Mitt klassrum är genomtänkt utifrån vilken form av undervisning som ska bedrivas och vilka behov eleverna har. Det behöver finnas möjlighet till presentation, produktion och interaktion såväl som för reflektion och rekreation. Gemensamma samlingsplatser såväl som enskilda arbetsplatser och ytor för avkoppling behövs. Ljud, ljus och rörelser påverkar oss på olika sätt och kan inverka negativt på uppmärksamhet och koncentration och därför är detta viktigt att planera för att undvika för mycket intryck. Den fysiska lärmiljön ska stödja lärandet.

Anna Kindblad, rektor på Gotlands resursskola, lärare och speciallärare. Nominerad till Guldpplet 2020.

Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.

Som lärare har jag alltid velat aktivera flera sinnen för att locka fram förståelse och skapa intresse hos eleverna. Min önskan är att alla ska få känna sig inkluderade och delaktiga och för att göra det behöver vi bygga en tillgänglig undervisning. 

Undervisning tillgänglig för alla elever
För cirka fem år sedan började jag att arbeta med SPSM:s tillgänglighetsmodell och den har varit ett stort stöd i planeringen av min undervisning, inte minst för de elever som står inför stora utmaningar i skolan. Tillgänglighetsmodellen består av fyra delar: Elevens förutsättningar för lärande, den sociala miljön, den pedagogiska miljön och den fysiska miljön. 

Alla delar behöver samspela för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin utveckling och i sitt lärande. Jag tänker det som att man genom de fyra delarna bygger sin undervisning så att den blir tillgänglig. Jag designar alltid min undervisning utifrån följande fyra steg, som alla bygger på tillgänglighetsmodellen.

Steg 1: Min undervisning börjar alltid i det sociala samspelet, grunden till inlärning är trygghet och känsla av att befinna sig i ett begripligt och tryggt sammanhang. Genom tydliga rutiner och strukturer i den pedagogiska miljön kan man också skapa en god social miljö. Eleverna ska alltid veta hur, när och vad som ska hända, till detta använder jag olika struktur- bildstöds- och tidsstödsprogram både enskilt anpassade för varje elev och i helklass via gemensamma digitala ytor. 

Steg 2: Gemensamma projekt är viktiga för att skapa känsla av gemenskap och grupptillhörighet. Gemensamma digitala projekt kan vara att skapa tillsammans, till exempel genom att bygga Visby ringmur i Minecraft, programmera tillsammans eller arbeta med gemensamt skrivande. Genom arbete med gemensamt skrivande i olika digitala forum och inlägg på till exempel klassens instagramkonto utvecklas inte bara skrivandet utan det ger också eleverna möjlighet till kommunikativ delaktighet, glädje och stolthet. 

Projekt med riktiga mottagare skapar självkänsla och sammanhang och som det beskrivs i läroplanen är språk, lärande och identitetsutveckling nära förknippade. 

Steg 3: Språket är ett av de viktigaste redskapen vid inlärning och att medvetet arbeta med språk och kommunikation i undervisningen är centralt för att fler eleverna ska få möjlighet att nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Detta är alltså en viktig byggsten när jag planerar för den pedagogiska miljön. Inför nya arbetsområden är mitt första steg att försöka hitta ämnesövergripande teman. 

Genom min pedagogiska planering identifierar jag nya ämnesspecifika begrepp samt andra ord och begrepp som kan göra lärandet mindre tillgänglig och försvåra lärandet. Jag planerar också för vilka lärverktyg, både digitala och analoga, som eleverna ska använda och hur de ska redovisa sina kunskaper på flera olika och alternativa sätt.

Steg 4: Nästa steg är att ta reda på elevernas förkunskaper och sedan följer inlärningen av nya ord och begrepp. 

Vi jobbar med ord- och bildstöd på dator och Ipad och arbetar med att sätta in ord och begrepp i sammanhang och förstärker lärandet med olika former av visuellt stöd. Vi arbetar sedan med både digitala och analoga läromedel och kompletterar med böcker och texter. Jag försöker skapa en multimodal undervisning genom att lägga in praktiska moment, upplevelser, filmer och annat visuellt stöd, oavsett tema och ämne. Vi arbetar med interaktiva, digitala och språkfrämjande läromedel som passar både grupp och enskilt. Alternativa lärverktyg såsom talsyntes, talande tangentbord, tal till text och inlästa läromedel finns för dem som behöver det. 

Även den digitala miljön behöver vara anpassad och väl genomtänkt för att passa aktuell elevgrupp. Det är viktigt att analysera och reflektera över vad, varför och hur vi använder såväl digitala som analoga resurser så att de bidrar till tillgänglig undervisning och inte tvärtom blir ett hinder i elevens utveckling. 

Under de år jag arbetat med tillgänglighetsmodellen har jag kunnat anpassa och utveckla undervisningen på ett tydligt och strukturerat sätt, vilket har varit mycket givande och inspirerande. Jag har sett många exempel på hur rätt form av digitala resurser kan bidra till och stötta tillgängligt lärande och bygga tillgänglig undervisning.

Text: Anna Kindblad

Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid

Lästips
Tillgänglighetsmodellen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.