Jonas Hall: Datorn beräknar och människan ägnar sig åt tänkandet

Jonas Hall

VINNARE 2016:

– Vi lever i en matematisk guldålder och den här perioden kommer visa sig vara lika intressant som antiken eller renässansen, säger Jonas Hall, lärare i matematik, fysik och astronomi på Rodengymnasiet i Norrtälje och vinnare av lärarpriset Guldäpplet 2015.

Jonas Hall skriver böcker och deltar i både nationella och internationella sammanhang och delar med sig av sitt kunnande i att förnya matematikämnet. Det digitala stödet i form av verktyget Geogebra är en viktig del.

– IKT och matematik är ett sällsamt lyckosamt äktenskap som gör ny matematik möjlig. Vi lever i en matematisk guldålder och de senaste 50 åren kommer visa sig vara lika intressanta som antiken eller renässansen.
Hur upptäckte han då själv möjligheterna i kombinationen matematik – IKT?

God växtmiljö som lärare
– Jag har alltid varit intresserad av IKT och arbetade under många år på Mörbyskolan, en högstadieskola utanför Stockholm. Det var en oerhört bra växtmiljö för oss lärare, med en rektor som uppmuntrade till att prova nya vägar och också stöttade våra idéer genom att avsätta pengar. Många lärare utvecklades där och har gått vidare till andra uppdrag.

I matematik har det länge varit läroboken och läraren som varit de två ben undervisningen i huvudsak vilat på.

– På Mörbyskolan började jag plocka in grafräknare i klassrummet, det vill säga tillförde en pryl och såg att någonting hände. Jag experimenterade också med datorer.

Geogebra
I sin nuvarande tjänst använder han och hans elever Geogebra, ett program som fungerar som ett matematiskt laboratorium.

– I den här interaktiva och dynamiska miljön kan eleverna göra undersökningar, rita upp grafer, kalkylblad och se matematiken genom alla olika representationer, helt enkelt hantera allt de behöver.

Han använder programmet på två sätt: dels för att förstärka begreppsinlärning dels som ett beräkningsverktyg.

– Just när det gäller beräkningar så är verktyget väldigt kraftfullt vilket innebär att vi kan göra annat istället. Matematik är konsten att slippa räkningarna, brukar jag säga. Det vill säga för att slippa situationen med att betala felaktiga räkningar och för att slippa utföra beräkningar så behöver vi matematik.

Det är här datorerna kommer in.

Datorn beräknar – människan tänker
Jonas Hall menar att det inte är meningsfullt att använda tiden tillsammans med eleverna till att slita med långa och krångliga beräkningar.

– När du vet varför, när och hur något ska användas så kan man klippa bort beräkningsdelen och därmed lägga mer tid på att tolka. Datorer är bra på att räkna men inte på att tänka medan människan däremot är bra på att tänka men inte lika bra på att räkna. Jag menar att arbetsfördelningen borde se ut så att datorn beräknar och människan ägnar sig åt tänkandet.

Utgår från ett problem
Ibland har uppgiften att lösa avancerad matematik, såsom differentialekvationer framställts som ett pannkaksrecept men Jonas menar att det är bättre att utgå från ett problem.

– När man utgår från ett problem så blir det intressant och man får ett flöde som gör det meningsfullt. Det är också kanonbra med datorerna som jobbar i mitten, när man ska ta sig runt problemet och gjort det till ett matematiskt beskrivbart antagande. Då kan datorerna jobba för en matematisk lösning och så slutligen går man tillbaka till situationen och tolkar svaret.

Eleverna arbetar två och två och uppgiften sträcker sig över en termin och det är inte alltid de inledningsvis förstår vad de ska göra. Och det är helt i sin ordning eftersom det är i dialogen mellan elever och lärare som förståelsen växer fram.

– Det är orimligt att räkna matematik utan datorstöd idag. De gör att eleverna uppfattar ämnet som modernt, och inte som ett ämne som inte förändrats sedan antiken. Jag tror också att miljön är viktig, att det är en kreativ miljö där man jobbar så att eleverna trivs och känner sig inspirerade. Jag besökte Stanford i somras och såg hur de smyckar sin miljö med konst, det gav mig nya tankar för det fortsatta arbetet med att göra det fint i klassrummet.

Text: Monica Esborn

Aertikeln tidigare publicerad i DIU nr 7/2016. www.diu.se