Presentation av Erik Forssell

Vem är du och vad jobbar du med?
– Lärare på Teknikprogrammet. Undervisar inom arkitektur, bild och digitalt skapande.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Lärplattformen Classroom är det jag har mest positiva erfarenheter ifrån. jag har provat en hel del, alltifrån Moodle (som var mycket bra) till kommunens egna plattformar (som har varit undermåliga). Classroom ger möjlighet att under tid bygga en solid kurs. Med dialog med elever, kollegor och föräldrar växer kursen, revideras, utvärderas konstant. Allt i realtid.
Under pandemin har kurserna fått högre kvalitet och kvantitet. Uppläggen är nu mer breda för att passa de flesta elever. Fördjupningsuppgifter och referenser är nu enkla att hitta.

– Med tydliga examinationsinstruktioner kan man på ett säkert sätt ge tydliga kommentarer med det omdöme eleven fick på momentet.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Min lärarroll är nu mer dynamisk. Jag kan förflytta mig i ”rummet” på ett enklare sätt. Ibland som fysisk person i klassrummet, till en virtuell lärare i det digitala landskapet. Alltid tillsammans med eleverna. Jag kan röra mig i deras virtuella kreationer med hjälp av VR och kommentera detaljer ilandskap eller byggnader. Jag kan gå in deras virtuella konstgalleri som besökare, interagera med deras applikationer.

– Den digitala världen har alltmer blivit konkret i och med att AI slagit igenom. För mig så har denna revolution inneburit en mer spännande och bättre undervisning. Jag får positiv respons från eleverna, de har lättare att komma med konstruktiv kritik eftersom digital miljö är bekant för dem.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag satt redan i startblocken när coronapandemin tog fart. Det var som ett startskott för att realisera de verktyg som vi hade. Nu blev det verkligen relevant att använda dem i ett skarpt läge. Jag har upptäckt att många stora aktörer är villiga att dela ut licenser till elever under ett eller flera läsår. Formulerar man sig tydligt så brukar det lösa sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi arbetar givetvis i arbetslag där taket är högt. Vi hjälper varandra med såväl tekniska som didaktiska problem. Vi såg till att verktygen var enkla och intuitiva så att alla kunde hänga med, men samtidigt så släppte vi lös kreativiteten så att nya metoder utforskades. Vi har nu en fullt fungerande site, imitten.se, som används som plattform för elevarbeten. Vi uppmuntrar varandra att använda den.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Det finns så många webbtjänster och appar nu. För att nämna några tycker jag Cubity Goo är fantastisk. De modeller eleven gjort i Sketch-Up eller Revit appliceras på en fysisk yta. Jag som besökare kan då interagera med dessa. Jag kan ladda upp en hel klass arbete och vandra runt i klassens stadsdel.

– Gis. Allt med Gis är fränt! Under pandemin använde vi oss av applikationer som styrdes av Gis, allt från att följa pandemin till skogsbränder, miljöförstöring, stormar, folkgrupper, densitet och så vidare.

Presentation av Erik Jönsson

Från ht 2021 arbetar Erik på Maja Beskowgymnasiet i Umeå

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är gymnasielärare i svenska och religion.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det kan erbjuda ökad möjlighet att differentiera undervisningen. IT kopplat till lärande kan också i sig själv vara motiverande för många elever.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har gjort lärprocessen mer synlig för eleverna. Det som tidigare framstod som lösa delar (planering, feedback, uppgifter, kunskapskrav etcetera.) är i idag mer sammanhängande med tydliga mål i sikte. Lärprocessen har idag ett (digitalt) rum där dess beståndsdelar finns samlade för både mig som lärare men framförallt för eleverna.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag kommer fortsätta använda de kommunikationsformer (Google Classroom, Google Meet etcetera.) jag var nödgad att använda under coronatiden. Dessa kommunikationsformer underlättar oerhört då elevers fysiska frånvaro från klassrummet inte blir lika dramatiskt idag. Lärandet kan med framgång ske hemma utan att de fysiska lektionerna för den skull blir överflödiga.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Pandemin var och är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att kollegiet ska röra sig framåt inom det digitala. Jag har imponerats av kraften i anpassningsförmågan och kollegors genuina strävan om att saker ska fungera trots att vi inte har fått träffa våra elever fysiskt. Vi har hjälpt varandra att hantera situationen och att utvecklas beträffande digitala verktyg. Utvecklingen har skett, och fortsätter ske, genom kollegialt samarbete.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Google Classroom och Google Meet.

Presentation av Erik Säfsten

Vem är du och vad jobbar du med?
– Lärare som hjälper våra elever att klara sina studier.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Ökad visualisering, bättre feedback och mer flexibelt lärande.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Underlättar och förbättrar på alla sätt.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Är ganska imponerad av mina kollegors stora engagemang och snabba utveckling. Aldrig förr har så många lärt sig så mycket på så kort tid. Personligen vet jag inte om det har påverkat mig särskilt mycket. Fortsatte i stort sett som förut med ungefär samma resultat.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vår skola är väldigt stor, så jag ser inte något enkelt sätt att svara på frågan. Framför allt har skolledningen gett oss stor frihet och starkt stöd att hitta nya vägar.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Förutom vanliga digitala läromedel utnyttjar jag Microsoft Onenote och skriver för hand direkt på datorskärmen. För visualisering använder jag Geogebra. Eftersom jag använt dessa och liknande system så mycket och länge (mer än trettio år) vet jag väl egentligen inte om något annat. Tänker att min undervisning egentligen är ungefär samma som den varit i tusentals år. En lärare står längst fram och leder ett antal elever i ett stort rum. Förnyelsen består mest av att kontakten med eleverna är mycket bättre och tekniken gör jobbet mycket enklare.

– Särskilt positivt är att kunna visa komplicerade matematiska sammanhang på datorskärm. Tredimensionell vektorgrafik och första ordningens differentialekvationer med riktningsfält är väl mina favoriter. Eleverna kan sitta och experimentera själva för att få en konkret förståelse för det som jag själv bara lärde mig som abstrakta formler. Ytterligare att stort lyft för eleverna är möjligheten till täta diagnoser och liknande för kunskapsuppföljning. Känner ibland att jag är som en gammaldags lågstadielärare som kan alla sina elever på sina fem fingrar. De digitala hjälpmedlen förbättrar min möjlighet att hjälpa eleverna på ett helt avgörande sätt.

– För mig är en bra lärare en engagerad lärare och de digitala läromedlen gör det enkelt att vara så bra som möjligt. Men de är inget allena saliggörande. Det är alltid pedagogen som gör det omöjliga möjligt för eleverna.

Presentation av Eva Bida

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad lärare i Idrott och Hälsa, naturkunskap, kemi, biologi samt kurser inom ämnet hälsa. Jag arbetar som förstelärare i idrott och hälsa på Torekällgymnasiet i Södertälje som är ett yrkesgymnasium. Där driver jag processer och kollegialt lärande inom bland annat digitala verktyg och värdeskapande lärande. Jag föreläser även kring området digitalisering oh värdeskapande arbete med fokus på helhetsbilden för lärare från hela Sverige.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag använder digitala verktyg för att förstärka både de praktiska och teoretiska momenten i min undervisning. Det digitala kan på ett väldigt enkelt sätt ge eleverna en enklare förklaring till annars väldigt komplexa områden inom bland annat de naturvetenskapliga områdena jag arbetar med. Jag använder också digitala verktyg för att nå elever med särskilda behov, det är nämligen mycket lättare att arbeta differentierat med hjälp av digitala verktyg, det är ett sätt att nå alla. Eleverna kan dessutom arbeta i sin egen takt och utifrån sina personliga behov vilket höjer det individualiserade lärandet.

– Jag tycker att digitala verktyg ökar elevernas motivation och engagemang avsevärt. Jag brukar erbjuda olika sorters digitala verktyg så att elevernas intressen täcks in. Hittar man rätt verktyg för rätt elev ser jag också att elevernas uppmärksamhet och fokus ökar vilket i sin tur leder till främjande av lärandet.

– Den sista delen i IT stödet är den formativa responsen man kan ha i bland annat idrottsundervisningen inom praktiska moment genom att bara filma och tillsammans med eleven analysera ett teknikmoment.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– För mig skapar digitala verktyg en större bredd i min lärarroll, det gör det därför lättare att skapa en differentierad undervisning med fokus på varje individs behov. Då digitala verktyg möjliggör att allt kan samlas på ett ställe så underlättar detta väldigt mycket för mig som lärare i frågor som planering, skapande av uppgifter, formativ bedömning samt kommunikation med elever.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Denna utveckling har gått enormt mycket framåt under denna tid. Jag anser att vi behöver ta med oss det vi lärt oss och anpassa det till den fysiska undervisningen. Det mesta av det som gjorts under distansundervisningen blir ännu bättre i ett klassrum när man kan se elevernas respons live! Jag tar även med mig möjligheten till i stort sett oändlig individanpassning i undervisningen i Idrott- och Hälsa där det tidigare varit svårt att hitta individuella lösningar som eleverna med exempelvis problem att idrotta i grupp kan dra nytta av.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– För det första försöker vi ta vara på hela kollegiets erfarenheter från det gångna året. Det finns många värdefulla lärdomar och erfarenheter att ta del av. Mycket kan vi ta med oss tillbaka till den fysiska undervisningen men det måste balanseras in på ett bra sätt. Jag tror att just dessa kunskaper vi har fått kan skapa andra dimensioner i undervisningen och ge eleverna en större bredd i exempelvis bedömningssituationer och inlärning.

– Vi har skapat en Sharepointsida där vi alla kan lägga ut instruktionsfilmer och tips på olika digitala verktyg man kan arbeta med. Vi lär också av varandra genom strukturerade lärsamtal, lektionsobservationer och samtal i arbets- och ämneslag.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
• Creaza är ett verktyg där eleverna kan skapa olika uppgifter med hjälp av sin kreativitet, de kan tex göra tecknade serier eller filmer om ett visst område, detta gör att eleverna kan processa ny information och skapa en förtrogenhet.

• Nearpod är en interaktiv presentationsform där du kan skapa större elevdelaktighet i undervisningen, du kan koppla på feedback om en viss fråga, ställa checkfrågor under ett videoklipp, lägga in en kunskapsutmaning och så vidare … allt detta i samma presentation. Eleverna kan dessutom följa med i presentationen på sin egen dator. Detta gör att denna metod funkar lika bra under distansundervisning såsom i klassrummet. Det gör också det enklare för mig som lärare att få ständig feedback på undervisningen under pågående lektion, då kan jag direkt anpassa min undervisning.

• Ett bra sätt att följa upp och bearbeta teoretisk kunskap med fysisk aktivitet är ActiveQuiz. Eleverna går x antal km och får frågor efter x antal m som eleverna kan diskutera och reflektera. Efter genomförd aktivitet får man bra redogörelser av svaren för vidare diskussioner i klassrummet. Fungerar även bra som exitticket.

• X-note: här kan man lägga ut digitala orienteringskontroller, du kan vid varje kontroll också lägga ut en ledtråd eller en fråga som du ex. kan koppla till ett teoretiskt område du arbetar med.
Andra bra verktyg är:

• Forms: Är ett bra verktyg för korta eller långa exittickets där man kan fånga upp elevernas lärande och behov av hjälp och stöd.

• Sharepoint: Använder jag både för att samla information kring ett ämne på ett och samma ställe men även för att göra tydliga och avgränsade uppgifter för elever med NPF.

• PolarGoFit: Är ett verktyg för insamling av elevernas pulsdata. Med hjälp av denna data kan sedan eleverna analysera och reflektera kring sin egen hälsa och välbefinnande.

Presentation av Fredrik Sandberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Fredrik Sandberg och har varit lärare sedan 2010 i Täby och Vallentuna. Det har alltid intresserat mig att testa nya arbetssätt och försöka utveckla undervisningen med hjälp av b. la. IT och praktiska, tematiska arbetssätt. Min ämnesbehörighet är Ma/Sv/SO mot åk F-6 och jag är även förstelärare inom IT. Jag har i min utbildning 60 hp specialpedagogisk kompetens och nu studerar jag halvtid för att så småningom kunna ha tjänsten som specialpedagog på skolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– En av de starkaste drivkrafterna för mig som pedagog är när eleverna blir stolta över sig själva och känner att prestationen var värd ansträngningen. Därför är Aaron Antonovskys modell KASAM central (Känsla Av Sammanhang) där Meningsfullhet, Begriplighet och Hanterbarhet utgör de tre grundpelarna. IT kan ofta hjälpa mig och eleverna att göra lärandet mer meningsfullt och motiverande, göra stoffet och instruktionerna mer begripliga och hjälpa eleverna att uppleva sina inre resurser tillräckliga för att hantera utmaningen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala plattformar och tjänster jag använder underlättar planerandet då det är lätt att återanvända material och modifiera/utveckla upplägget från grupp till grupp. Under lektioner kan dessa program hjälpa eleverna framåt på olika sätt som inte kräver direkt handledning av läraren. Dessutom blir återkopplingsstrukturen mycket mer effektiv jämfört med endast analoga system. Med elevexempel, filmer, digitala checklistor, kamratåterkoppling och spelifiering av undervisningen kan eleverna själva och tillsammans ta sig långt i lärandet och utvecklandet av arbeten under lektionstid.

– Mitt efterarbete med återkoppling och granskande av elevarbeten underlättas genom att jag enkelt kan rikta rätt kommentarer och material till rätt elever.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Alla vet att de sociala aspekterna av lärande är oerhört viktiga, att vara på plats i skolan och fysiskt ta del av umgänget, samtalen och kunskapandet i gruppen. Tiden med coronapandemin har dock tvingat fram pedagogiska lösningar skolpersonal i Sverige från början inte varit helt bekväma med. Efter 1,5 år tycker jag att man inte kan vara annat än imponerad av hur alla har vågat prova nya digitala grepp för att inte kunskapsluckorna hos elever skulle bli för stora. Att använda olika typer av skärminspelningar på dator och lärplatta har varit den enskilt viktigaste utvecklingen i min undervisning under coronapandemin då instruktioner och information blivit mer tillgängligt för eleverna hemma och i skolan, bland annat tack vare att de kan se filmerna om och om igen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Skolledningen och jag som förstelärare inom IT har försökt agera stöd i att hitta, testa, tipsa och implementera nya digitala verktyg, läromedel, appar, program med mera. Jag har även försökt så ofta det går att vara närvarande i andra lärares klassrum för att stötta under uppstarts- och introduktionstillfällen av digitala tjänster, verktyg med mera.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Om jag ska välja en webbtjänst att rekommendera är det Screencastify. Det är ett skärminspelningsverktyg som är ett oerhört lättanvänt plug in-program i Google Chrome. Vilken sida eller applikation jag än vill visa, introducera eller undervisa i spelas skärmen in och så även min röst. Filmen sparas i Google Drive och kan sedan bifogas i Google Classroom. Många elever behöver höra och se en genomgång flera gånger för att förstå stoff, begrepp, samband mm. Det är egentligen en didaktisk självklarhet att erbjuda möjligheten till auditiv och visuell repetition då vi vet att mänskliga hjärnan ofta behöver just det för att kunskap ska kunna befästas. Med denna webbtjänst är det snabbt ordnat.

Presentation av Frida Bergström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har jobbat som lärare på högstadiet i dryga 20 år, och har väl aldrig egentligen släppt taget om katedern, oavsett vilka vindar som blåst i skolsverige. Min övertygelse är att elever lär sig allra mest genom föreläsning och dialog i klassrummet. Att ingen ska bli sittande ensam med en bok, eller platta/Chromebook, utan att eleverna känner en trygghet i att de har varandra och mig att tillgå. Ett ständigt samarbete.

– Jag är också helt övertygad om att hjärnan minns allra bäst om vi formar ord med en penna i en skrivbok jämfört med att klicka på en plastbit på ett tangentbord, och jag ser Anders Hansen som en stor inspirationskälla. Jag använder mig också av mycket bilder på mina tavlor/whiteboards, eftersom vägen in till långtidsminnet via bilder är bredare och mindre trång än den med bara text.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag finner väl att sidor som nomp.se där repetitiva uppgifter för att befästa metoder och sätt att lösa uppgifter är bra, eller att öva på multiplikationstabeller för att automatisera, eller att fylla i självrättande uppgifter som till exempel delarna i hjärnan, ja till det använder jag IT. Jag skapar också Kahoots ibland för att variera enklare examinationsformer.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De sidor/appar jag använder mig av gör ju att jag kan få en överblick av vad eleverna kan, och jag har gått över till att dokumentera digitalt i stället för att skriva i min kalender alla resultat, men jag rättar tusen gånger hellre en hög med pappersprov än att sitta och bläddra igenom 25 laborationsrapporter på datorn. Jag kan se fördelar med sammanställningar som sagt, men nej, jag kan inte säga att det förändrar min lärarroll jättemycket.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Det var först under Covid-19-pandemin som jag blev tvungen att utöver mina bloggar även lägga upp Classroom för alla grupper. Och jag ska ärligt säga att det är en tillgång, men jag håller inte på och uppdaterar dem nu när det tack och lov är undervisning på plats. Det tar längre tid att lägga in bilder där, så jag väljer BlogTouch fortfarande.

– Det jag upptäckte var att eleverna var väldigt duktiga på att hantera sina digitala verktyg, de sitter inne med mycket kunskap som jag som 45-åring kunde ha nytta av, flera gånger om.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har i vår kommun bra stöd från IT-avdelning och personal som finns tillgänglig. Vi har kontinuerliga miniutbildningar i våra olika plattformar med deras möjligheter och eventuella hinder. Stor del av personalen jobbar med Classroom regelbundet. Jag upplever att vår kommun har i digitaliseringens tid kommit väldigt långt. Det var inte svårt att gå över från närundervisning till distans till exempel. Vi gjorde dessutom ett tvådagarstest innan vi fick skarpt läge i Hjo, för att se om det skulle fungera. Och det tycker vi nog att det gjorde.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Nja, det är de som jag har nämnt. Jag borde, som nominerad här, väl använda mig mer av digitala verktyg, men jag ser, och har erfarit under de dryga 20 år i yrket att ju mer skärmar som kommer in, desto mer omedelbar tillfredsställelse kräver eleverna, desto mer entertainer behöver man vara som lärare för att hålla kvar deras uppmärksamhet. Jag har svårt att inte se mobilernas och datorernas intåg i skolans och ungdomarnas värld som en av orsakerna till de problem som vi får jobba med i större utsträckning nu, jämfört med vad vi hade att ta i för bara 10 år sedan.

– Det finns naturligtvis en mängd bra appar och verktyg som används av duktiga lärare i vår svenska skola, jag har tre barn som alla går eller har gått igenom grundskolan här där jag som förälder varit/är mycket nöjd. Och jag kommer antagligen att utöka mitt digitala användande, även om jag i själen stretar emot av hela min kraft, men det är som sagt en stor del humor i att just jag blev nominerad till detta pris, med tanke på hur min lärargärning sett och ser ut. Jag ställer mig alltid frågan om det kan bli bättre med en digital grej, och om svaret är nej, ja då låter jag bli. Jag plockar kanske russinen ur kakan, och tänker att när elever har 10 timmars skärmtid på mobilen om dagen, då behöver de inte mer skärm på mina lektioner.

Presentation av Frida Hansson

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är barnskötare och är IKT-ansvarig på min förskola och har i uppdrag att utveckla digitalitet i vår undervisning.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Genom att ha olika sorters av digitala verktyg framme och tillgängliga för barnen, att det är naturlig del i våra lärmiljöer. Vi kan till exempel läsa böcker på olika språk, barnen kan använda tecknande, även digitalt, på olika sätt.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det underlättar mycket i mitt arbete, till exempel när det gäller att dokumentera barnens utveckling, att nå ut till barnens vårdnadshavare. Det underlättar för att göra barnen delaktiga i vår pedagogiska dokumentation, reflektionstillfällen och så vidare.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Under Coronatiden har jag tagit del av och använt digitala verktyg i större utsträckning. Dels för att hålla föräldramöte, dels för att göra vårdnadshavare delaktiga i den undervisning som bedrivs. Det har också varit väldigt uppskattat av vårdnadshavare.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har under utvecklingsdagar haft workshops där kollegiet fått prova på och utveckla sitt digitala kunnande. Vi har även gjort sammanställning kring vad kollegor önska lära sig mer om och haft gemensam genomgång. Vi inspirerar, stöttar och lär av varandra och är inte rädda att prova oss fram.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Vi använder appen ”Polyglutt” varje dag, som är en digital inläsningstjänst – med digitala barnböcker. Där kan barnen själva och tillsammans med andra lyssna på sagor på olika språk och med genrer på böcker som vi kanske inte har på förskolan. Även appen ”Puppet pals” där barnen kan göra egna sagor och berättelser med hjälp av både figurer i appen men också lägga till egna fotografier eller teckningar i sina berättelser.

Presentation av Handelsprogrammets arbetslag

Foto: Handelsarbetslaget på Bessemerskolan. Främre raden från vänster: Reine Henricsson, Eva Åsberg, Ann-Chatrine Friberg, Lena Dyremark (bitr.rektor), Rosie Gustafsson. Bakre raden från vänster: Fredrik Norman, Anna Åsbergh, Jonas Laine.

Vem är ni och vad jobbar ni med?
– Lärare på Handelsprogrammet

Hur länge har ni jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Elevernas lärande anpassas efter branschens behov och samhällets digitala utveckling.
• Under år 1 förbereds och tränas eleverna med att använda flera olika digitala verktyg och där till exempel videoinspelningar (enskilt/grupp) som antingen bäddas in i Power Point, Prezi, Canva eller omvandlas till qr-kod på ett CV, för att kunna skrivas ut vid ansökan av APL-plats.

• Under år 2 använder eleverna dessa färdigheter och verktyg bland annat när de driver UF (Ung Företagsamhet) för olika digitala presentationer och tävlingar men även för att skriva loggbok under sin APL i appen LoopMe.

• Under år 3 blir eleverna mer förtrogna med detta arbetssätt och det används självklart av eleven under APL men även vid redovisningar, gymnasiearbetet och inte minst för att uppdatera sina Cv:n inför yrkeslivet efter avslutad student.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser er lärarroll?
– Vår lärarroll har påverkats genom att vi som lärare är tillgängliga genom:
• Planering: Unikum-skolans lärplattform där all planering och bedömning sker, Teams – skolans kommunikationskanal.
• Lektion: ”Blended learning” det vil säga både analoga och digitala verktyg, anpassade efter elever som är i klassrummet eller på distans.
• Efterarbete: LoopMe – digital loggbok för APL, arbetsplatsförlagt lärande. Forms – för utvärdering. ”Exit ticket” lektionsfeedback. Unikum för samtal och bedömning

Hur ser ni på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har ni upptäckt något nytt under denna period som ni kommer att fortsätta med?
– Bessemerskolans digitalisering har påskyndats genom pandemin. Vi har utvecklat nya och förbättrade undervisnings- och examinationsformer ex tydligare ramverk för lektionsupplägg. Ämnesövergripande samarbeten genom inspelade presentationer.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Handelsprogrammets arbetslag har ett nära och systematiskt samarbete med varandra men också med Bessemerskolans IT-samordnare.

Har ni någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som ni gärna använder. Berätta vilken och varför ni använder den?
– LoopMe: Digital app för loggbok /feedback. LoopMe används både i skolförlagd undervisning för uppdrag och feedback, men också under APL, arbetsplatsförlagt lärande, genom loggboksskrivande. Eleverna har digital kommunikation med både ansvarig lärare samt handledare. I LoopMe finns för eleverna olika uppdrag som är kopplade till kurser, mål och skolans värdegrundsarbete.

Arbetslaget består av följande lärare:
Ann-Chatrine Friberg, Personlig försäljning2, Servicekunskap, Gy arbete, Handel-spec
Rosie Gustafsson, Svenska, Engelska
Reine Henricsson, Entreprenörskap, Entreprenörskap och företagande, Företagsekonomi, Näthandel
Fredrik Norman, förstelärare, Engelska, Religion
Jonas Laine, Idrott och hälsa, Historia
Anna Åsberg, arbetslagsledare, Praktisk marknadsföring1, Personlig försäljning 1 o 3, Servicekunskap, Handel-spec
Eva Åsberg, Servicekunskap, Affärsutveckling, Branschkunskap, Praktisk marknadsföring2, Inköp1, APL samordnare

Presentation av Helen Larsson

Finalist till Lärarpriset Guldäpplet 2021

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är speciallärare och jobbar med klassansvar på en grundsärskola i Jönköping. Jag har ansvar för samtliga teoretiska ämnen för en åk 2 som läser ämnen. Utöver det är jag även it-pedagog på F-6, både för grundsärskolans och grundskolans personal. Jag gör mitt bästa för att stötta personal på skolan genom till exempel it-terapi, workshops, instruktionsfilmer och bollplank för hur undervisningen kan utvecklas genom det digitala. För att nå ut med tips och idéer kring hur digitala verktyg kan samverka med analoga arbetssätt, startade jag 2019 instagramkontot @mitt_digiloga_klassrum.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag strävar efter att elever ska känna sig inkluderade och delaktiga. De ska få känna att de lyckas och att de utvecklas. Med stöd av digitala verktyg kan jag på ett bättre och enklare sätt skapa en lärmiljö som möjliggör detta. Elever får ta till sig kunskap på olika sätt och de får också visa sin kunskap på olika sätt. Med digitala verktyg kan de få ta till sig och visa sin kunskap på sätt som tidigare inte var möjligt.

– Jag erbjuder olika stöd till eleverna och jobbar utifrån att normen är att vi är olika och därför också behöver olika stöd. De digitala verktygen skapar här förutsättningar för att få elever att känna sig delaktiga samt att de når längre i sin kunskapsutveckling. Jag tycker också att de digitala verktygen öppnar upp för att på ett sätt som blir mer konkret och tydligare, kunna föra samtal med eleverna om deras lärande och utveckling.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Jag använder digitala verktyg som en naturlig del av undervisningen. Att kunna väva in anpassningar genom digitala verktyg i grundpedagogiken är en stor vinst, vilket gör att jag inte behöver jobba med så mycket speciallösningar för enskilda elever. Samtidigt är det viktigt att lyfta fram att det inte finns en universell lösning som fungerar i alla klasser. Stödet och valet av hur de digitala verktygen används är beroende av de elever jag har i klassrummet. Allt anpassas utifrån dem, så även digitala arbetssätt och stöd.

– När det gäller att planera, genomföra undervisning och efterarbete av denna samt
annat inom läraryrket, så anser jag att digitala resurser är tidsbesparande och effektiva.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag anser att skolans digitalisering verkligen fick sig en skjuts framåt under coronatiden. Lärarkåren tvingades mer eller mindre att under kort tid utveckla sitt användande av digitala resurser och arbetssätt. En eloge till alla lärare som tog sig an denna nya utmaning med bravur, även om den krävde mycket energi och tid.

– För egen del kommer jag ta med mig erfarenheten av att undervisa klassen på distans. Det var något jag aldrig hade trott skulle ske under mina år i grundsärskolan. Men det gick! Och det var nyttigt och lärorikt att testa.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På skolan har vi haft olika satsningar inom kompetensutveckling kring digitalisering där alla pedagoger varit delaktiga. Dessutom sker ett kollegialt lärande under min it-terapi. Det är nämligen inte bara jag som ger stöd åt kollegor utan de som kommer, lyssnar på varandras frågor och tillsammans ger vi stöd åt varandras utmaningar och problem.

– Genom att vara ödmjuk och hjälpsam, försöker jag få kollegorna känna att de utvecklas utifrån sin nivå, att de ska ta ett steg i taget och känna att de blir trygga med de digitala verktyg som de tar sig för. Genom workshops, instruktionsfilmer, inspiration och it-terapi försöker jag vara ett stöd i ett få med kollegorna på den digitala resan.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Jag får nog svara Ipaden i sig! Det finns så otroligt många funktioner som kan ge eleverna stöd i sin kunskapsutveckling samtidigt som vi kan använda den på ett kreativt sätt som utmanar elevernas fantasi och skapande. Med en Ipad och ett genomtänk arbetssätt behövs inte en uppsjö av appar!

– Exempel på stödfunktioner är att eleverna kan tala in sin text, de kan få texten uppläst och de kan få lyssna på böcker. Andra stödfunktioner är att lägga in visuellt stöd i QR-koder som är kopplade till olika uppgifter. Det kreativa skapandet kan utrycka sig i att eleverna ritar vattnets kretslopp i en ritapp för att sedan tala in eller skriva ner sin kunskap om detta. Vi lär oss också hur ett foto kan göras svartvitt för att sedan skrivas ut och med färg måla på fotot. Så att jobba digilogt, är möjligt i skolans samtliga ämnen!