifrån kursens syfte och centrala innehåll till lektionsuppgifter. Alla mina föreläsningar finns sedan tillgängliga på Youtube, vilket gör att elever som missat något eller hade svårt att hänga med, kan titta på föreläsningen igen. Detta underlättar mitt arbete enormt och samtidigt ger det eleverna möjlighet att se materialet hur många gånger de vill och behöver. Inlämningar av eleverna lämnas också in på Google, vilket gör att jag som lärare slipper en massa inlämnade dokument och kan ge direkt feedback och bedömning. Jag som lärare får på så sätt en överskådlig syn över alla elever och vart de står i inlärningen. Detta gör att jag med exakthet kan tillgodose rätt undervisning till rätt elev. Föräldrar får också helt nya förutsättningar, för att bli delaktiga i sina barns skolgång. De kan ta del av elevarbeten i form av filmer, texter, böcker mm online med enkelhet. Föräldrar kan logga in och följa sina barns utveckling samt veta vad och hur barnet lär sig i skolan.

– Jag som lärare kan även vara till hjälp för eleverna, när de gör sina läxor. En elev kan sitta hemma och arbeta med en uppgift och stöta på problem och kanske inte har någon närstående som kan hjälpa till. Då kan jag från skolan stötta eleven digitalt, trots att vi befinner oss på helt olika platser. Detta minskar stressen och hjälper mig att känna att jag gör ett bra jobb och räcker till. Jag upplever att undervisningen blir mer varierad, anpassad och effektiv. Kort och gott, utan digitala verktyg skulle jag inte vara den lärare som jag är idag. Mina elever skulle inte heller lära sig lika mycket. IT är och kommer alltid att vara en stor del av mitt sätt att bedriva undervisning. Det gör min undervisning mer intressant, mer lättillgänglig och mer individanpassad. Den gör mig till en bättre lärare, helt enkelt.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Digitaliseringen under våren 2020, gav en hel del lärare problem. Många lärare var dåligt förberedda på hur de skulle kunna ställa om från vanlig undervisning, till en digital sådan. För mig personligen var det inga problem alls. Alla mina föreläsningar fanns redan på Youtube, allt material och alla uppgifter på Google, alla prov fanns redan på Exam.net, så det var bara att tutta och köra. Mina elever märkte ingen som helst skillnad, förutom att de fick se mitt vardagsrum istället för lektionssalen.

– Svårigheten med digitalisering som jag ser det är att lära ut vilka appar/möjligheter som redan finns och hur lärare skall använda på dessa på bästa sätt, för att få till en så bra undervisning som det bara går. Om vi lyckas med detta, så kommer både elever och lärare inse vilka otroliga möjligheter som digitala verktyg erbjuder och hur en digital undervisning, inte bör ses som sämre undervisning, utan snarare en bättre. Jag tror dock att många elever och lärare redan har gjort denna upptäckt. Lärare använder digitala verktyg i allt större utsträckning. Utmaningen som jag ser det sitter i att få resterande lärare att göra samma resa och inse att digital undervisning är framtiden.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Nej, alla de digitala verktyg som jag använder fyller en särskild roll och kompletterar varandra på ett fantastiskt sätt.  Låt mig utveckla:
• Youtubeföreläsningar – Gör så att alla mina föreläsningar finns tillgängliga för elever, dygnet runt. Oavsett om en elev är sjuk eller bara vill repetera inför ett prov, så är detta ett fantastiskt verktyg att använda sig utav. Jag har därför min egen Youtubekanal med över 260 föreläsningar. Både kollegor och elever har uppskattat den.

• En egen hemsida (Sokungen.se) – Här finns en rad artiklar inom SO området, där jag själv vet att den information som eleverna får ta del utav är trovärdig. Om elever har svårt för att lyssna, så kan jag alltid rekommendera denna källa.

• Exam.net – Exam.net är en digital plattform, där man som lärare kan lägga upp prov för eleverna. Oavsett om jag undervisar hemifrån eller på skolan, så är digitala prov så mycket bättre än traditionella. Elever som tidigare haft svårt att skriva för hand, presterar nu så mycket bättre.

• Kahoot – Jag använder Kahoot efter nästan varje föreläsning som jag haft. Kahoot är en app, där man själv antingen kan använda andras eller skapa sina egna frågesporter. Jag använder den så mycket, därför att den inte bara gör min undervisning mer intressant och rolig för eleverna, utan också för att den är ett jättebra sätt för mig att ta reda på vad eleverna har lärt sig och inte. Jag kan också i appen, se vilka elever som har haft det lite lättare än andra och vilka som har haft det lite svårare. Detta gör att jag som lärare vet vart jag skall lägga mitt fokus. Kahoot är på så sätt ett väldigt bra digitalt verktyg, som jag hoppas att fler lärare kommer att använda i framtiden.

Presentation av Maria Höglund

Nominerad tillsammans med Elin Rise

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Maria Höglund och är legitimerad musiklärare utbildad vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Jag jobbar på Helenelundsskolan och undervisar åk 7-9 i musik tillsammans med Elin Rise, samt med olika musikaliska projekt på skolan. Jag är även utbildad sångerska och sångpedagog och kombinerar det med läraryrket.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– I musikämnet kan digitala hjälpmedel som olika musikappar komplettera undervisningen på ett roligt och inspirerande sätt och göra undervisningen tillgänglig för fler elever (t.ex. piano- och gitarrappar, GarageBand, Notysing, m.fl.). För vissa elever kan ett musikprogram bli som ett extra instrument och därmed ett alternativt medel att uttrycka sig genom. På Helenelundsskolan har varje elev en egen Ipad med olika appar tillgängliga, vilket underlättar digitalt lärande.

– Jag och Elin arbetar utifrån portfoliometoden och vi har utvecklat ett sätt att använda denna beprövade metod i en ny digitaliserad form med hjälp av Google Classroom. Vi använder oss av elevfilmer för att dokumentera och redovisa olika uppgifter. Eleverna väljer själva ut några filmer varje år för att visa sina kunskaper inom olika arbetsområden. Exempelvis gör eleverna en vlogg för att dokumentera sin egen arbetsprocess då de skapar egna låtar. I Google Classroom växer efter hand en digital portfolio fram, där både eleven och läraren kan gå tillbaka och titta på filmerna och på så sätt följa elevens utveckling.

– Genom portfolioprocessen kan eleven lättare se sig själv utifrån och lära sig av sin egen utveckling, genom att exempelvis själv komma med förslag på förbättringsområden. Eleven styr själv sitt eget lärande i högre grad och kan lättare bestämma hur mycket arbete den vill lägga ner på en uppgift. Man kan repetera och spela in tills man är nöjd och den som är blyg och inte vill visa i skolan kan till exempel spela in sin sång hemma.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala hjälpmedel underlättar arbetet i hög grad. Efterarbetet har minskat, planeringen blivit enklare och det är en stor fördel att man hela tiden har tillgång till allt material både hemma och på arbetsplatsen. Man kan till exempel lättare göra ändringar i sina uppgifter, göra snygga presentationer, ha digitala prov och få in flera olika uttrycksformer som filmer, bilder och musikexempel.

– Vårt sätt att arbeta med en portfolio i Google Classroom har många fördelar för oss lärare. Det underlättar verkligen vid sambedömning och flera lärare kan sitta tillsammans och bedöma även på distans. Man har allt material samlat på ett ställe och det blir lätt att få en fin översikt över elevens kunskaper och utveckling. Eleven har också smidigt själv lagt upp alla filmer, vilket verkligen underlättar efterarbetet för läraren. Tidigare fick man själv organisera alla filer, vilket var ett tidskrävande jobb.

– Att utgå från filmerna i portfolion blir också ett fint underlag för formativ bedömning. Det blir mer konkret för eleven när man pratar om vad som händer på filmen och läraren kan tydligare peka på specifika utvecklingsområden och styrkor. Det gör kommunikationen mellan elev och lärare enklare.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Det har varit en stor fördel att verksamheten är digitaliserad till så stor del under dessa coronatider. Det har gjort det enklare för verksamheten att rulla på trots att både elever och lärare har varit borta i omgångar. Under våren hade jag exempelvis betygssamtal via Google meet, där jag i förväg hade skrivit ut i Classroom vilken tid eleverna skulle ha samtal som de sedan loggade in på, detta funkade väldigt bra.

– I Google Classroom lägger vi lärare all information från lektionerna, till exempel presentationer, instruktionsvideos m.m. och dessa finns hela tiden tillgängliga i Classroom. Har eleven varit borta eller vill repetera något kan den göra det i egen takt och lättare komma ifatt på egen hand. Läraren har också en snabb kanal till eleverna om man till exempel vill skicka ett enkelt meddelande eller ge feedback på en uppgift.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Under året testar vi en ny app med våra elever som heter Notysing. Appen utvecklas just nu inom projektet Musikalisk IT i skolan (MITIS) på Kungl. Musikhögskolan av en forskargrupp bestående av Anna Backman-Bister och Sven Ahlbäck m.fl. i samarbete med företaget Doremir. Genom att vara testpersoner får våra elever både ett bra komplement i undervisningen och samtidigt en idé om hur ett forskningsarbete kan se ut. Appen liknar Duolingo i sin utformning och går ut på att man på ett enkelt och roligt sätt ska lära sig sjunga efter noter. Eleverna tränar på tonträff samt får ett verktyg för att lättare koppla ihop det abstrakta som de hör men något konkret de kan se i appen.
Några andra favoriter är GarageBand, Ultimate guitar och Amazing Slowdowner.

Presentation av Marianne Sjöö Laisio

Nominerad som del i gruppen Digitaliseringspedagogerna för förskolan i Motala

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare och tog min förskollärarexamen med inriktning mot natur och teknik våren 2011 på Karlstad universitet. Digitalisering är ett område som alltid har fångat mitt intresse då den inom förskolan ger oss möjlighet att tillföra ytterligare dimensioner i barnens lärande. Sedan 2013 har jag arbetat som digitaliseringpedagog för ett förskoleområde i Motala kommun, ett uppdrag som precis som digitaliseringen har förändrats i snabb takt. Till en början handlade uppdraget om att utbilda kollegor i användandet av de digitala verktygen medan min roll idag främst syftar till att implementera utvecklingen av digitalisering utifrån ett pedagogiskt perspektiv, där målet är att alla barn i Motala kommuns förskolor ska ges en likvärdig möjlighet att utveckla en adekvat digital kompetens. Min roll är att vara inspiratör och väcka nyfikenhet hos mina medarbetare för att de i sin tur ska få möjlighet att utveckla digitaliseringen som ett komplement i sin undervisning i förskolan. Jag behöver vara omvärldsspanare där jag ligger steget före med aktuell forskning, samtidigt som jag behöver stärka dem som precis har börjat med digitalisering.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag tänker att digitaliseringen behöver bli integrerad i den övriga undervisningen i förskolan, där syftet är att tillföra nya dimensioner i barnens lärande. Digitaliseringen blir därmed en av flera delar i barnens lärprocesser. Genom att tidigt skapa goda digitala vanor hos barnen, där bland annat förståelsen för källkritik, nätetik, problemlösning och digitalt skapande finns med i undervisningen, får förskolan möjlighet att lägga grunden för barnens framtida digitala användande. Jag tror att det är viktigt att vi har en tydlig gemensam målbild av vad en adekvat digital kompetens hos barnen är. Som stöd i det arbetet tar jag hjälp av styrdokumenten och Skolverkets fyra aspekter av digital kompetens och använder i min undervisning.

– I den undervisning jag bedriver som förskollärare är de digitala verktygen ett naturligt inslag och en del av lärmiljöerna. Här får barnen befinna sig i digitala lärmiljöer där förutsättningar finns att arbeta med programmering, filmskapande och digitalt skapande och berättande. Genom projektorn kan jag förändra digitala lärmiljöer enkelt efter barnens intresse. Vi kan virtuellt besöka platser som vore omöjliga annat än i fantasin, något jag ser ger ett vidgat lärande hos barnen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala verktygen har öppnat upp många nya kommunikativa möjligheter och är väldigt tidsbesparande i mitt yrke. Programmen i Office 365 erbjuder mig oändligt många möjligheter till kommunikation, presentation, delande av dokument, skrivande och kollegialt lärande. Mitt arbete med dokumentation av barnens lärande och reflektion kring utbildningen har förenklats avsevärt i och med den möjlighet digitaliseringen erbjuder. Mycket ryms idag i min iPod i fickformat som jag självklart kombinerar med andra digitala verktyg.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Våren 2020 har varit en svår tid för hela världen, där vi inom förskolan har fått skapa alternativa kommunikationskanaler då fysiska möten har varit nödvändiga att begränsa. Digitaliseringen har för mig varit ett fantastiskt verktyg att fortsätta ha möten, utvecklingssamtal och presentationer som annars hade fått ställas in, på grund av rådande pandemi. Jag tror att förskolan delvis kommer att fortsätta att använda sig av många av de nya kommunikationssätten som digitaliseringen möjliggör, även när pandemin är över.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag har många favoritappar och dessa förändras över tid. För mig är det viktigt att apparna ger utrymme för barnen att vara kreativa skapare med hjälp av digital teknik. Green-screen är en app som jag använder mycket, där mitt huvudsyfte är att barnen ska få vara producenter i det digitala skapandet av film. De lär sig bland annat källkritik när de på några minuter kan förflytta sig från förskolans upplevelserum till rymden för utforska olika planeter, som de aldrig skulle kunna besöka på riktigt.

– Programmering, både analogt och digitalt, är en annan del av det digitaliseringen som jag arbetar mycket med. I förskolan är vi väldigt bra på att jobba med mönster, sortering och rutiner. Här kan vi enkelt integrera begrepp som algoritmer, kommandon, loopar och buggar. Genom att få in programmeringens grunder integrerat i vårt vardagliga arbete ges barnen möjlighet att utveckla ett datalogisk tänkande som de har användning för när vi går vidare till att arbeta med digital programmering med exempelvis appen och roboten Blue-bot.

– Den digitala bibliotekstjänsten Polyglutt är en app som har öppnat upp nya möjligheter för mig att ytterligare utveckla arbetet med bland annat barnens olika modersmål, tecken som stöd och barnkonventionen. Numera har vi möjlighet att läsa böcker både analogt och digitalt.

Presentation av Marina Stepanenko

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad modersmålslärare och lärare i engelska+ryska+tyska som moderna språk. Jag jobbar på grundskolan som modersmålslärare i ryska och på gymnasiet som lärare i ryska som modernt språk.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– IT gör elevernas lärande mer 1) varierat; 2)flexibelt; 3) intensivt; 4) individuellt anpassad; 5) lekfullt; 6) forskningsorienterat. IT ökar motivation hos eleverna, deras självständighet i studier, kreativitet och förmåga att lösa problem.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Planering: digitala verktyg kan kräva mer planeringstid (man behöver välja vilket verktyg som passar bäst för lektionens mål). Lektion: digitala verktyg gör lektionen mer blandatd (blended learning) och avlastar lärare mycket. Efterarbete: digitala verktyg gör det möjligt att få snabbare resultat av undervisning (till exempel med hjälp av själv-rättande tester).

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Våren visade hur viktigt det är att alla skolelever har en dator (fr.o.m. åk1) och hur viktigt det är för alla lärare i modern tid att ha digital kompetens. I Skellefteå kommun var grundskolorna öppna hela tiden, det var bara gymnasielever som hade fjärrundervisning. Jag är van vid fjärrundervisning (vi kör en del modersmålsundervisning via fjärr), alltså det var inte speciellt utmanande.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Om jag skulle välja bara en, då är det PowerPoint. Varför: den är nätverksoberoende och kan inkludera mycket varierat innehåll (video, ljud, länkar osv.). Konkret undervisningssituation: t.ex. eleverna ska läsa i en bok och träna sin läsförståelseförmåga. Jag (lärare) förvandlar en bok i en PowerPoint bok med text+bilder+ video+förklaring av nya ord. Man kan bläddra i en sån bok. Jag lägger till självrättande frågor med hjälp av trigger funktion och länkar till extra online-övningar (t.ex. https://learningapps.org/).

Presentation av Marta Surbevski

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Digitala verktyg kan hjälpa med nivåanpassning och möjligheten att titta på lektioner/undervisningsmaterial flera gånger.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Eleverna blir mer aktiva under lektionerna,  Det kan hjälpa med efterarbete om appen/websidan har sammanställd information för läraren.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Det visade att alla kan använda digitala verktyg och det är en del av framtiden.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Skype, bästa sättet att lära om andra och kommunicera. Facebook,  massor av grupper med lärare tipsade varandra om olika saker,

Presentation av Martin Holmgren

Vem är du och vad jobbar du med?
– Har sedan 2011 arbetat som idrottslärare i Gislaveds kommun, en kommun som har Ipads till alla elever i grundskolan. I augusti 2016 införde jag, tillsammans med mina kollegor, daglig fysisk aktivitet för alla våra elever på högstadiet. Vi ville ge våra elever bättre förutsättningar att lyckas i skolan, detta genom att schemalägga pulshöjande aktiviteter under skoltid. Forskning tyder på att fysisk aktivitet i form av pulshöjande moment ger positiva effekter på hjärnan, skapar bättre koncentration och ger en bättre hälsa.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Under de pulshöjande aktiviteterna använder eleverna pulsband så att de ser sin puls i realtid på väggen i hallen. Målet är att de ska ligga i en pulszon mellan 60-90% av sin maxpuls under 20 minuter för att få positiva effekter senare i klassrummet. När elevernas puls höjs så ändras deras ruta med namn på väggen färg. När de hamnar i rätt pulszon så börjar en klocka att räkna i deras egen ruta och målet är att nå 20 minuter under ett träningspass på 30 minuter. Detta system är en trigger för eleverna och det hjälper dem att verkligen vara aktiva.

– Många av våra egna elever, och även resultatet i en forskningsstudie vi deltagit i, vittnar om att elever sover bättre, äter bättre och kan koncentrera sig bättre med daglig fysisk aktivitet i skolan. Vi ger dem bättre förutsättningar att lyckas i skolan.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Just det pulssystemet vi använder är bra på så sätt att all information lagras och att elever och lärare kan följa varje elevs utveckling när det gäller pulsen. Systemet har också visat prov på elever som har haft en onormalt hög puls, vilket vi sedan ha kunnat lämna vidare till skolhälsovården.
– När det gäller ämnet idrott och hälsa så ska eleverna lära sig hur kroppen fungerar och vad som påverkar kroppen på olika sätt. Pulssystemet gör det tydligt för eleverna att förstå hur kroppen reagerar när den utsätts för fysisk ansträngning.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– För oss inom grundskolan så rullade skolan på ”som vanligt” och vi hade eleverna på plats i skolan. Såklart var det många elever borta under våren och det ställde krav på oss pedagoger att även tillgodose elever som var hemma med undervisning. Med hjälp av skolans lärplattform såg varje elev vad klassen arbetade med och kunde på så vis ta till sig undervisningen hemifrån, om eleven var tillräckligt pigg för det.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Appen Polar Gofit använder vi i pulsundervisningen och den kan jag verkligen rekommendera då den skapar engagemang hos eleverna. De vill få sin tid i systemet och det får de bara när de har tillräckligt hög puls, vilket gör att samma elev inte kan vara målvakt hela tiden då man blir lite mer passiv då. När jag har en spontan genomgång står flera elever och hoppar på stället för de vill inte att deras puls ska gå ner. Engagemang!

Presentation av Mattias Julin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare på Blåsbo förskola i Västerås. Jag bor i den lugna oasen Lillhamra med sambo och 2 barn. Jag ägnar mycket fritid åt att måla/teckna främst digitalt och har ett stort intresse för Lego, datorer och spel. I arbetet på förskolan vill jag så ofta det går vara medforskare och medlekare tillsammans med barnen, med inställningen att det går att se på tillvaron på minst 100 olika sätt. När man kan samla in barnens intryck och uttryck och bjuda tillbaka med något som känns relevant och lustfyllt är det som absolut roligast att arbeta i detta yrke.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Med hjälp av projiceringar kan till exempel utemiljön tas in och upplevas på nya sätt och helt nya miljöer kan skapas med hjälp av ljud, bild och musik. Genom appar på iPaden ges barnen också en chans att både göra urval, planera och spela teater som efteråt kan ses och höras av skaparen, men också upplevas av övriga barngruppen och diskuteras samt göras igen på nya sätt. IPaden och reflektionsskärmar har också varit ovärderliga verktyg att lyfta fram olika språk och sätt att kommunicera på för att tillgodose så många av barnens behov som möjligt.

– Barnen kan också få en förståelse för hur deras tankar och idéer kan nå en ny nivå med hjälp av iPadens kamera och videobearbetning. Kameran finns ju alltid tillgänglig och kan användas till att göra något så alldagligt som städning till en lustfylld aktivitet där den omvandlas till spännande uppdrag som stimulerar rumsuppfattning och samarbete; vilka saker syns på bilden och var på avdelningen/utomhusmiljön ser de ut att finnas?

– Programmerbara robotar ger barnen en möjlighet att sätta ett mål och tänka framåt samt få en förståelse för att tekniken ofta är beroende av vad vi ber den att göra.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det har varit mycket värdefullt att kunna reflektera över verksamheten genom Keynote, eftersom det ger oss pedagoger en bra överblick av vad som sker utanför den egna gruppen samt är enkelt att uppdatera och fylla på med nya tankegångar och verksamhetsförslag; vad vill barnen, hur gör vi och hur gick det? Vilka vägar tar vi till nästa tillfälle? Vklass är enkelt att ta med sig överallt och kan snabbt ge en bild av hur dagen kan tänkas se ut och om något hastigt ändras. Vklass ger oss även möjligheten att lyfta fram verksamheten och vad vi och barnen gör under vistelsetiden. Dokumentation som sammanställts av oss och barnen går enkelt att tas ut och reflekteras ytterligare över.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Det har varit ett verkligt lyft att alla medarbetare kunnat tilldelas egna iPads att arbeta och dela information med. Lärmiljöer har snabbt gått att berika med hjälp av bildredigering och snabba utskrifter. Barnen ges också en utökad möjlighet att uppleva och kommunicera med hjälp av reflektionsskärmarna, två till antalet på varje avdelning, vilket underlättar när vi delar upp oss inomhus.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Det finns några appar som varit till särskilt stort stöd i undervisningen, men i år har Polyglutt visat sig vara ett bra verktyg både för läsintresset och i arbetet med barn med andra modersmål än svenska. Boken Bamse och Gluff Gluff har de flesta barn i gruppen intresserat sig för, något jag först blev lite förvånad över då åtminstone den svenska berättarrösten saknar en del av känslan man själv är van vid att lägga i rösten när man läser böcker för barnen. Rösten läser dock texten relativt långsamt och tydligt och innehållet är spännande. Under flera lektionstillfällen har ett barn med engelska och indiska som modersmål valt denna bok på svenska och använt sig av ord och begrepp från sagan när hen så smått börjat prata svenska till vardags.

Presentation av Mia Lägnert

Nominerad tillsammans med Pernilla Abrahamsson. På bilden: Pernilla Abrahamsson, till vänster och Mia Lägnert till höger.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad lärare i samhällskunskap, religion, historia och geografi och jobbar på Norrevångskolan i Mörrum. Undervisar också i skolans digitala profil.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– IT ger eleverna möjlighet att få tillgång till världen utanför skolan på ett helt annat sätt. IT ersätter inte böcker men är ett komplement och ger eleverna möjlighet att bredda sina kunskaper. Dessutom är IT en självklar del i samhället och därför också viktigt att få in i skolan.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det är nästan svårt att svara på eftersom de digitala verktygen numera är en så självklar del i såväl planering som undervisning. Det har blivit lättare för mig att strukturera upp planeringen för både mig själv och eleverna. Under lektionerna är det som lärare lätt att visa aktuella klipp, kolla uppdaterad statistik och följa nyheter. Detta är kanske extra viktigt i so-ämnena men också i andra ämnen. Att alla elever har tillgång till en dator underlättar och datorn är en viktig resurs när det gäller både planering och undervisning. Den i kombination med de digitala tjänster vi använder underlättar också för elever som utav någon anledning behöver vara hemma. Kanske extra tydligt under våren och denna höst.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– I dessa tider har det känts extra skönt att eleverna har haft tillgång till datorer. Eftersom vi under flera år arbetat i Google classroom är både vi och eleverna väl förtrogna med verktyget och det har känts tryggt. En utmaning har varit att planera inför en eventuell skolstängning, men vi övade på Google meet och var extra noggranna med planeringen i classroom.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Vi jobbar mycket med appar i Google såsom Google classroom och jag tycker det fungerar bra. Där är det lätt att strukturera upp ämnesområden och lägga i både material och uppgifter. När det gäller 3D jobbar vi med Autodesks Fusion360 och eftersom det är kostnadsfritt för studenter samtidigt som det håller hög kvalité känns det som ett verktyg som håller måttet. I 3D har eleverna bland annat fått jobba med byggnader. De har valt hus i närområdet och utgått från ritningar för att sedan rita ”sitt” hus i Fusion. På detta sätt får vi in flera ämnen i 3D-undervisningen och eleverna kan jobba efter sin förmåga. Elever som har kommit långt lägger till mycket detaljer medan elever som är nybörjare gör enklare modeller.