Färg, form och samverkan

Alfredo Castro vid Tegs skola i Umeå får Guldäpplet 2005 för långvariga mediepedagogiska insatser som lärare, inspiratörer för både elever och kollegor, liksom lärarstuderande. Under en följd av år och i ett stort antal projekt har han arbetat tillsammans med eleverna kring centrala frågor och gestaltat dessa i publika sammanhang.
Just nu jobbar han tillsammans med sina kollegor och eleverna i arbetslag 6 (AL6) i ett projekt Av-Slöja, som handlar om multikulturalitet. Resultatet kommer att visas på nationaldagen den 6 juni 2006 då en stor multifestival äger rum i Umeå.

Det har varit upp till eleverna att i dialog med alla inblandade bestämma vad de ska göra i projektet. Eleverna har arbetat med begreppet ”multikulturalitet” i projektform.
Det började med diskussioner och seminarier i olika ämnen kring begreppet multikulturalitet. Det följdes av produktioner. Man skrev uppsatser, gjorde filmer, det växte fram en stor skulptur.

– Den började med att några tjejer ville göra en kvinna, utan huvud, men med slöja. Andra ville placera henne i en fontän, miss Global. Några förde till bilder och så växte det fram en gemensam skulptur.

– Det är naturligt att arbeta integrerat i projekt, utan så mycket styrning. Det är nästan magiskt när elever får eget inflytande. Det är också ett sätt att minska klyftan mellan skolan och samhället.

Sedan fyra år arbetar man med bild och slöjd integrerat inom arbetslaget. Ämnena kompletterar varandra väl, med sina olika material.

– Vi lärare kan komplettera varandra, med olika kompetenser, säger Alfredo entusiastiskt. I AL6 går vi över både ämnes- och åldersgränser. Laget består av fem klasser i år 7-9 och lärare.

– Jag har lärt mig mycket om andra ämnen genom samarbetet. Ibland har vi gemensamma redovisningar. Det är väldigt berikande att se elevernas arbete i andra ämnen. Och vars och ens av lärarnas kompetens kommer till användning på ett annat sätt i den här arbetsformen. Både intellektuell kompetens och materialkommer till bruk. Vi frågar ofta: är någon bra på det här?

Dialogisk pedagogik 

För en del år sedan var Alfredo less på skolan, och funderade på att lämna den. Han började fråga eleverna om vad de tyckte om skolan. De visade sig ha massor av tankar, om varför alla ska göra samma saker, samtidigt, varför läraren bestämmer, varför inte jobba över årskurs- och timgränser.

– Jag häpnade. Ungdomarna hade fattat Papert, Piaget, och andra tänkare, på ett konkret plan.

Alfredo gjorde ett eget läromedel, Bild2000, som skulle ge eleverna frihet att styra själva. Det bestod av 150 laborationer, bland vilka eleverna väljer, när de inte arbetar med projekt

– Du kan inte hålla 24 olika lektioner samtidigt. Ska eleverna styra måste du organisera arbetet på ett annat sätt. Elever gör sina egna planeringar, individuellt och i samråd med lärarna.

– Och jag är övertygad, fast det låter som en vänsterklyscha, att elevdemokrati löser det mesta av skolans problem, säger Alfredo. Det betyder att eleverna är med och bestämmer. Han ger ett exempel:

– Jag har 55.000 kronor i utrustningsanslag till mitt ämne. Av det köper jag in det grundläggande, resten får eleverna vara med och beställa när de behöver i sina projekt. De är med och bestämmer, då kan de också ta ansvar. Respekt måste bygga på respekt från båda håll.

– Om du inte jobbar individuellt kan du inte använda it. Jag kan inte ha en klassuppsättning av datorer, det har vi inte råd med. Jag har fem stycken datorer i bilden. Genom vårt sätt att jobba, kan elever jobba med it när det behövs. Och det är ofta.

– Om vi jobbade med förmedlingspedagogik skulle vi inte kunna använda it, utan att ha datasalar. Vi har tunna klienter, de kostar 2.500 kr styck, och vi
har då råd med fyra gånger fler än annars. I bilden har vi bättre datorer så att vi kan jobba med bilder i Photoshop, med film i Studio 8 och med presentationer i Powerpoint.

– Jag lär av eleverna, de av mig och varandra. Häromdagen hade en flicka problem med färgen i en målning. En annan elev kom till hjälp och tillsammans skapade de en fantastisk grafi sk effekt genom att placera ett ark med blöt färg i varmluftsutflödet från laserskrivaren. Det har blivit många små och stora projekt, i Glokal 9.11 gjordes en tidning som gick ut i 250.000 exemplar, under 2005 gjordes scenografin till teateruppsättningen Moll.

Struktur
Det finns en struktur i arbetet och eleverna skriver en betygsrapport efter varje arbete. De svarar på tre frågor: Vad var din ide? Vilka semiotiska begrepp använder du för att förstå ditt arbete? Vilket betyg anser du att du ska ha?

– Jag betygsätter 2000 arbeten per år, det hinner jag med. Varje vecka får eleverna koll på hur de ligger till. Då kan de komma och säga: Jag vill ha mer än godkänd, vad ska jag göra?

Ur juryns motivering för Guldäpplet 2005: ”Alfredos verksamhet exemplifierar hur IT- och mediepedagogiskt arbete kan utformas och organiseras. Det ger exempel på kraften i att förena skolans kunskapsprocesser med skapande uttryck och att föra ut dessa på samhälleliga arenor, exempelvis riksdagshus eller skolmatsal, bibliotek eller teater – eller en bok i föräldrarnas händer.”

Text Peter Becker
peter.becker@diu.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *