”Sjöng du någonsin i något av lägren?” En av mina elever tittade varsamt på Emerich Roth. ”För att på något sätt hålla modet uppe menar jag?” Emerich hade precis sagt att han älskar musik, men blicken stannade till vid elevens fråga. Sekunderna gick och tystnaden blev alltmer påtaglig. ”De tvingade oss att sjunga, soldaterna, de tvingade oss”, svarade Emerich. Blicken vandrade bortåt för en sekund, men mötte snart elevens blick igen. ”Vi skulle visa att vi mådde bra när vi gick, det var under dödsmarscherna. Jag sjöng aldrig av egen fri vilja.”
Av Charlotta Granath, förstelärare i demokrati och och värdegrundsfrågor på Stiftelsen Viktor Rydberg. Lärarutbildare vid Södertörns högskola. Nominerad till Guldäpplet 2021.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid, våren 2022. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
Emerich Roth överlevde fem olika koncentrations- och förintelseläger, hans sista skolbesök skedde 28 oktober 2021 på Viktor Rydbergs gymnasium i Sundbyberg, han var då 97 år gammal. Vi åt middag, elever sjöng, samtalen var både vackra och allvarliga. I januari 2022 orkade inte hans kropp längre, på Förintelsens minnesdag den 27 januari begravdes han. Nu är det upp till oss andra att föra berättelsen vidare.
Insikten hos Emerich, om att slutet var nära, och att han inte längre orkade besöka skolor, var påtaglig. Hösten 2021 bad han mig ingå i Emerichfondens styrelse för att leda det vidare arbetet riktat mot skolor. Jag lovade honom att göra detta. Ett lärarnätverk är startat, det vidare arbetet är i gång och Skolornas fredspris instiftas på nytt, ett pris som Emerichfonden tidigare delat ut och som uppmärksammar skolor som arbetar för fred och medmänsklighet.
Första gången jag träffade Emerich Roth var i mitten på 90-talet. Då gick jag på högstadiet. När jag sedan blev lärare var han vid min sida, i klassrummet och i korridorerna, han ville vara nära eleverna. På många sätt har mötet, vänskapen och samarbetet med Emerich format mig som lärare. ”Din roll och det du gör förpliktigar” brukade han säga. Emerich var vänlig och mycket bestämd. Hans ord bär jag med mig varje dag.
Skolan är den plattform jag är verksam ifrån. Jag blev lärare för 18 år sedan och har under dessa år arbetat i samtliga skolformer. Min drivkraft är att bygga broar, att koppla omvärlden till undervisningen, träffa yrkesföreträdare och politiker, såväl analogt som digitalt, och att skapa möten. Samarbetet med andra gör att både jag och mina elever växer. Mina elever gör nu kortfilmer om intolerans. Vi samarbetar med skådespelare och regissörer, i vår har vi filmfestival. I undervisningen genomför vi olika praktiska moment snarare än att vi enbart läser om en händelse. Relationsskapandet och att bygga en verklighetsbaserad undervisning går som en röd tråd genom arbetet.
Att göra demokrati, samtala och diskutera, bygga upp elevråd, skriva och utbilda, bidra till skolutveckling genom författarskapet och samtidigt vara verksam i skolan, ger mig en helhet. Värdegrunden är ständigt närvarande i allt jag tar mig för.
”Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet.” (10 kap. 2 § Skollagen)
Utbildningen i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Demokratin både förutsätter och är beroende av att det finns en aktiv vilja hos unga och vuxna att delta. Deltagandet beror i sin tur på de möjligheter och förutsättningar som finns för detta. Skolan ska på ett medvetet sätt möjliggöra för elever att lära genom inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Demokratiska kompetenser och förmågor handlar om att lyssna, reflektera, framföra argument, ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå andras perspektiv.
I samband med nationella val genomförs något som anses vara en av Sveriges största demokratisatsningar för unga. Elever på högstadiet och gymnasiet får genomföra skolval. Efter skolvalen till riksdagen och Europaparlamentet, 2018 och 2019, genomfördes en utvärdering vid Stockholms universitet där det undersöktes vilka som deltar i valen.
”All offentlig makt i Sverige utgår ifrån folket. Men inte alla som utgör folket deltar i samma utsträckning. (…) Här spelar skolor en särskild roll när det gäller att väcka elevernas intresse för politik, samhällsutveckling och för viljan att delta. (…) Att inte bli tillfrågad betyder att man inte ens får chansen att pröva sin demokratiska kapacitet och sitt politiska intresse genom de möjligheter som erbjuds andra.” (Skolvalen 2018 och 2019 – En statsvetenskaplig utvärdering, Michele Micheletti och Annasara Agfors, Stockholms universitet för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF)
Resultatet visade att elever vid särskolor och yrkesprogram deltar i betydligt mindre utsträckning än elever vid teoretiska program. Till följd av detta fick jag ett regeringsuppdrag via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som innebar att kartlägga hur demokratiarbetet på skolor går till, intervjua lärare och skolledare samt skriva utbildningsmaterialet Prata demokrati. I processen samarbetade jag med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. 2021 lanserades Prata demokrati med en handledning för skolledare och speciellt riktat material för gymnasiesärskolan och yrkesprogrammen. Deltagandet, i vad som anses vara en av de stora demokratisatsningarna för unga, är inte likvärdigt. Materialet är i dag en del av uppmärksammandet av demokratin 100 år.
Krig, brott mot mänskligheten och spridning av desinformation pågår runt om i världen. Demokratin kan aldrig tas för given. Våren 2022 utsågs jag via MUCF till Demokratimentor för Sveriges lärare. Nu bygger jag upp ett lärarnätverk med representanter från olika skolformer. Arbetet för likvärdighet och möjligheten att bidra till ökat deltagande i demokratin för samtliga elever är något jag alltid kommer att kämpa för. Läraryrket gör det möjligt.
Text: Charlotta Granath
Lästips:
Prata demokrati, en manual för skolledare, av Charlotta Granath. Myndigheten för ungdoms. och civilsamhällesfrågor, MUCF (2021)
Prata demokrati i gymnasiesärskolan, av Charlotta Granath. Myndigheten för ungdoms. och civilsamhällesfrågor, MUCF (2021)
Prata demokrati i gymnasieskolans yrkesprogram, av Charlotta Granath. Myndigheten för ungdoms. och civilsamhällesfrågor, MUCF (2021)
MIK-handledning, av Charlotta Granath, Lotta Bergseth och Jenny Sköld, Axiell (2022)