Presentation av Lindskolans lärarlag

Bilden, Lindskolans lärarlag, från vänster: Catrin Tall, Katarina Sjöberg, Nella Celik, Anette Andersson, Nina Siirtola, Helena Perlskog och Jenny Pettersson. 

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är ett lärararbetslag som arbetar på en anpassad grundskola i Huddinge. Våra elever har förutom en IF diagnos även tilläggsdiagnoser såsom autism eller flerfunktionsvariation.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att låta alla elever kunna göra sin röst hörd är ett av våra viktigaste uppdrag. Därför arbetar vi med en tydliggörande pedagogik där vi tar stöd av bilder. På vår skola har vi under de senaste åren arbetat med olika digitala hjälpmedel. Nu har vi påbörjat ytterligare ett stort projekt med att introducera widget go plattor till våra elever. Detta för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga samt att ges möjlighet att visa sina kunskaper utifrån sin egna specifika förutsättningar. Vi har under året 2023 haft ett samarbete med två forskare på Södertörns högskola kring digitala hjälpmedel och kommunikation, ett projekt som fortsätter även under detta läsår.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vårt lärarlag arbetar tillsammans med att utveckla ”plattorna” och andra digitala hjälpmedel för eleverna. Dessutom håller lärarlaget workshops där alla pedagoger deltar, för att alla som arbetar med eleverna ska ha samsyn och kunskap kring de kommunikativa hjälpmedlen. Vi kommer även under våren -24 anordna workshops för vårdnadshavarna. Dessa workshops anordnar vi för att våra elever ska få bästa förutsättningarna för att lyckas med sin kommunikation över hela dagen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att vi valde ett digitalt hjälpmedel är för att det är lätt att ta med sig, samt att flertalet av våra elever responderar positivt med att använda digitala hjälpmedel. Vi ser att elever som har haft svårt att uttrycka sig samt inte velat ta fysiska bilder i stället snabbt förstått hur de kan använda ”plattan” för att kommunicera. Ett exempel som vi har är en elev som började hos oss som inte hade ett sätt att kommunicera och hade ett problemskapande beteende, när hen förstod att hen med hjälp av ”plattan” kunde förmedla vad hen ville ha/göra så öppnade sig en ny värld för hen och det problemskapande beteendet minskade. Ytterligare ett exempel är en elev som har stora motoriska svårigheter där ”plattan” har skapat förutsättning för hen att kunna kommunicera.

Presentation av Linnéa Bergfalk Erkmar

Nominerad tillammans med Mundhir Hajir

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare på Enheten för flerspråkighet i Partille kommun. På enheten får alla nyanlända grundskoleelever i kommunen gå på en introduktion i cirka 4 veckor för att förbereda sig inför sin skolstart.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I vår klass har vi elever i olika åldrar med olika språk och skolbakgrund. Detta ställer krav på oss att differentiera i vår undervisning och implementera de digitala resurserna som en naturlig del i lärandet. Med hjälp av de digitala resurserna får eleverna möjlighet att utveckla både ämnes- och språkkunskaper i egen takt och med utgång från sin nivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vårt uppdrag ingår det att öka kompetensen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur olika digitala resurser kan användas i undervisningen. Detta gör vi genom föredrag, kollegiala möten och forum som till exempel kommunens webbplats där vi har publicerat filmer som vi har skapat för att visa hur de digitala resurserna kan användas i praktiken.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vi introducerar även de digitala resurserna för våra elevers vårdnadshavare. På så sätt kan eleverna få stöttning i att använda dem även på sin fritid för att ta sig an skolarbetet. Föräldrarna ser positivt på detta då de själva upptäcker nya resurser i sitt lärande. Lexins Bildtema är ett exempel på en öppen resurs som vi introducerar.

Presentation av Magdalena Norén

Nominerad tillsammans med Emma Persson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare i Lomma kommun och förutom mitt uppdrag i barngruppen är jag även med och driver en digital grupp i vårt förskoleområde. Syftet med vår grupp är att utveckla användandet av digitala verktyg på våra förskolor. Bland annat har vi skapat en webbplats som heter “Digitala möjligheter” med tips och information om det digitala arbetet i förskolan. Här har vi på ett enkelt och lättförståeligt sätt samlat både inspiration kring vad man kan göra tillsammans med barnen men även korta instruktioner i form av filmer, bilder och text kring hur man praktiskt gör. Allt för att öka kunskapen och användandet hos de som arbetar på någon av förskolorna i vår kommun.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vårt fokus de senaste terminerna har varit att ge stöd och inspiration till våra kollegor. För att de i sin verksamhet ska känna sig trygga i den digitala världen och erbjuda barnen olika sätt att använda och uppleva digitala verktyg. Målet har hela tiden varit att få med alla kollegor på den digitala resan. Vi har märkt att det inte alltid är så enkelt för alla. Det digitala kan kännas svårt och läskigt, “tänk om jag trycker fel eller inte förstår vad jag ska göra”, är något vi hört många gånger.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Förutom att skapa ovan nämnd webbplats har vi även varit runt på enhetens alla avdelningar. Vi har bland annat tagit reda på vilka behov våra kollegor har för att kunna arbeta och känna sig bekväma med det digitala arbetet i verksamheten. Vi har också haft “prova på” workshops för alla kollegor där målet varit att inspirera samt ge kollegorna tid att lära sig och prova olika digitala verktyg. Detta för att låta alla äga kunskapen och känna sig trygga med användandet av den i barngruppen samt skapa en likvärdighet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vår upplevelse är att det inom det digitala ofta är fokus på de äldre barnen och deras görande. De yngre barnen glöms bort eller så uttrycker pedagoger att de inte vet hur eller vad de kan göra digitalt som passar även de små. Detta har fått oss att engagera oss lite extra för att försöka hitta lämpliga digitala verktyg och appar som kan göra även de yngre barnen till producenter. Vi håller på att utveckla ett särskilt avsnitt på vår webbsida där fokus är barn mellan 1–3 år och deras görande.

Presentation av Magnus Lindström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är leg. gymnasielärare i matematik och programmering och brinner för att genom min undervisning få elevers självförtroende att växa genom att få dem att lyckas i mina ämnen. Mina elevers väg dit är kantad med att lära sig om hur man lär sig bäst, befäster kunskaper över tid och hur man tar ansvar för sitt eget lärande.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– På många olika sätt försöker jag att ”delegera” delar av mina arbetsuppgifter till digitala verktyg så att jag får mer tid till att ägna mig åt de delarna av yrket där jag kan göra störst skillnad. Jag har bland annat använt socrative.com och kunskapsmatrisen.se för digitala diagnoser, startuppgifter och för att differentiera min undervisning utifrån elevernas rådande kunskapsnivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På min skola har vi en öppen delningskultur där vi träffas regelbundet och delar med oss av goda exempel. Samtidigt finns det en stor respekt för att läraryrket är något där varje kollega ska få välja sin väg och där ett lyckat kollegialt samarbete inte nödvändigtvis måste resultera i att alla gör likadant utan snarare se att våra elever berikas av olika arbetssätt där digitala verktyg är en självklar del av nutiden.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Tidigare har jag fått in en del repetition på klassnivå med mycket goda resultat, men det har tagit mycket tid att göra helt manuellt. Då det digitala verktyget som jag saknade för att ta min undervisning och mina elevers lärande till nästa nivå inte existerade så har jag spenderat de senaste tre åren av min fritid för att bygga pluggamatte.se som är en webbplats för att plugga matte med tidsfördelad repetition.

Presentation av Makerpedagogerna

På bilden: Makerpedagogerna Sundbybergs förskolor. Övre raden fr v: Christina Kroon Wedin, Pegah Hatefi Burris, Yoshiko Katori, Ewa Söderström, Nadia Westerberg. Nedre raden från vänster: Aicha Yousri, Helena Aldén, Nataya Andreassen. Saknas på bilden: Jalileh Moini.

Som ett led i arbetet med adekvat digital kompetens, skapande med IT och att öka förståelsen för en omvälvande samtid satsar de kommunala förskolorna i Sundbyberg på en specialistgrupp – makerpedagoger. I kommunen strävan efter ökad likvärdighet och ökad kompetens när det gäller att blanda uttryck som hållbarhet, estetik och teknik, får denna grupp processledning och stöd av Kvasar. Sundbyberg har delar upp förskolorna i 8 enheter, och varje enhet har en makerpedagog.

Det finns i dagsläget en definierad och formulerad strategi som makerpedagogerna arbetar efter, och de insatser och workshops de iscensätter paketeras och distribueras sedan ut till övriga enheter. Ett exempel är det senaste arbetet med digitala mikroskop, där en makerpedagog paketerat utbildningen med SPSMs bildstöd, fokusord (pdf:er) för att riva bort eventuella hinder för andra pedagoger att testa och realisera samma upplägg.

Utvecklingsledaren tillsamman med makerpedagogerna bistår i design av workshop utifrån de sex stycken basområden som är definierade och finns på film (Youtube). Här är makerpedagogen en viktig faktor i såväl utveckling av metodik som realiserandet av nya sätt att möta vuxna och barn med undervisning i en föränderlig samtid. Mer information kring arbetet finns på Kvasar–Makerspace

Makerpedagogernas individuella presentationer.
Christina Kroon Wedin (Lilla Alby)
Helena Aldén (Golfängarna)
Yoshiko Katori (Centrala Sundbyberg)
Pegah Hatefi Burris (Storskogen)
Aicha Yousri (Lilla Ursvik, Forskaren, Västra Brotorp)
Jalileh Moini (Milot, Granatäpplet)
Ewa Söderström (Rissne Hallonbergen)
Nadia Westerberg (Södra Rissne)

Presentation av Malin Kvarnlöf

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 33 år och jag arbetar som förskollärare. Min framtidsplan är att bli rektor och så småningom starta min egen förskola.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag har delat in barngruppen i kompetensnivåer och anpassat min undervisning utifrån vart varje grupp befinner sig. När jag arbetat med språkutveckling på olika sätt är barnen delaktiga oavsett ålder och kompetens men det som skiljer sig där är vilket intresse varje barn har. De digitala verktygen jag använt mig av både för att planera undervisningen, men också under aktiviteten, är lärplatta, projektor samt QR-koder.

– Ett exempel är när barnen var intresserade av dinosaurier och de behövde få möjlighet att utveckla lägesord, då förberedde jag en saga med dinosaurier med de yngre barnen. Jag gjorde rekvisita med hjälp av lärplattan som jag skrev ut och jag gjorde även en PowerPoint, för att alla barn lär på olika sätt. Med de äldre barnen använde jag sagan som stöd, för att sedan fick de själva befinna sig exempelvis under bordet eller på stolen. Barnen fick under aktiviteten ta bilder på varandra med hjälp av lärplatta, som vi sedan kunde återkomma till och barnen fick återberätta. Barnens bilder kan jag sedan använda i deras individuella lärloggar och som underlag för utvecklingssamtal. Det är ett exempel på hur jag har utfört undervisningen på olika sätt men med samma typ av material och syfte.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Under utvecklingsdagar har vi fått direktiv av rektor kring vad som ska göras under läsåret och därefter har jag tagit ansvar för att strukturera mer tydligt hur vi ska arbeta tematiskt tillsammans med hjälp av digitala medier så som PowerPoint, gemensam lärplattform och årshjul. Sedan har vi ett öppet kommunikationsnät där alla frågor och funderingar är välkomna med syfte fatt vi alla ska göra ett så kvalitativt arbete som möjligt.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Green screen är ett väldigt bra verktyg att använda sig av. Oavsett barnens intresse och vilket fokus pedagogerna har på utvecklingsområde är green screen ett roligt sätt att lära sig olika saker på.

Presentation av Marie Stenqvist

Vem är du och vad jobbar du med?
– Förstelärare på SFI.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som förstelärare ingår det i mitt uppdrag att agera motor i den pedagogiska utvecklingen. Jag strävar att ligga steget före, anta nya utmaningar och ha ett klassrum i ständig förnyelse.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IT-utvecklingsgrupp.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Den digitala kunskapen inom SFI är mycket varierad så det är svårt att ge ett generellt svar. Vi arbetar brett med Google Suite men också lärverktyg som kahoot och quizlet.

Presentation av Marie Törnqvist

Presentation av Mia Hasselblad

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en glad SO-lärare och It-pedagog som älskar mitt jobb. Jag jobbar på en F-9 skola i Stockholm som heter Nya Elementar. Jag undervisar i SO på högstadiet och är It-pedagog för F-9. Jag sitter med i flera olika grupper på skolan, där vårt främsta fokus är skolutveckling och hur vi på olika sätt kan göra vår skola till den bästa möjliga skolan för våra elever. Min grundtanke som lärare är att jobba med förmågor som skapar kreativa, innovativa, nyfikna och sociala elever. Jag brinner dessutom mycket för en värdeskapande undervisning där vi har en meningsfull skola för både lärare och elever, vilket jag också föreläser en del om.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Ju större klasserna blir desto mer utmaning kan det bli att stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. De senaste åren har jag jobbat både med individuella men framför allt generella anpassningar i klassrummet då jag är helt övertygad om att alla anpassningar gynnar alla elever på ett eller annat sätt. Det kan vara allt från att ha mina instruktioner till elevernas uppdrag skriftligt, men också inläst i förväg (som eleverna kan lyssna på via sina iPads) till alternativa redovisningsformer där eleverna väljer att redovisa sina kunskaper på det sätt som passar dem bäst. Det innebär att elever får möjlighet att visa sina kunskaper till exempel via en inspelad podcast, film, skriven artikel, röstmemo, sång, rap, AR eller via en animerad film i Keynote. En del kan tänka att detta är ett tidskrävande sätt att arbeta, men jag ser otroligt stora tidsvinster i längden hos eleverna då de utvecklar förmågor som gör att de når längre i sin kunskapsutveckling och inte fastnar på vägen.

– Mina elever har varsin iPad, vilket gör min pedagogik, didaktik och arbetssätt så mycket lättare och bättre. Tack vare de digitala verktygen kan jag fullt ut individanpassa och använda de multimodala verktygen som finns för att jobba efter de förmågor som får elever att bli kreativa, innovativa och nyfikna. De möjliggör också till stor del att få eleverna att samarbeta på ett enkelt och kanske annorlunda sätt än vad man har gjort tidigare.

– Jag har en varierad undervisning, där eleverna ofta får använda sin kreativitet genom att till exempel göra en film i Clips, spela in en rap och sång eller göra en digital multimodal bok. Jag är övertygad om att när man låter elever få använda alternativa redovisningsformer med olika digitala verktyg, tar de till sig kunskapen på ett bättre sätt och det i sig blir en individanpassning eftersom alla inte lär sig på lika sätt. Lusten till att lära väcks även när man jobbar med olika digitala verktyg. För att ta ett exempel arbetar jag en hel del med AR, och det har fått många av mina elever att hitta en ny dimension av intresse och engagemang till det vi läser om, vilket är superkul. På mina lektioner har jag alltid olika moment där vi gör olika saker, där just tanken är att det ska fungera för alla elever.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Då jag även är It-pedagog är en stor del av mitt uppdrag att få med mig hela kollegiet på den digitala resan. Det innebär att jag kontinuerligt erbjuder fortbildning i de digitala verktygen vi har genom att visa, inspirera och dela det jag själv gör. Jag jobbar mycket för att vi ska ha en generös dela-kultur på skolan som innebär att man prestigelöst hjälper, ger och tar varandras pedagogiska material. Vi har till exempel på skolan en gemensam bank, där vi lägger upp digitala mallar vi gjort i Pages, Keynote och Numbers så att alla ska kunna använda dem. Jag håller även i kontinuerlig fortbildning för hela skolans personal där fokus är kreativitet med iPaden.

– En fredagsmorgon i månaden erbjuder jag fortbildning via ett koncept som jag döpt till iMornings. Klockan 07:30 bjuds det på frukostfralla och en kort fortbildning för de som vill, kring något man kan göra digitalt med eleverna. Senast visade jag på hur man kan använda AR i undervisningen som en kick till lärande. Trots tidig morgon, och utanför lärares ramtid, så var det full aktivitet. Jag har även dragit igång TeachMeet i västerort tillsammans med två kollegor, där samtliga skolor som har iPads är välkomna till vår skola för lite fika och utbyte av digitala pedagogiska idéer. Förra året hade vi fyra träffar och de var verkligen uppskattade och något som vi kommer fortsätta med även detta år.

– Jag leder också DUR-gruppen, som är skolans Digitala Utvecklings Råd. I DUR träffas kontinuerligt representanter från skolans alla arbetslag där vi lyfter, samtalar och planerar aktiviteter som driver skolans digitala pedagogiska verksamhet framåt.

– Under året har jag också återkommande digitala pedagogiska aktiviteter som hela skolan blir delaktig i. Ett exempel är vår digiloga julkalender som vi har hela december som jag startade för fem år sedan, och som hela skolans personal och elever är involverade i.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Då jag brinner för värdeskapande undervisning, känner jag att det är otroligt viktigt att även eleverna känner att det är en meningsfull skola. Det gör att jag jobbar mycket med att använda mig av riktiga case och ge eleverna verkliga uppdrag (i stället för uppgifter) med verkliga riktiga mottagare. Att ha riktiga mottagare gör att eleverna blir mer intresserade, engagerade och vill göra sitt bästa. De multimodala verktygen som finns tillgängliga idag gör detta så mycket mer tillgängligt och roligare för eleverna.

– Uppdragen eleverna får, gör även att eleverna startar innovativa och kreativa tankesätt och känner att det de gör i skolan är viktigt på riktigt. För att ta några exempel så fick mina elever, när vi jobbade med Judendom inom religion, skapa digitala läroböcker om Judendom till årskurs 3. De fick göra boken i appen Pages, där olika multimodala verktyg skulle användas, för att sedan publicera den som en e-pub och bli en riktig digital bok. Jag och eleverna bestämde gemensamt vad som skulle finnas med, men eleverna fick själva bestämma hur boken skulle vara uppbyggd. De fick helt enkelt göra sin ”drömlärobok”. Eleverna var väldigt noga med att allt skulle vara inläst så att eleverna i åk 3 kunde lyssna. De ville även att det skulle finnas filmer, animeringar, seriestrips och quiz. När boken var klar fick de lämna över sina digitala böcker till årskurs 3, som i sin tur fick läsa, lyssna och ge feedback. Det blev då väldigt tydligt att riktiga mottagare är en av nycklarna till värdeskapande undervisning och mina elever tog uppdraget på största allvar och gjorde både fantastiska och genomarbetade läroböcker.

– I slutändan tror jag att det också handlar om att jobba på att ha goda relationer med eleverna. Att förstå deras omvärld, skapa uppdrag och lektionsupplägg som är på deras arena för att skapa lust till att lära. Att vara lyhörd och låta eleverna få vara med att påverka undervisningen kan resultera i fantastiska projekt som till exempel digitala vernissage med fotokonst, QR-nader (digitala tips-promenader för allmänheten) eller egengjorda instagraminlägg från Franska Revolutionen.