Presentation av Mats Larsnäs

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en erfaren gymnasielärare med över tjugo års IT-pedagogisk erfarenhet. Jag har jobbat i alla delar av det svenska skolväsendet från förskola till universitet. Jag jobbar på Sveriges Ridgymnasium i Varberg. Jag föreläser ofta inom områdena AI och VR för visa på sätt att integrera detta på bästa sätt i undervisningen

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag arbetar aktivt för att inkludera alla elever genom att anpassa metoder och verktyg efter olika behov. Mitt eget projekt Nikita kombinerar AI och VR för att hjälpa elever med talrädsla i språkundervisning. I företagsekonomi använder jag spel och AI för att engagera elever med varierande intresse och förmågor. En egen chattbottjänst och andra digitala verktyg används för att differentiera undervisningen och möta alla elevers behov.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Tillsammans med min kollega Zandra Stenman driver jag den digitala pedagogiska utvecklingen på Sveriges Ridgymnasiums fyra skolor, vilket inkluderar utformning av skolans AI-policy, hålla fortlöpande workshops och skriva nyhetsbrev om AI i undervisningen. Jag introducerade AI för kollegorna redan december 2022 och håller personlig handledning, en slags ”gerilla-fortbildning” för att hjälpa dem hitta relevanta digitala lösningar för just sina behov. För att göra AI tillgängligt har jag skapat en egen chattbottjänst och erbjuder specialanpassade chattbottar till lärarna för olika ämnen och arbetsområden.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett av mina mest framgångsrika projekt är Nikita, där jag kombinerar AI och VR för att hjälpa elever träna engelsk konversation. I detta projekt får eleverna interagera med olika AI-karaktärer i VR-headset. Fördelarna med detta arbetssätt är flera: elevernas talrädsla minskar, mängdträningen i engelska ökar markant, och VR fungerar som en ”känslomaskin” som får eleverna att uttrycka känslor mer än någonsin. Jag har märkt att effekterna av minskad talrädsla och ökad mängdträning följer med in i klassrummet även efter att projektet avslutats.

Presentation av Mia Hasselblad

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en glad SO-lärare och It-pedagog som älskar mitt jobb. Jag jobbar på en F-9 skola i Stockholm som heter Nya Elementar. Jag undervisar i SO på högstadiet och är It-pedagog för F-9. Jag sitter med i flera olika grupper på skolan, där vårt främsta fokus är skolutveckling och hur vi på olika sätt kan göra vår skola till den bästa möjliga skolan för våra elever. Min grundtanke som lärare är att jobba med förmågor som skapar kreativa, innovativa, nyfikna och sociala elever. Jag brinner dessutom mycket för en värdeskapande undervisning där vi har en meningsfull skola för både lärare och elever, vilket jag också föreläser en del om.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Ju större klasserna blir desto mer utmaning kan det bli att stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. De senaste åren har jag jobbat både med individuella men framför allt generella anpassningar i klassrummet då jag är helt övertygad om att alla anpassningar gynnar alla elever på ett eller annat sätt. Det kan vara allt från att ha mina instruktioner till elevernas uppdrag skriftligt, men också inläst i förväg (som eleverna kan lyssna på via sina iPads) till alternativa redovisningsformer där eleverna väljer att redovisa sina kunskaper på det sätt som passar dem bäst. Det innebär att elever får möjlighet att visa sina kunskaper till exempel via en inspelad podcast, film, skriven artikel, röstmemo, sång, rap, AR eller via en animerad film i Keynote. En del kan tänka att detta är ett tidskrävande sätt att arbeta, men jag ser otroligt stora tidsvinster i längden hos eleverna då de utvecklar förmågor som gör att de når längre i sin kunskapsutveckling och inte fastnar på vägen.

– Mina elever har varsin iPad, vilket gör min pedagogik, didaktik och arbetssätt så mycket lättare och bättre. Tack vare de digitala verktygen kan jag fullt ut individanpassa och använda de multimodala verktygen som finns för att jobba efter de förmågor som får elever att bli kreativa, innovativa och nyfikna. De möjliggör också till stor del att få eleverna att samarbeta på ett enkelt och kanske annorlunda sätt än vad man har gjort tidigare.

– Jag har en varierad undervisning, där eleverna ofta får använda sin kreativitet genom att till exempel göra en film i Clips, spela in en rap och sång eller göra en digital multimodal bok. Jag är övertygad om att när man låter elever få använda alternativa redovisningsformer med olika digitala verktyg, tar de till sig kunskapen på ett bättre sätt och det i sig blir en individanpassning eftersom alla inte lär sig på lika sätt. Lusten till att lära väcks även när man jobbar med olika digitala verktyg. För att ta ett exempel arbetar jag en hel del med AR, och det har fått många av mina elever att hitta en ny dimension av intresse och engagemang till det vi läser om, vilket är superkul. På mina lektioner har jag alltid olika moment där vi gör olika saker, där just tanken är att det ska fungera för alla elever.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Då jag även är It-pedagog är en stor del av mitt uppdrag att få med mig hela kollegiet på den digitala resan. Det innebär att jag kontinuerligt erbjuder fortbildning i de digitala verktygen vi har genom att visa, inspirera och dela det jag själv gör. Jag jobbar mycket för att vi ska ha en generös dela-kultur på skolan som innebär att man prestigelöst hjälper, ger och tar varandras pedagogiska material. Vi har till exempel på skolan en gemensam bank, där vi lägger upp digitala mallar vi gjort i Pages, Keynote och Numbers så att alla ska kunna använda dem. Jag håller även i kontinuerlig fortbildning för hela skolans personal där fokus är kreativitet med iPaden.

– En fredagsmorgon i månaden erbjuder jag fortbildning via ett koncept som jag döpt till iMornings. Klockan 07:30 bjuds det på frukostfralla och en kort fortbildning för de som vill, kring något man kan göra digitalt med eleverna. Senast visade jag på hur man kan använda AR i undervisningen som en kick till lärande. Trots tidig morgon, och utanför lärares ramtid, så var det full aktivitet. Jag har även dragit i gång TeachMeet i västerort tillsammans med två kollegor, där samtliga skolor som har iPads är välkomna till vår skola för lite fika och utbyte av digitala pedagogiska idéer. Förra året hade vi fyra träffar och de var verkligen uppskattade och något som vi kommer fortsätta med även detta år. Jag leder också DUR-gruppen, som är skolans Digitala Utvecklings Råd. I DUR träffas kontinuerligt representanter från skolans alla arbetslag där vi lyfter, samtalar och planerar aktiviteter som driver skolans digitala pedagogiska verksamhet framåt.

– Under året har jag också återkommande digitala pedagogiska aktiviteter som hela skolan blir delaktig i. Ett exempel är vår digiloga julkalender som vi har hela december som jag startade för fem år sedan, och som hela skolans personal och elever är involverade i.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Då jag brinner för värdeskapande undervisning, känner jag att det är otroligt viktigt att även eleverna känner att det är en meningsfull skola. Det gör att jag jobbar mycket med att använda mig av riktiga case och ge eleverna verkliga uppdrag (i stället för uppgifter) med verkliga riktiga mottagare. Att ha riktiga mottagare gör att eleverna blir mer intresserade, engagerade och vill göra sitt bästa. De multimodala verktygen som finns tillgängliga idag gör detta så mycket mer tillgängligt och roligare för eleverna.

– Uppdragen eleverna får, gör även att eleverna startar innovativa och kreativa tankesätt och känner att det de gör i skolan är viktigt på riktigt. För att ta några exempel så fick mina elever, när vi jobbade med judendom inom religion, skapa digitala läroböcker om judendom till årskurs 3. De fick göra boken i appen Pages, där olika multimodala verktyg skulle användas, för att sedan publicera den som en e-pub och bli en riktig digital bok. Jag och eleverna bestämde gemensamt vad som skulle finnas med, men eleverna fick själva bestämma hur boken skulle vara uppbyggd. De fick helt enkelt göra sin ”drömlärobok”. Eleverna var väldigt noga med att allt skulle vara inläst så att eleverna i åk 3 kunde lyssna. De ville även att det skulle finnas filmer, animeringar, seriestrips och quiz. När boken var klar fick de lämna över sina digitala böcker till årskurs 3, som i sin tur fick läsa, lyssna och ge feedback. Det blev då väldigt tydligt att riktiga mottagare är en av nycklarna till värdeskapande undervisning och mina elever tog uppdraget på största allvar och gjorde både fantastiska och genomarbetade läroböcker.

– I slutändan tror jag att det också handlar om att jobba på att ha goda relationer med eleverna. Att förstå deras omvärld, skapa uppdrag och lektionsupplägg som är på deras arena för att skapa lust till att lära. Att vara lyhörd och låta eleverna få vara med att påverka undervisningen kan resultera i fantastiska projekt som till exempel digitala vernissage med fotokonst, QR-nader (digitala tips-promenader för allmänheten) eller egengjorda instagraminlägg från Franska Revolutionen.

Presentation av Mikael Frängsmyr Svahn

Nominerad som en del av AI-gruppen vid Dragonskolan i Umeå.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag använder mig i första hand av chatbottar med både generella och specifika funktioner som ett sätt att bredda och fördjupa kunskaperna hos eleverna i mina ämnen. Chatbottarnas förmåga att generera unika resultat har hjälpt mig att differentiera uppgifter och lektionsupplägg. Jag skapar också material så som presentationer (text, ljud och video) till mina lektioner med hjälp av AI-verktyg, och materialets innehåll kan tidseffektivt varieras beroende på elevgrupp.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi inom AI-gruppen på Dragonskolan har arbetat med att skapa manualer/undervisnings-upplägg för att använda och förhålla sig till AI-drivna resurser/läromedel, och delat allt vårt material med våra kollegor och elever. Vi har satsat på att fördjupa kunskapen om AI som verktyg, och inspirera till att nyttja det verktyget.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett exempel från min undervisning i historia: med hjälp av en specifik chatbott lät jag eleverna i text eller ljud konversera med en fiktiv representation av en verklig historisk person (Kung Gustav Vasa), och sedan jämföra chatbottens svar med andra källor. Resultatet blev en annorlunda, underhållande och intervju-liknande källkritisk granskning.

Presentation av Mikaela Karimi

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i slöjd vid Ekens skola i Hammarby Sjöstad i Stockholm. I nuläget undervisar jag
textilslöjd och 3D-modellering i åk 7–9. Jag arbetar också som föreläsare i slöjd och digitala verktyg samt driver projektet Framtidens Slöjd.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning använder vi ett flertal digitala verktyg som fördjupar och breddar elevernas möjlighet till att lära sig på olika sätt, bland annat med hjälp av Ipads, instruktionsfilmer, projektor, 3D-skrivare, digital broderimaskin med mera. Där man i slöjdundervisningen tidigare visade upp ett arbetsmoment i taget kan man med hjälp av digitala verktyg be eleverna följa en instruktionsfilm via en lärskärm, skissa i ett digitalt ritprogram eller skriva ut en slöjdprodukt med en 3D-skrivare. Med en differentierad undervisning når man mängden elever vilket digitala verktyg verkligen har hjälpt mig med. Jag har numera tid över att hjälpa alla elever och slipper släcka bränder. Flera av mina instruktionsfilmer används av andra slöjdlärare vilket känns roligt!

– Eleverna kan också på egen hand hitta inspiration och lära sig nya hantverkstekniker genom instruktionsfilmer och sociala medier. Som slöjdlärare kan jag fördjupa och bredda elevernas kunskap och lärande om andra kulturers hantverk och design genom att visa bilder och filmer om olika hantverkare och designers. Med hjälp av olika digitala verktyg kan man dessutom möjliggöra nya designuttryck i sin undervisning och lära eleverna hur hantverkare och designers arbetar på en professionell nivå. Slöjdämnet ska ge en förståelse för hantverk och design i dåtid, nutid och framtid och då behöver man visa hur hantverk och design utvecklats, formgivits och producerats både på hobbynivå och professionell nivå genom historien.

– Utanför min undervisning har jag skrivit artiklar om slöjd och digitala verktyg för Skolporten och Slöjdlärarportalen som ett sätt att sprida kunskap och bredda kunskapsfältet. Skolverket har också intervjuat mig om mitt arbetssätt som en del av deras lärportal. Jag driver också projektet Framtidens Slöjd där jag försöker inspirera andra slöjdlärare.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Ekens skola har vi regelbundna ämnesträffar men också den digitala utvecklingsgruppen som jag ingår i. Jag håller också regelbundna workshops för andra lärare om digitala verktyg, främst i ämnena bild, slöjd och teknik. Vi har redan en välfungerande it-miljö med Ipads, macdatorer, Apple projektorer och it-tekniker och då är det lätt att sprida sin kunskap om slöjd och digitala verktyg.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
• I åk 7 skapar eleverna ett broderat tygmärke samt en egen vald förvaring med screentryck. I båda uppgifterna får eleverna se filmer om hantverk, design och arbetsmiljö vid fabriksproduktion. Eleverna följer digitala instruktionsfilmer i båda uppgifterna och dokumenterar sina arbeten i en digital slöjdlogg i form av en presentation. Elever som har svårt med skrivandet eller stavning kan redovisa sin arbetsprocess i ett ljudspår eller inspelad

• I åk 8 gör eleverna en hatt med återbrukad detalj samt ett 3D-modellerat hänge. När de arbetar med hatten följer de en digital instruktionsfilm och när de 3D-modellerar arbetar de i ett 3D-modelleringsprogram på deras lässkärm. Arbetet dokumenteras i en digital slöjdlogg i form av en presentation. Eleverna får också lära sig om materiallära genom att se olika filmer om hur olika material produceras.

• I åk 9 arbetar vi med mode och skapar egna överdelar med valfri applikation. Eleverna följer digitala instruktionsfilmer för sömnad och applikationstekniker och dokumenterar arbetet i en digital slöjdlogg i form av en presentation. Eleverna får också se filmer om modeproduktion och trender under historien.

– Vi använder också olika typer av digitala quizprogram som ett sätt att synliggöra elevernas kunskap och lärande istället för skriftliga prov.

– Mitt fokus har aldrig varit på digitala verktyg utan jag har i min undervisning försökt hitta sätt att utveckla och modernisera slöjdämnet med hjälp av de digitala verktyg som varit tillgängliga. Kraven på digitalisering finns i samhället i stort och det är självklart att slöjdämnet också följer med i den utvecklingen. Vår styrka som slöjdlärare är vår kunskap om hantverkstekniker och skapande och vi behöver varken bli programmerare, 3D-modellerare eller it-tekniker. Digitala verktyg ska användas där de behövs som ett sätt underlätta och bredda undervisningen och elevernas lärande.

Om man är nyfiken på Framtidens Slöjd kan man gå till hemsidan www.framtidensslojd.se eller instagramkontot framtidensslojd.

Presentation av Mirjam Facchini Jacobsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är mellanstadielärare och undervisar i engelska, svenska och teknik. Jag är mentor för en årkurs 6. Jag är även förstelärare i hållbarhet och AI.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning är det centralt att varje elev blir sedd och får möjlighet att växa utifrån sina unika styrkor och förutsättningar. Jag tror starkt på att alla kan bidra till gruppens lärande, och att genom att arbeta kollaborativt får eleverna möjlighet att använda och utveckla sina styrkor. Ett av mina främsta mål är att skapa en inkluderande miljö där varje elev känner sig delaktig och motiverad. Genom att använda mig av principerna från 21st century skills och Inner Development Goals (IDG), ser jag till att undervisningen inte bara handlar om att utveckla kunskaper, utan också färdigheter som empati, självinsikt och hållbarhetstänkande.

– För att möta elevernas olika förutsättningar, anpassar jag undervisningen genom differentierade uppgifter och mångsidiga lärmetoder. I mitt klassrum vet vi att alla lär sig på olika sätt, och jag uppmuntrar aktivt eleverna att samarbeta och lära av varandra. Genom att arbeta i grupper skapar jag utrymme för att olika styrkor kan komma fram, vilket gör att varje elev kan känna sig betydelsefull och bidrar till en gemensam lärandeprocess. Alla är viktiga i min undervisning, och vi arbetar mot en gemensam förståelse för att lärande inte bara handlar om individens prestationer, utan om hur vi tillsammans kan nå längre.

– I mitt klassrum är det digitala en självklarhet och ett viktigt verktyg för att göra undervisningen mer tillgänglig och meningsfull för alla elever. Genom att använda digitala lärresurser kan jag anpassa undervisningen så att den blir dynamisk och varierad, vilket gynnar elever med olika inlärningsstilar. Jag tror att alla elever, oavsett deras kunskapsnivå, gynnas av att ha tillgång till digitala verktyg som gör att de kan arbeta i sin egen takt och på sitt eget sätt.

– Exempelvis använder jag verktyg som Keynote och iMovie för att låta eleverna skapa egna projekt kopplade till Globala målen, där de får utveckla sin kreativitet och problemlösningsförmåga samtidigt som de lär sig om viktiga samhällsfrågor. Vi programmerar samhällsrobotar i Scratch och bygger hållbara städer i Minecraft – verktyg som inte bara gör lärandet roligare och mer engagerande, utan som också hjälper eleverna att utveckla färdigheter inom kritiskt tänkande och samarbete. Genom att integrera teknik i klassrummet ger jag eleverna möjlighet att utforska, experimentera och tänka nytt, och jag lär mig ofta tillsammans med dem när vi utforskar nya digitala lösningar och tillvägagångssätt.
– Jag använder också digitala plattformar för att ge eleverna direkt feedback och för att säkerställa att alla får den anpassning de behöver. Verktyg som adaptiva lärplattformar hjälper mig att ge elever uppgifter på rätt nivå, vilket skapar en differentierad lärsituation där alla får möjlighet att utvecklas i sin egen takt. Genom internationella samarbeten, där vi till exempel skypade med andra klasser runt om i världen, öppnar vi upp världen för eleverna och hjälper dem att förstå sin roll i ett globalt samhälle.
– I min undervisning använder jag det digitala som ett medel för att skapa meningsfullhet. Genom att koppla undervisningen till det verkliga samhället, med stort fokus på hållbarhet och Globala målen, skapar jag en undervisning där eleverna inte bara lär sig teoretisk kunskap utan också förstår hur de kan bidra till att göra världen bättre.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola tror vi starkt på att skapa en kultur av delning och samarbete där vi lär av varandra och vågar dela både goda och mindre lyckade exempel. Detta gör att vi ständigt utvecklas tillsammans och att den digitala resan blir en naturlig del av vårt kollegiala lärande. Ett sätt vi gör detta på är genom att anordna en månatlig ”Genius Bar” – en morgon fylld av inspiration där jag erbjuder mina kollegor crash courses i olika digitala verktyg och arbetssätt som kan underlätta och förbättra deras undervisning. Dessa sessioner kan innehålla allt från tips och tricks för iPad, till genomgångar av appar som Freeform och andra digitala verktyg som stöttar lärandet.

– För att ytterligare främja engagemang och öka det digitala kunnandet bland både elever och lärare, har vi infört ett system där vi utbildar några elever i varje klass till att bli ”digimasters”. Dessa elever fungerar som stöd för lärarna när det gäller digitala verktyg, och de hjälper till att sprida det digitala kunnandet på ett naturligt sätt i klassrummet. Detta har skapat en stark digital kultur där både elever och lärare är aktiva deltagare och medskapare i den digitala utvecklingen på skolan.

– Som en del av denna process finns jag alltid där som en resurs och ett stöd för mina kollegor. Jag delar gärna med mig av min erfarenhet och kunskap, och jag strävar efter att kontinuerligt inspirera och utbilda mina kollegor genom workshops, handledning och konkreta exempel från min egen undervisning. Jag vill att alla ska känna att de har verktygen och stödet för att känna sig bekväma och trygga i sitt digitala arbete, oavsett tidigare erfarenhet. Genom att skapa en delaktig och stödjande miljö blir den digitala resan något vi gör tillsammans, där alla känner att de bidrar och utvecklas.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett arbetssätt jag vill lyfta fram är mitt kontinuerliga fokus på att använda digitala verktyg som ett medel för att skapa meningsfullt lärande och engagera eleverna i aktuella och globala frågor. Genom att integrera teknik i undervisningen möjliggör jag ett brett spektrum av lärstilar och ger eleverna möjlighet att uttrycka sig på olika sätt. Ett av mina favoritverktyg är att arbeta med projekt kopplade till Globala målen, där eleverna får använda en mängd olika digitala resurser för att skapa innehåll som ökar deras förståelse för världen och deras roll i den.

– Ett konkret exempel är ett projekt där mina elever skapar superhjältar kopplade till Globala målen. I det här projektet använder vi Keynote för att designa superhjältar som representerar specifika hållbarhetsmål, till exempel mål om rent vatten eller jämställdhet. Dessa superhjältar blir sedan animerade filmer i iMovie, där eleverna får skriva manus och spela in sina röster för att beskriva hur deras superhjälte bidrar till att göra världen bättre.

– Det här arbetssättet är bra av flera anledningar. För det första stimulerar det elevernas kreativitet och fantasi, samtidigt som de utvecklar tekniska färdigheter inom digital skapande och filmredigering. För det andra hjälper projektet dem att fördjupa sin förståelse för Globala målen på ett sätt som är meningsfullt och relaterat till deras egen vardag. Genom att skapa sina egna berättelser och karaktärer blir ämnen som annars kan kännas abstrakta och komplexa mer tillgängliga och personliga. Eleverna blir också mer medvetna om samhällsfrågor och känner att de kan göra en skillnad.

– Det digitala arbetssättet gör det också möjligt att inkludera och differentiera för alla elever, oavsett deras kunskapsnivå. Till exempel kan elever med starka tekniska färdigheter hjälpa till med animationen, medan andra som är duktiga på berättande kan bidra med manus eller röstinspelningar. På så sätt ser jag till att alla elever får möjlighet att använda sina styrkor och bidra till det gemensamma projektet.

– Resultaten från sådana projekt är inte bara utveckling av digitala och kreativa färdigheter, utan också en djupare förståelse för globala samhällsfrågor och en ökad känsla av att de själva kan påverka sin omvärld. Eleverna går ifrån projektet med en stolthet över sitt arbete och en starkare förståelse för hållbarhet och medmänsklighet.

– Ett projekt som jag är särskilt stolt över och som vi arbetar med just nu är ett filmprojekt som belyser kvinnors situation i Afghanistan under talibanstyret. Detta projekt har vuxit fram ur elevernas starka engagemang efter att vi tillsammans läst boken Den Osynliga flickan. Eleverna kände en djup önskan att göra något för att uppmärksamma och påverka denna situation, och det ledde till att vi bestämde oss för att skapa filmer i stället för att göra en traditionell bokrecension eller sammanfattning. I de korta filmerna får eleverna visa vad i boken som berörde dem mest, och genom att använda sina digitala färdigheter lyfter de fram viktiga aspekter av kvinnors liv och rättigheter i Afghanistan.

– Det här projektet är ett exempel på hur jag använder digitala verktyg för att skapa meningsfullt lärande. I stället för att bara analysera boken genom skriftliga uppgifter, får eleverna möjlighet att använda film som uttrycksform. De arbetar med verktyg som iMovie och Keynote för att skapa kortfilmer som inte bara visar deras förståelse av boken, utan också deras empati och engagemang för de frågor som boken väcker. Detta gör lärandet mer levande och personligt.

– Genom detta projekt utvecklar eleverna en rad olika färdigheter. De får öva sig i att tänka kritiskt och analysera komplexa ämnen som mänskliga rättigheter och kvinnors ställning i olika delar av världen. De får också möjlighet att arbeta kreativt med digitala verktyg, något som stimulerar deras tekniska och estetiska färdigheter. Dessutom tränar de på att samarbeta och kommunicera sina tankar och känslor på ett visuellt sätt. Att eleverna själva tog initiativet till att göra filmer i stället för att skriva, visar hur engagerade de är och hur viktigt det är för dem att deras arbete ska ha en verklig koppling till världen utanför klassrummet.

– Detta projekt, precis som andra liknande projekt jag genomför, bygger på en tro på att lärandet måste vara meningsfullt och att eleverna ska känna att deras arbete kan göra skillnad. Genom att belysa kvinnors situation i Afghanistan får de inte bara en djupare förståelse för en aktuell samhällsfråga, utan de lär sig också att även små handlingar kan bidra till förändring. Detta är kärnan i mitt arbete – att skapa utrymme för eleverna att engagera sig i världen omkring dem och se att deras insatser har ett värde, oavsett hur stora eller små de är.

Presentation av Monica Cardozo

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildningsledare på yrkeshögskola och jobbar med studenter och lärare för att se till att vi har en utbildning av hög kvalitet som präglats av lärande och kunskapsutveckling. Jag är också utbildare och föreläsare. Jag är helt enkel lärare.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag utgår från att “alla ska kunna allt” och att tillgänglig undervisning helt enkelt är bra undervisning. Alla mina studenter lär sig att läsa med både öronen och ögonen, kan diktera, hantera sina kalendrar effektivt och uppmuntras att använda digitala verktyg för att rita och använda bilder som stödjer visuellt lärande. Alla får instruktioner presenterade i punktform, ofta kompletterade med emojis och grafik för att underlätta förståelsen. Vi arbetar aktivt med att skapa en miljö som främjar frågor och där misstag ses som en naturlig del av lärandet. Genom verktyg som Bookings och Teams har studenterna tillgång till coachning och mentorskap på ett sätt som möter deras individuella behov gällande tid och rum.

– Jag använder ett inkluderande språk som uppmärksammar olika sätt att ta in kunskap, till exempel genom att säga: “Läs instruktionerna med öronen eller ögonen och sedan…”. Jag betonar också hur olika vi är som individer och påminner studenterna om hur biologiska faktorer som hunger och trötthet kan påverka inlärningen. Jag uppmuntrar också samarbete mellan studenterna och lyfter fram goda exempel på hur olika verktyg kan användas i praktiken.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag tror att detta inofficiellt har fallit på mig. Jag är nyfiken och engagerad i hur digitalisering kan hjälpa studenterna och delar regelbundet mina insikter med kollegorna. Genom att vid varje möte, och genom spontana kommentarer som “man kan göra så här…” eller “titta vilken rolig grej jag hittade…”, har vi börjat röra oss från ett “vi har alltid gjort så”-sätt att tänka till att bli mer flexibla som grupp. Jag har bjudit in mina kollegor till flera workshops om olika digitala verktyg och erbjudit min hjälp till andra grupper av studenter kring hur vi använder de verktyg vi tillhandahåller.

– Jag är stolt över att se mina kollegor hitta egna lösningar och använda verktygen på nya sätt tillsammans med sina studenter. Till exempel visade en kollega mig förra veckan en video som hen skapat med hjälp av AI för att marknadsföra den utbildning hen är ansvarig för. Hen var stolt och glad över resultatet, och kanske ännu gladare när jag sa: “Kan du visa mig hur du gjorde? Jag vill också skapa en sådan video.”

– Jag har förespråkat att vi ska ha riktlinjer för användningen av verktyg som AI. Detta har öppnat upp för diskussioner, även om andra digitala verktyg, och vi arbetar för att nå en minsta likvärdig nivå så att alla studenter på campus får samma möjligheter. Jag coachar också de konsulter jag ansvarar för, så att de i sin tur kan använda digitala verktyg med sina studenter. Jag har även arbetat direkt med studenterna för att de ska uppmuntra sina lärare att använda digitala verktyg, vilket möjliggör för dem att exempelvis använda verktyg för att lyssna på kursmaterialet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
• Freeform/ Whiteboard: Jag har genomfört workshops där studenter/elever/lärare uppmanas att rita vad de lyssnar på istället för att anteckna. Häromdagen kom en student till mig med en tankekarta hen hade gjort utifrån en text som var en del av en läsuppgift. Hen var glad och sa att ”det var lättare för min dyslexi.”

• Dela skärm med ”läsvy/avancerad läsare” och Freeform/Whiteboard: Detta främjar fokus och tar bort onödig reklam och andra distraktioner när studenterna/eleverna läser digitalt. Jag arbetade med en årskurs 7 som läste religion. De delade skärmen på sina iPads mellan Safari och Freeform. De blev mycket engagerade när de insåg att de kunde dra in emojis i Freeform och använda dem som bilder.

• OneNote: Allt finns samlat där. Jag kan se vad de jobbar med och ge feedback direkt. Inget försvinner, och studenten kan alltid gå tillbaka och titta igen. OneNote är även min tavla.

• AppleTV: Genom att använda AppleTV kan jag röra mig fritt i klassrummet medan jag ändå har tillgång till “tavlan” (Jag skriver med ApplePencil på OneNote).

• PowerPoint / Keynote: Jag lär ut hur man använder ”presentatörsanteckningar” och animationer som en del av berättelsen. Att göra detta och sedan arbeta med kamratrespons har gång på gång visat sig vara framgångsrikt. Omgång två av presentationerna blir alltid bättre!

• Quizlet: Oavsett ålder fungerar lek alltid som ett effektivt sätt att lära. Jag ser hur deltagarna lär sig glosor, multiplikationstabeller, appar, begrepp – alltid med stort engagemang och genom kollaboration. Quizlet Live är något jag använder i alla undervisningssituationer, och det gör lärandet synligt för alla. Alla vill ha kul när de lär sig!

– Mer än verktygen och arbetssättet handlar min undervisning, vare sig det är en lektion, workshop eller kurs, om att jag systematiskt tror på individerna framför mig. Jag påminner dem om deras styrkor och förmågor, och jag inkluderar medvetet fraser som ”jag har lyckats” och ”jag är bra” i min retorik. Jag påpekar allas framsteg och ser till att deras lärande synliggörs. Mitt mål är alltid att eleverna ska lämna undervisningen med en känsla av att de har uppnått något, att de har lärt sig något nytt och känner glädje över att de kan något de inte kunde tidigare.

– Förra veckan hade jag ett kort möte med mina studenter via Teams. Jag fick flera kommentarer om hur nöjda de var med de verktyg jag hade visat under introduktionen. Två kommentarer rörde mig särskilt: “När du förklarar det så här för mig, då förstår jag och jag tror att allt kommer att gå bra.” och “Du har ett sådant sätt att säga saker att du får oss att lita på dig.” Jag blev rörd eftersom jag tror att för att lärande ska kunna äga rum, måste individen lita på sin egen förmåga. Och ibland krävs det en lärare för att kunna lyfta fram den tilliten.

Presentation av Mundhir Hajir

Nominerad tillsammans med Linnea Erkmar

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare på Enheten för flerspråkighet i Partille kommun. På enheten får alla nyanlända grundskoleelever i kommunen gå på en introduktion i cirka fyra veckor för att förbereda sig inför sin skolstart. Förutom undervisning arbetar jag med stöd och kompetensutveckling som rör nyanlända och andraspråkslevers lärande.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I vårt klassrum har vi elever med olika språkbakgrund, vilket kräver anpassad undervisning med hjälp av digitala resurser. Digitala resurser hjälper eleverna att utveckla sina språkkunskaper i sin egen takt. Vi använder översättningsverktyg och språkinlärningssidor för att stödja eleverna, samt inspelade lektioner för repetition. AI-chattbottar ser vi som en bra resurs som hjälper eleverna att utveckla kunskaper samt öva språk i en trygg miljö och med omedelbar feedback. Genom digitala och analoga resurser skapar vi en inkluderande och differentierad lärmiljö.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vårt uppdrag ingår att öka kompetensen i kommunen om bland annat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt hur olika digitala resurser kan användas i detta. Detta gör vi genom föredrag, kollegiala möten och forum, som till exempel kommunens webbplats, där vi har publicerat filmer som vi har skapat för att visa hur de digitala resurserna kan användas i praktiken. I nuläget skapar vi tillsammans med våra kollegor inspelade sagor på olika språk med hjälp av ett videoredigeringsprogram. På det sättet har vi ökat kompetensen kring hur denna resurs kan användas.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett särskilt arbetssätt jag vill lyfta fram är användningen av AI-chattbottar i språkundervisningen. Vi kan se i vår undervisning hur denna resurs erbjuder en trygg miljö, inte bara för att översätta komplexa idiom, utan även för att på ett pedagogiskt sätt förklara ämnen och begrepp på elevernas modersmål och starkaste skolspråk. AI-chattbottar ser vi som ett värdefullt komplement i vår undervisning.

Presentation av Nadia Westerberg

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har jobbat som förskollärare sedan år 2012 och som makerpedagog sedan år 2019. Jag är en optimist och ser det bästa i människor och situationer. Jag stöttar och lyfter andra, sprider glädje och skapar en stämning där människor känner sig uppskattade och sedda.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag formar undervisning och lärande utifrån barnens intresse, där kreativitet, problemlösning och praktiska aktiviteter står i centrum. Genom att integrera teknik, estetik och digitala verktyg i undervisningen utvecklas barnens kreativa förmågor och praktiska färdigheter. Jag uppmuntrar barn att arbeta med praktiska projekt där de får utforska och skapa med hjälp av olika verktyg, som till exempel, elektronik, programmering och hantverksmaterial. Det kan handla om allt från att sy och bygga, till att programmera robotar eller designa digitala modeller.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
–  Vi makerpedagoger har tillgång till Kvasar Makerspace – en kreativ verkstad och samlingsplats för människor som vill skapa, lära och dela med sig av kunskap. Kvasar erbjuder utbildning inom olika områden, som 3D-modellering, elektronik, programmering och andra tekniska eller kreativa färdigheter. I mitt uppdrag som makerpedagog ingår att vara aktiv i att bygga och underhålla nätverk där människor kan utbyta idéer, lära sig av varandra och samarbeta. På varje förskola finns det digitala inspiratörer som får utbildning av oss makerpedagoger som motiverar och hjälper andra att förstå, använda och dra nytta av digitala verktyg, teknologier och lösningar.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett av mina favoritverktyg är Bluebot – en robot som ofta används i pedagogiska sammanhang för att introducera barn till programmering och logiskt tänkande på ett roligt och interaktivt sätt. Bluebot- konst är ett av mina projekt som jag har lyckats sprida vidare även till andra kommuner vilket är jag oerhört stolt över. Genom att fästa pennor på Bluebot och låta barn programmera roboten skapas abstrakta konstverk. Genom att styra Bluebot kan barnen skapa mönster och former på papperet, vilket förenar teknik och kreativt skapande. Genom att programmera Bluebot för att röra sig i specifika mönster kan barnen lära sig om symmetri och geometriska former. Bluebot- konst lär barnen att se hur teknik kan användas i kreativa sammanhang, vilket breddar deras syn på både konst och teknologi. Bluebot är användarvänlig och passar för barn i olika åldrar, vilket gör den till ett bra verktyg för att introducera både programmering och konst i tidig ålder.

Presentation av Nella Celik

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare med IKT-ansvar på Lindskolan. Jag är undervisar elever med autism och multifunktionsvariation i anpassade grundskolan.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Tillsammans med mitt lärarlag har jag under de senaste åren arbetat med ett stort projekt där eleverna jobbar med kommunikation via Widgitplattor. Det är en Ipad som endast är ett kommunikationsverktyg och ett digitalt hjälpmedel. Med hjälp av Widgitplattan har vi kunnat hjälpa eleverna att utveckla sin kommunikation och sina kunskaper på olika sätt, vi anpassar uppläggen på Widgitplattan utifrån elevens behov och kognitiva färdigheter. Med Widgetplattan så har vi kunnat jobba kring eleven på samma sätt både hemma och i skolan. Det har skapat en trygghet hos eleverna att veta att den här plattan är mitt språk och den har jag alltid med mig.

– Vi gör filmer och musikvideo med hjälp av greenscreen, appar, projektorer, AI med mera. där eleverna får vara aktörer i filmerna för att öka förståelsen för hur man till exempel ska agera vid en brand eller i trafiken. Det har vi kunnat använda oss av mycket i undervisningen och har varit väldigt lärorikt för eleverna.

– Vi arbetar med Google for Education för att skapa lektioner och planeringar för eleverna. Det är en gemensam plattform som vi alla på skolan jobbar med och delar material ifrån. I Widget online gör jag bildstöd och annat material för att skapa mer tydlighet för eleverna i vad som förväntas av dem och vad de ska göra, det är ett komplement till Widgetplattan.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Lindskolans lärarlag arbetar ständigt med kollegialt lärande och vidareutveckling av all personals kompetens. Vi ser till att utbilda varandra och lär oss av varandra. Tillsammans med oss lärare arbetar en hel del pedagoger som också utbildas så att all personal som jobbar med eleverna kan vara trygga med att de har samma grund att stå på i den digitala resan.

– Jag som Iförstelärare med IKT-ansvar arbetar också med skolans IKT-grupp som består av en pedagog från varje klass. Tillsammans sprider vi den digitala utvecklingen på skolan utifrån det vi planerar att alla ska arbeta med. Vi träffas kontinuerligt varannan vecka och planerar digitala utvecklingen på skolan. Just nu arbetar vi med att vidareutveckla Widgetplattan och AI.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Många av mina elever har motoriska svårigheter och har inte möjlighet att göra vissa saker så därför letar jag alltid efter olika digitala verktyg utifrån deras förutsättningar. På Lindskolan är inget omöjligt, här finns bara möjligheter.

– Till exempel så arbetar jag med sinnesupplevelser och då använder jag ljus, doft och ljud för att skapa mer upplevelse i en aktivitet. Eleverna kan med hjälp av en projektor titta och höra havet och fiskar som lyser upp mot en vägg eller trycka på en touchknapp som är kopplad till ett speciellt uttag för att starta elvispen eller tända lampan. De tränar orsak verkan på annat sätt. Det är här alla digitala hjälpmedel bli meningsfulla för våra elever, det inkluderar dem i samhället precis som vilket annat barn som helst, helt fantastiskt!