Vuxnas närvaro på nätet – om att nätvandra, lyssna och lära

Foto Pia Widegren

Inte hade Pia Widegren, utvecklingsledare i Motala och vinnare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2013, en tanke på att hon en dag skulle uppmärksammas med ett pris för sitt arbete för att öka vuxenvärldens närvaro på nätet. Det hela började som en självklarhet när skolan hon arbetade på då i mitten på 1990-talet utrustades med datorer.

– Jag arbetade som gymnasielärare på barn- och fritidsprogrammet och datorerna kom ganska tidigt till vår skola, berättar Pia Widegren.

Hon noterade att medan hon funderade över hur det kunde gå så snabbt att skicka ett mail så var eleverna mer fokuserade på att leta rätt på andra människor via nätet. För dem var nätet ett socialt rum.

– De verkade dessutom ha mycket roligare och de bjöd in mig att ta del av sin värld, beskriver Pia Widegren.

Förändrat klassrumsklimat
Det har genom åren handlat om olika mötesplatser på nätet där ungdomarna träffats, Skunk, Lunastorm, ICQ, MSN, Facebook och nu alltmer Instagram. Hennes närvaro där gjorde skillnad.

– Jag märkte att samtalen med dem på nätet, hur de mådde, vad de gjorde, att jag tog del av positiva saker de upplevt, gjorde att vi när vi möttes i klassrummet kunde använda lektionstiden mer effektivt, framhåller Pia Widegren.

En annan upptäckt var att det var fler än hennes egna elever som ville prata.

– Det finns unga som inte får det stöd de behöver, och där en bra vuxen som finns närvarande också på nätet kan vara väldigt viktig,

Tillsammans med Fryshusets nätvandrare och Motalas fältsekreterare gjorde hon en skrift om hur vuxna kunde bete sig på nätet som fick titeln ”Nätvandra! En instruktion i samtal med unga online”. Råden står sig än i dag.

– Man ska vara den man är och vara öppen med varför man är där, betonar hon.

– Prata med eleverna, fråga dem, visa att du är intresserad av att ta del av deras tankar. Och om de visar dig förtroende att berätta om något dumt de gjort på nätet. Bli inte arg!

Informera chefen
Det är också viktigt att förankra arbetet eftersom det ofta uppstår frågor om vad man som lärare gör på sin arbetstid. Nätvandring kan tas för att man sitter och leker. Även IT-enheten bör vara delaktig så att inte sidor man behöver nå är spärrade. Finns det då några konkreta råd om hur man gör?

– Det är viktigt att bygga upp ett förtroende, så lyssna, lär dig jargongen först innan du själv går in aktivt i samtalen, tipsar Pia Widegren.

Så småningom lär man sig se nyanser. Mycket av det som är kränkande sägs i till synes vänliga kommentarer. Att en jacka är snygg kan betyda dess motsats.

– Jag har alltid ställt lite gåpåiga frågor – enskilt då naturligtvis – både till den som säger en kommentar som jag tänker kan vara kränkande och till den som jag misstänker blir ledsen, berättar Pia Widegren.

För det är ju det som är drivkraften i och målet för hennes arbete; att ingen ska behöva bli kränkt!

Värdegrundsarbete – för vuxna
– Lärare är väldigt bra på att arbeta med frågor om hur vi beter oss mot varandra, framhåller Pia Widegren.

Med det nya digitala landskapet handlar det om att också ta med nätet i detta arbete. Den nya skollagen trycker än mer på att skolan ska motverka kränkande behandling och en ny rapport från Skolverket visar att lärare önskar mer utbildning kring dessa frågor.

– Under mina tidiga år var det mest föräldrar som jag föreläste för – även om jag alltid bad om att få träffa eleverna också – men idag pratar jag ofta med lärare, säger Pia Widegren.

Hennes erfarenhet efter att ha sysslat med dessa frågor under många år är att det i dag snarast är bland vuxna som värdegrundsarbetet släpar efter.

– Det är vuxna som hänger ut en granne på Facebook, eller skriver nedsättande om en föreläsare, påpekar Pia Widegren. Gärna med bild.

Det handlar mycket om att börja reflektera över vad man skriver, att det finns fler som läser än den lilla grupp som trycker på ”gilla”. En annan diskussion handlar om arbetstid – fritid.

– Jag menar, och vi har skrivit det i våra riktlinjer för närvaro på sociala medier här i Motala, att man alltid är en representant för kommunen, betonar Pia Widegren.

Självklart får man skriva på fritiden men bör då fundera över om man kan stå för det inför sin chef, inför sina barn. Vuxna på nätet måste vara goda förebilder.

– Det där filtret i huvudet, som Stig Roland Rask talar om, det är viktigt att få på plats också för vuxna, säger Pia Widegren.

Skolans uppdrag – föräldrarnas ansvar?
Invändningar som dyker upp från lärare är de om att det är föräldrarnas ansvar att hålla uppsikt över vad barnen gör, att det är skillnad på skoltid och arbetstid och att bristen på tid gör att man inte hinner nätvandra. På dessa synpunkter har Pia Widegren svar.

– Den digitala värld vi lever i nu har gjort att gränsen mellan skoltid och fritid suddats ut, dessutom om det finns någon koppling till skolan så är den skyldig, enligt skollagen, att ta sitt ansvar, framhåller hon.

När det gäller tiden så menar hon att det egentligen inte behöver ta så lång tid när man väl lärt sig. Och kanske det viktigaste, som Pia Widegrens erfarenhet lärt henne.

– Prata med eleverna, fråga dem, visa att du är intresserad av att ta del av deras tankar. Och om de visar dig förtroende att berätta om något dumt de gjort på nätet. Bli inte arg!

 

Text: Monica Esborn
Foto: Petter Blomberg

Länkar
Nätvandra! En instruktion i samtal med unga online 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *