Målet är att eleverna aldrig ska behöva ”köra fast” på något inom matematiken utan hela tiden kunna få hjälp, även när de sitter hemma och arbetar. I skolan ska vi använda de verktyg vi har tillgång till för att bidra till att det sker en kunskapsmässig utveckling hos eleverna. Att arbeta digitalt innebär för mig också att jag kan stötta eleverna mer både i skolan och hemmet och samtidigt frigöra min tid under lektionerna så att mitt arbete kan riktas in på de elever som behöver mig mest för att få stöd, eller utmaningar.
Daniel Nilsson, legitimerad speciallärare i matematik och matematiklärare. Arbetar i dag på Svenska skolan på Mallorca. Pristagare Guldäpplet 2018.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
I dag arbetar jag på svenska skolan på Mallorca och utnyttjar alla digitala verktyg som bidrar till att göra undervisningen mer tillgänglig för eleverna och samtidigt effektiviserar jag mitt arbete som lärare. Intresset för de digitala möjligheterna började för några år sedan när jag arbetade som speciallärare i matematik på en gymnasieskola i Kalmar. Förutom de elever som jag arbetade med var det många andra elever på skolan som kom till mig och ville ha hjälp och få saker förklarade i sina matematikkurser. Och jag förklarade samma sak – om och om igen för eleverna.
Detta var samtidigt som flippat klassrum började dyka upp i svensk skola. Jag var inte så inne på att jobba på det sättet, de elever som jag träffade som speciallärare trodde jag inte skulle vara så hjälpa av det nya arbetssättet. Men tanken på att spela in mig själv när jag förklarade matematiken så att eleverna alltid skulle kunna ha mig till hands när de jobbade intresserade mig – och där startade det. Jag spelade in mig själv när jag förklarade matematik steg för steg så att eleverna alltid kunde gå tillbaka och lyssna på mig och se hur jag löste olika matematiska problem eller gick igenom olika matematiska områden.
Jag hade som speciallärare intervjuat ett drygt hundratal elever i samband med pedagogiska utredningar för de elever som uppvisade svårigheter inom matematik. Något som var återkommande i dessa intervjuer var att eleven ofta körde fast på uppgifter eftersom de tyckte att det var svårt – och till sist gav de upp. Många elever lade heller inte ner någon tid utanför lektionstiden och 2-3 lektioner i skolan är inte tillräckligt för elever som redan har det svårt. De behöver jobba mer, och de behöver jobba hemifrån och då behövde jag finnas för dem där – också. Alternativet blev att jag effektiviserade mig digitalt så att de hela tiden kunde, och kan, få min hjälp.
Min tanke var att de aldrig skulle behöva köra fast utan att om och om igen, kunna se och lyssna till hur jag löste problemen. Jag ville inte heller att eleverna skulle behöva klicka runt på Youtube och riskera att ”försvinna”, så jag startade en egen webbplats. Där byggde jag en struktur för eleverna, för varje mattekurs. Med tips på studieteknik och med en tydlig gång att följa. Det här var sju år sedan och jag jobbar ständigt med att förfina och förbättra webbplatsen och mina arbetssätt. Jag får mycket respons inte bara från egna elever, så jag vet att det fungerar och jag lär mig kontinuerligt vad jag måste förbättra.
Det digitala matteklassrummet
Vi har kommit långt när det gäller att arbeta digitalt i matematiken och de digitala verktygen blir hela tiden bättre och bättre. I dag efter en pandemi när vi alla är vana att jobba med videomöten har vi i mitt klassrum ofta ett videomöte i gång under lektionen. Med ljudet avstängt. För eleverna är det enklare att följa mina genomgångar direkt på videomötets whiteboard, än på den stora tavlan längst fram i klassrummet. De har också omedelbar tillgång till formelblad. Jag jobbar mycket med verktyget Explain som ger mig möjligheter att dra upp och visa saker till exempel en volym och enkelt koppla ihop det med formelbladet eller någon av mina egna inspelningar.
Alla teorigenomgångar spelas in så att eleverna kan gå tillbaka till dem, de har också tillgång till mina inspelade filmer där jag stegvis förklarar matematiken. Det innebär att när de jobbar enskilt på lektionerna kan de direkt ta upp en inspelning och höra mig förklara när de kör fast, oavsett om det gäller en uppgift eller ett område. Med detta arbetssätt behöver eleverna aldrig sitta och vänta på min hjälp då de hela tiden har det digitala att först ta hjälp av. Själv kan jag ägna mer lektionstid åt de elever som behöver mig som mest, antingen för att eleven har svårigheter eller det är en elev som kräver fler utmaningar.
Den digitala matematiken ger också eleverna fler möjligheter att träna. I en vanlig lärobok på papper finns det kanske 3-4 exempel som eleverna kan gå igenom innan de börjar räkna själva. Det räcker för en del elever – men inte för alla. När vi jobbar digitalt kan jag visa på många fler exempel som eleverna kan gå igenom innan de själva börjar jobba med liknande uppgifter. Ibland vill jag även att eleverna ska redovisa sina lösningar och att skriva matematik på dator är ännu inte helt enkelt, mina elever får istället ta bilder av sina lösningar från sitt skrivblock och skicka in till mig. Det fungerar utmärkt.
Från rättning till analys
Jag jobbar också hela tiden med snabba digitala uppföljningar, exit tickets, för att se om eleverna har förstått det vi arbetat med på lektionen. Eleverna brukar få tre frågor digitalt där det finns fem alternativ till rätt svar. Där de ska komma fram till något av svaren via sina egna uträkningar. När de skickar in svaret på uppgifterna har jag formulerat rätt svar så att de får återkoppling på en gång, det vill säga inte bara ett svar utan en inspelad genomgång på hur man löser uppgiften som blev fel. Svarsalternativen är också utformade så att jag lätt kan göra en analys av vad eleven tyckte var svårt, då alternativen utgår ifrån vad eleverna brukar göra fel på.
Detta har lett till att jag har bra kontroll på var varje elev befinner sig kunskapsmässigt inom den mattekurs de läser. För mig innebär det att jag inte behöver sitta och rätta hela tiden utan kan jobba mera med att analysera och det blir hela tiden en individuell feedback till eleverna. Det underlättar mitt jobb och gör mig till en mer effektiv lärare.
Text: Daniel Nilsson
Foto: När Daniel Nilsson arbetade som speciallärare i matematik på gymnasiet Stagneliusskolan i Kalmar, väcktes hans intresse för att skapa former för att stötta eleverna även när de inte var i skolan, till exempel genom inspelade filmer. Foto: Hans Olofsson.
Lästips:
Dalles Matte, Daniel Nilssons matematikwebbplats
Prefix Matematik 1A, digitalt läromedel av Daniel Nilsson. Gleerups