– Förr i tiden, innan Instagram fanns, hur ”likeade” man bilder då? Femteklassarna Camilla, Malva, Camila och Cornelia på Sjöstadsskolan diskuterar vilt. Hur gjorde man egentligen? Då, för länge sedan. Innan Instagram?

Det är veckan innan Geek Girl meetup på Tekniska museet i Stockholm, en ”unconference” för geekiga tjejer som är intresserade av webb, kod och affärsutveckling där målet är att skapa nya nätverk och lyfta kvinnliga förebilder inom dessa områden. Tjejerna från Sjöstadsskolan ska medverka och hålla i workshops för besökarna på Tekniska museet.

De är förväntansfulla, både inför workshopen de ska hålla och över att de ska få träffa många av de ”stora” Geek girls. Tillsammans med sin lärare, Karin Nygårds, diskuterar de vad de ska göra tillsammans med workshopdeltagarna. Ska de få programmera ett piano med bananer som tangenter? Styra datorn med äpplen och Makey Makey? Konstruera några digitala pruttkuddar och lägga på stolarna?
Fantasin är stor och samtidigt som tjejerna kopplar samman kablar, krokodilklämmor, Makey Makey och letar efter äpplen att använda som piltangenter till datorspelet, pratar de i mun på varandra och diskuterar livligt hur sladdar kan förlängas och döljas med Karin Nygårds.

Camilla, Malva, Camila och Cornelia är alla med i Geek Girl Mini, som Karin Nygårds har startat på Sjöstadsskolan, Några eftermiddagar i månaden, efter skolan, träffas Karin och ett gäng tjejer och dissekrerar datorer, kopplar kablar, och kodar.

– Det är roligt, tycker Camila och Malva och fördjupar sig i en diskussion om Kojo, Scratch och Kodu, vilket program är egentligen roligast att koda i.

Digitalkunskap på schemat
Men Karin har också satt ämnet digitalkunskap på schemat för femteklassarna på Sjöstadsskolan. Och det är ett ämne som hon menar borde vara obligatoriskt i en skola i en digital tidsera.

– Eleverna ska lära sig om hur handeln såg ut i Östersjön på 1500-talet, varför ska man då inte lära sig hur en dator fungerar? undrar Karin Nygårds.

De fyra tjejerna håller med Karin Nygårds om att digitalkunskap är ett ämne alla borde ha.

– Man lär sig hur all data är uppbyggd, säger Cornelia.

Och det har man nytta av oavsett om man ska koda robotar, söka på Google eller fundera källkritiskt kring en webbsida.

På en hylla bredvid kablar och datorer står en uppsättning av Nationalencyklopedien. De fyra tjejerna demonstrerar hur omständligt de tycker att det är att leta i de tjocka böckerna.

– NE är som internet, förklarar de, fast mycket långsammare.

För Karin Nygårds är det viktigt att eleverna ska få förståelse för skillnaderna mellan NE och Google. Google samlar information om dig och dina sökningar, svaren du får är beroende av vem du är, vilken information Google har samlat om dig. Digitalkunskap som eleverna behöver ha kunskap om för att kunna orientera sig som demokratiska medborgare i en digital värld.

– Det man lär sig i skolan blir som en verktygslåda med vars hjälp du uppfattar verkligheten, säger Karin Nygårds. Det är många pusselbitar vi lägger i den lådan. Digitalkunskapen är bara en del, men en viktigt del.

Kod ett språk
Karin Nygårds är lärare i svenska och svenska som andraspråk. Intresset för kod väcktes när hon började tillbringa allt mer tid på nätet.

– Jag såg själv skillnaden på att kunna och inte kunna, jag fick en annan syn på den digitala världen. På samma sätt som eleverna får lära sig hur atomer struktureras för att förstå kemi, behöver de få kunskap om programmering för att förstå de digitala sammanhangen, säger Karin Nygårds.

Utifrån grundläggande kunskaperna om kod, lär sig eleverna mer om Internet och hur webbsidor är konstruerade, om integritet och källkritik, hur spel är uppbyggda, hur upphovsrätt fungerar. Att vara digitalt allmänbildad innebär så mycket mer än att hantera verktyg och teknik. Det är lika viktigt att kunna göra strategiska val när det kommer till lösenord, anonymitet och att lägga upp bilder på nätet.

Och att förstå att datorer och internet styrs av kod – skriven av människor.

– Kod är som grammatik. Det handlar om struktur, stor bokstav, punkt, kommatecken och problemlösning. Datorn är inte smartare än den programmering jag förser den med, påpekar Karin.

Och de fyra femteklassarna har inga problem att förstå hur Karin menar. De har kodat och programmerat spel och robotar. De vet hur det fungerar.

Karin Nygårds har gjort sin röst hörd i många sammanhang för att peka på vikten av kod och digitalkunskap på schemat för dagens elever. Nu är ett material på gång från Skolverket som ska fungera som stöd för lärare i teknikämnet. Men egentligen är det en naturlig del i alla ämnen, menar Karin Nygårds.

Camilla, Malva, Camila och Cornelia påpekar också att alla lärare behöver få lära sig mer. Och de ställer gärna upp som lärare.

Text: Carina Näslundh
carina@diu.se