Per Ahlkvist och Martin Löfgren: Vi har lärt oss att det är när motståndet finns som lärandet sker

Per Ahlkvist och Martin Löfgren

PRISTAGARE 2016:
De har hållit på länge och varit guldäpplenominerade tidigare för sitt arbete med nätbaserade samtal kring laddade frågor. Nu är Per Ahlkvist och Martin Löfgren på Norrevångskolan i Mörrum, andrapristagare till Guldäpplet 2016 och de tycker fortfarande att sättet att samtala med stöd av digitala forum är ett bra sätt att arbeta med värdegrundsfrågor.

– Det är ett krävande arbetssätt där det kan finnas ett motstånd från eleverna och det inte alltid uppfattas som roligt. Men vi har lärt oss att det är när motståndet finns som lärandet sker, säger Martin Löfgren.

Allt började med en klass de delade, som de trivdes oerhört bra med och som hade väldigt mycket åsikter.

Två lärare, en debattglad klass och en oskön stämning
– Det var en väldigt bra klass med stort engagemang och många som uttryckte sina åsikter, berättar Per.

Som de engagerade lärare de är lät de diskussionen få flöda i sitt klassrum. Åsikterna som några elever gav uttryck för gick i en rasistisk riktning, något de inte gillade.

– En del diskussioner slutade inte väl, vi använde vårt övertag som lärare för att argumentera emot vissa ståndpunkter. Det blev inte bra för eleverna, inte för lärandet, inte för oss, menar Per.

– Vi sökte konfrontation och ville så gärna visa vilka värderingar som var de rätta men det enda som hände var att vi målade in oss i olika hörn, cementerade grupper och skapade en väldigt oskön stämning, säger Martin.

Flerstämmighet och respekt
Upplevelsen fick dem att tänka till. De läste Olga Dysthes bok om det flerstämmiga klassrummet. Där understryks att det är oerhört viktigt att alla åsikter måste få finnas i ett klassrum men att man måste skapa vissa regler, framförallt att ingen får kränka någon annan. Reglerna skapar den trygghet som behövs för att ett fördjupat samtal ska kunna ske.

– I det här läget började vi tillsammans med skolans IKT-pedagog fundera över om det gick att flytta över diskussionerna till något nätbaserat forum, säger Per.

Det blev i verktyget Ning som svarade mot de behov de hade, vilket bland annat var att det skulle gå att ställa följdfrågor till varje elev och det skulle vara överskådligt och enkelt att följa en fråga.

IKT-pedagogen Mikael såg till att alla elever bjöds in till forumet och när diskussionerna flyttade över till nätet så innebar det ett lyft för alla.

Fördjupande samtal
– Just då läste jag i Växjö och kom i kontakt med Jonas Svensson, en av religionsvetarna där, säger Per.

Jonas bjöds in till forumet i egenskap av expert. Han ställde följdfrågor till varje elev och från att ha handlat om att ha rätt och fel så växte istället ett samtal fram.

– Eleverna uppmuntrades att hitta och bifoga källor vilket gör att de får möjlighet att bygga vidare på och utveckla sina argument, framhåller Martin.

– De lär sig också att lyssna på varandra och att reflektera både över vad de själva och andra skriver, menar Per.
En annan viktig lärdom för eleverna är att det finns olika perspektiv på en fråga.

– Eleverna måste motivera sina åsikter och belägga dem med källor, berättar Per Ahlkvist.

– Det började alltså som ett värdegrundsprojekt men idag tänker vi också att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger Per Ahlkvist. Till exempel kommer begreppsanvändning, något som testas på nationella proven, in på ett naturligt sätt, säger Per Ahlkvist.

– Vi tycker också att det utvecklar elevernas tänkande och förmågor.

Per och Martin försöker inspirera kollegorna att prova men de har märkt att det är en tröskel att ta sig över också för lärarna.

Tid att tänka
Nya samtalsämnen har tillkommit och utvecklats.

– Nya områden man tar upp är till exempel höga och låga skatter och globaliseringen, berättar Per Ahlkvist. I årskurs nio är de bra på att vända och vrida på saker och ting.

– Vissa elever intar rollen som kritiska läsare och då och då händer det att elever själva modererar egna samtal, inflikar Martin Löfgren.

Att samtalet sker på nätet gör att det finns tid för att tänka efter. En större del av klassen är också aktiva om man jämför med ett vanligt samtal då ofta bara ett fåtal kommer till tals.

– Många introverta elever skulle inte komma till sin rätt på samma sätt som nu, menar Martin Löfgren. Eleverna upptäcker också varandra, att någon som kanske är tyst har kloka tankar att bidra med.

Varje samtal tar mellan två till tre veckor och Det är lagom att använda metoden för två områden per termin. Vissa argument läser de upp i klassen och samtalar om.

– Eleverna utvärderar också sig själva och får välja ut det inlägg som de är mest nöjda med. Det eleverna utvärderar är hur väl de har argumenterat, hur de använt källor och att de sett frågan ur flera perspektiv, säger Per Ahlkvist.

Det pågår ett samarbete med Göteborgs universitet där man tittar på vad som egentligen händer under processen. Det är också tredje gången som Per och Martin är nominerade till Guldäpplet och de känner stolta över att nu vara finalister.

– Vi är stolta över det vi har gjort och vi har jobbat hårt under lång tid med något som vi tror på.

Text: Monica Esborn

Artikeln tidigare publicerad i DIU 7/2016. www.diu.se