– Det skulle vara tråkigare i skolan utan bloggen och då skulle man inte kunna skriva kommentarer till varandras arbeten, säger Evelina.
– Om vi inte hade bloggen skulle det vara svårt att veta vad man ska göra och föräldrarna skulle inte kunna se vad vi gör i skolan, säger Isak. – Det skulle vara mycket besvärligare på utvecklingssamtalen om inte bloggen fanns där man kan titta på vad jag jobbar med, påpekar Matilda.
Matilda, Evelina och Isak går i klass 2B på Årstaskolan i Stockholm. Sin blogg Tegelbobarn har de haft sedan första klass. Bloggen fungerar som klassens informationsnav och de möjligheter den ger att skriva, kommunicera, dokumentera och redovisa i text, bild, ljud, film är en viktig och integrerad del av deras skolvardag. Och de är stolta över sin klassblogg. Mycket stolta.
När jag kliver in genom dörren till klass 2B:s klassrum skyndar sig barnen att plocka ihop sina teckningar. Isak ställer sig vid datorn för att skriva en rapport om bilderna de just gjort. Resten av klassen samlas för att tillsammans med Josef Sahlin, finalist till Guldäpplet 2010 och klassens lärare, visa och berätta för mig om Tegelbobarn, klassens blogg, som ligger uppe på den stora interaktiva tavlan i mitten av klassrummet. Och det visar sig snabbt att alla har någonting att säga.
– Visa filmen med Tegelbobarnen, säger Isabella.
– Du hittar den om du trycker på film i molnet, instruerar Love.
Sagt och gjort, Josef Sahlin, trycker på ordet film i bloggens animerade etikettmoln och spelar upp den musikvideo barnen spelat in med en sång som några äldre elever skrivit om Tegelbo, det hus på Årstaskolan där klassen har sitt hemviste.
Bloggen en kontakyta
Vad kan man göra mer med bloggen, undrar Josef Sahlin.
– Spela mattespel, säger Casper. Man kan spela mattespelen hemma också förklarar han för mig och visar hur han genom att söka på ordet spel hittar fram till olika roliga mattespel.
– Man kan skriva kommentarer, säger Elisa.
– Jag skrev kommentarer när jag var hemma och var sjuk, berättar Evelina.
Och att det är bra med bloggen när man av olika anledningar inte är i skolan är barnen i 2B överens om. Bloggen som visas på den interaktiva tavlan när den inte används till annat fungerar som en bas för skoldagen, här ligger kalendern, uppgifter, matsedel. När någon skriver en kommentar till ett inlägg i bloggen plingar det till och oftast svarar Josef och barnen i klassen på kommentarerna på en gång.
På bloggen publicerar också barnen arbeten de gör. Ett bra sätt för föräldrar och släktingar att hänga med i vad som händer i skolan.
– Mina släktingar vill att jag skickar ett mail till dom när jag lagt upp något på bloggen, berättar Isabella.
Underlättar lärarvardagen
I klass 2B:s klassrum finns det ett par datorer, en interaktiv tavla, tillgång till videokamera och högtalare, inte så mycket mer när det gäller teknisk utrustning. Men det som finns är integrerat i klassens arbete på ett kontinuerligt och naturligt sätt. Det gäller att inte vara rädd att experimentera lite och inte heller ha krav på sig att allt ska vara av proffskvalitet, menar Josef.
– Jag filmar ofta med handkamera från lektioner rakt upp och ner. Det blir ingen jättekvalitet, men barnen bryr sig inte om sånt. De tycker att det är helt okey.
Josef Sahlin menar att hans och klassens användning av bloggen underlättar hans lärarvardag. Ett exempel är kalendern. Sin lärarkalender sköter han med hjälp av Googles kalendertjänst, den visas sedan i ett fönster på bloggen vilket innebär att planeringen i kalendern genast är tillgänglig för barn och föräldrar. Likaså uppgifter klassen ska jobba med, elevernas arbeten, rapporter från skoldagen och veckobrev. Allt finns på bloggen. Därifrån skriver han också ut kalendern och veckobrev och sätter upp i korridoren så att föräldrar som inte har koll på bloggen kan läsa.
– Nu i tvåan har barnen börjat turas om att skriva veckobreven också, det underlättar, säger Josef.
Samtidigt är det en fråga om prioritering.
– Jag ägnar inte så mycket tid åt att rätta saker längre. Men jag får också hjälp av barnen med det genom bloggen. Eleverna ser varandra, ser vad de andra gör och kommenterar och bekräftar varandra. Alla blir sedda och deras arbete får en mottagare.
Elevernas värld
För eleverna i 2B på Årstaskolan är bloggen, internet och webbpublicering en naturlig del av livet. De vet inte om något annat. De har skrivit och gjort presentationer som publicerats på webben från första klass.
– För deras generation är den digitala världen lika naturlig som den riktiga världen. Om vi håller dem i handen när de utforskar den fysiska världen måste vi göra samma sak när det gäller den digitala världen.
En sak som diskuteras mycket i klassen är upphovsrätt, vilka bilder får man använda och hur. Är det bättre att göra en egen bild, eller skriva och fråga om lov. Andra frågor att tackla är hur elever som inte får synas på webben ändå kan delta på bloggen.
– Det får man fundera på, det är viktigt för alla elever att få publicera sig, men det kan vara med en sång eller på annat sätt. Det går att lösa.
Ännu har klassen inte fått någon elak kommentar på bloggen, men när den första dyker upp är Josef beredd på diskutera den med barnen. Över huvud taget gäller det att ta diskussioner kring saker som dyker upp i den digitala delen av skolvardagen, likaväl som i den fysiska, påpekar Josef Sahlin.
Text: Carina Näslundh
carina@diu.se