Presentation av Araceli Calle-Fernández

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en nyfiken människa som gillar att lära sig nya saker och lära ut dem. Jag jobbar som förstelärare i modersmål och som kartläggare av nyanlända elevers förkunskaper på Centrum för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna (CIFS).

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Eleverna kan lära sig på flera sätt och visa sina kunskaper med alla sinnen och på ett kreativt sätt med hjälp av multimedia (text, bild, ljud, musik, video och grafisk design). De kan också samarbeta på gemensamma plattformar (exempelvis Jamboard) och ge/få återkoppling (exempelvis Mentimeter) anonymt eller icke anonymt, vilket gör att alla har en röst som i sin tur innebär att alla deltar. Dessutom möjliggör IT att informationen alltid är tillgänglig och att undervisningen kan enklare differentieras (till exempel choiceboards) och anpassas (till exempel talsyntes).

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har för mig och mina elever varit en stor omvälvande och positiv händelse. Jag (och alla modersmålslärare) undervisar till elever i alla åldrar efter den ordinarie skoltiden när eleverna är trötta och vill vila och för att motivera dem började jag att skapa interaktiva och upplevelserika lektioner med fokus på kultur och natur.

– Digitala verktyg har också möjliggjort att jag kan stötta eleverna utanför skolan med bland annat instruktionsfilmer och att jag kan ha en relationsskapande roll som gör att elever från olika skolor lär sig av varandra via kurswebbplatser och gemensamma digitala aktiviteter.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Coronatiden har satt fart på skolans digitalisering. På min arbetsplats CIFS gick vi över till distansundervisning och det medförde en otrolig utveckling av kompetens hos alla lärare. Det uppstod också en vi-känsla och en delar-kultur som var mycket inspirerande och som gjorde att jag tog en aktiv roll genom att hålla föredrag och workshops om digitala verktyg i språkundervisningen. Jag kommer att fortsätta att dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter och uppmuntra andra lärare att göra likadant. Kollegialt lärande och en stöttande ledningsgrupp är nyckeln för att lyckas med digitaliseringen av skolan.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På CIFS jobbar alla lärare med modersmålsundervisning och studiehandledning på många skolor i Sollentuna kommun. Att förbättra lärarnas digitala kompetens har varit ett prioriterat område under de senaste åren och en Digitaliseringsmentorstjänst och en Digitaliseringsgrupp skapades innan coronatiden för att driva fram processen.

– Dessutom träffas hela personalen varje vecka för att lära sig av varandra i form av föredrag, grupparbete och workshops som ofta handlar om digitalisering. Just nu fokuserar vi på att göra Skolverkets kurs “digitalt berättande” och samplanera lektioner med ett gemensamt tema och ett mångfaldsperspektiv, det vill säga med ett flerspråkigt och mångkulturellt perspektiv i undervisningen som gör att lärare och elever med olika modersmål deltar i samma projekt. Det kan till exempel handla om att skapa multimodala böcker med berättelser på olika språk eller göra enkla filmer med favoritplatser från hela världen. Vi har också byggt en webbplats som ska fungera som kommunikationsplattform och mötesplats för att samla planeringar, lärdomar, resurser och ett urval av elevens arbete.

– Projektet är spännande därför att det handlar i slutändan om att ha ett nytt tankesätt som syftar till att hitta arbetsformer, metoder, nätverk, aktiviteter och multidisciplinära ämne som inte bara utvecklar elevernas språk och kunskaper utan också uppmuntrar kommunikationen och samarbetet mellan dem. De är globala medborgare som studerar på flera skolor och har olika modersmål men de är också “allas elever” och vi behöver skapa internationella mötesplatser som lär dem att leva i fred i ett alltmer globalt, mångkulturellt och digitaliserat samhälle.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Nearpod är ett fantastiskt verktyg för att skapa välplanerade lektioner med interaktiva och varierande aktiviteter. Elevens 100% deltagande är garanterad! Jag skapade en Nearpod om Machu Picchu som var en succé därför att det hade många inspirerande, interaktiva och korta uppgifter med text, bild, musik, video, frågor och tävlingar om den här underbara platsen. (https://nearpod.com/).

På sin blogg tipsar Araceli om fler verktyg och projekt.

Presentation av Carina Mustapic Andersson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare och jobbar just nu med barn i åldrarna 1-2 år.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– I vårt arbetslag använder vi lärplattan som ett verktyg för reflektion tillsammans med barnen. Genom att vi dokumenterar det barnen gör försöker vi skapa en dialog med barnen om det som händer. Eftersom vi arbetar med förskolans yngsta barn som inte alltid har tillgång till det verbala språket så är bilder och filmer ett bra sätt att öka barnens möjligheter till kommunikation och reflektion.

– Vi använder även lärplattan som ett verktyg i vårt eget utvecklingsarbete. Vi har filmat oss själva och sedan tittat på filmerna tillsammans under vår reflektionstid. Då har vi haft fokus på vilka möjligheter till språkutveckling vi ger barnen. Vi har bland annat kunnat se betydelsen av att vi är väldigt nära barnen så att vi inte missar att svara på barnens olika sätt att kommunicera.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Vi använder lärplattan som ett verktyg för dokumentation. Dokumentationen använder vi sedan som grund för utvärdering av våra aktiviteter. Utvärderingen blir sedan en grund för vår planering. Eftersom vi även använder bilder och filmer när vi reflekterar tillsammans med barnen så försöker vi ta med deras perspektiv och intressen in i planeringen.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Möjligheterna till digitala möten är något som jag har upptäckt under coronatiden. Det kommer förhoppningsvis vara något som vi kan fortsätta med samtidigt som vi har fysiska möten.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår förskola har vi en lärcoach som ansvarar för att driva den digitala utvecklingen. Vi kan vända oss till lärcoachen när vi behöver hjälp och stöd med att använda digitala verktyg i undervisningen.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– På vår förskola har vi nästan uteslutande barn med annat modersmål. Det är vanligt att barn börjar hos oss utan att kunna någon svenska. Vi använder därför appen Polyglutt mycket. I appen finns barnböcker inlästa på olika språk. Nu när jag arbetar med förskolans yngsta barn använder jag ofta olika Pinoböcker som finns inlästa på olika språk i Polyglutt.

– Nyligen började ett barn i min grupp som hade arabiska som modersmål. Barnet var mycket intresserad av bilar. Jag kunde då möta barnet intresse för bilar genom att använda en sekvens från en Pinobok där Pino leker med bilar. Vi lyssnade både på arabiska och svenska och fortsatte sedan leka med bilarna tillsammans.

Presentation av Carita Fall

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare på Kvicksunds förskola men också arbetslagsledare och handledare för studenter som läser till förskollärare på Mälardalens Högskola.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det är ett bra komplement till allt annat material som används i utbildningen på förskolan.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg påverkar min och förenklar min vardag i förskolan. Jag använder Ipaden för planering, reflektion, dokumentation, kontakt med vårdnadshavare. Använder också små projektorer en del för projicering på till exempel kub och även Bluebots och Osmo.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Ja äntligen har vi börjat ha möten digitalt. Vi är en stor enhet i Västerås där förskolorna har längre avstånd till varandra. Möten blir mer effektiva när tid inte behöver läggas på att ta sig till ett möte. Det gör också att alla kan delta i mötena som ska ske.

– Vi har deltagit i Läslyftet och jag är handledare för det på två förskolor (min egen och en till). Alla tillfällen utom det första har vi genomfört digitalt för handledning och diskussion kring undervisningsaktiviteter men också att visa och ta del av lärmiljöer och tips.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Alla medarbetare har en egen Ipad och alla använder dem. Blir det problem så tar vi till kollegialt lärande. Enheten har också regelbundna IKT-träffar för lärande, inspiration, skryt och byt som är givande.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
• Puppet Edu använder jag till att göra film tillsammans med barn inför utvecklingssamtal. Appen är enkel för barnen att använda. Barnen blir delaktiga i utvecklingssamtalet då de får visa sin vardag med lek och lärande på förskolan. Det blir tydligt för vårdnadshavare när de får ta del av filmen. Jag lägger in bilder i filmen och barnen tar egna bilder och sen sätter vi ihop allt och spelar in samtalet kring det dokumenterade. Utvecklingssamtalet blir sen som en form av metasamtal då vi pratar en gång till kring det vi gjort.

• Keynote, använder vi för reflektion och planering varje vecka. Bra för den röda tråden i utbildningen och för det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan.

• Imovie, använder jag också för att göra film till utvecklingssamtal eller för att göra reflektionsfilmer tillsamman med barnen när vi till exempel har genomfört en aktivitet eller utflykt. När jag gör reflektionsfilmer och barnen ser dem kan jag få respons på vad barnen intresserar sig för och då kan vi leka och lära vidare om det.

• Osmo-programmering, lära om siffor, bokstäver eller former. Olika användbara spel som både jag och barnen uppskattar då de kombinerar de digitala Ipaden med att också ha analoga moment till alla delar.

Presentation av Charlotta Granath

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare i demokrati och lärare i historia, geografi och gymnasiearbete på Stiftelsen Viktor Rydberg gymnasium samt lärarutbildare vid Södertörns högskola. Jag är även Skolambassadör för EU, läromedelsutvecklare och författare till böcker om demokrati, studie- och yrkesvägledning, världen i klassrummet genom digitalisering, hållbar utveckling, digital kompetens och källkritik. I regeringsuppdrag via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har jag tagit fram digitala utbildningspaket om demokrati och Skolval samt är expert i EU-frågor i webbutbildningen ”Prata EU”.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Lärandet kan stärkas mycket med stöd av IT, om det används på ett genomtänkt och medvetet sätt. Undervisningen kan anpassas individuellt, vilket gynnar samtliga elever att komma vidare i lärprocessen. Genom att skapa medvetenhet och praktiskt öva förbereds eleverna i en trygg miljö, där IT är ett stöd och en viktig del.

– Den skola jag arbetar på är till stor del digital, men här kombinerar jag digitala arbetssätt med estetiska uttrycksformer och med mer analoga moment. Vi diskuterar, granskar kritiskt, genomför stadsvandringar, möter politiker, genomför fältstudier och navigerar genom medielandskapet. Arbetssättet ger medvetna samhällsmedborgare. Filterbubblor kan begränsa och fakta vinklas. Vi studerar målningar och porträtt, läser texter och granskar för att se hur olika källor kan vinkla information. Vi träffar överlevande, beslutsfattare och genomför studiebesök digitalt.

– IT ger möjlighet att förstärka undervisningen, skapar tydlighet och underlättar kommunikation. Via digitala verktyg och samarbetsytor besöker vi platser och träffar personer som annars inte hade varit möjligt, sammantaget förstärks elevernas lärande då omvärlden finns så nära.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala resurserna och verktygen underlättar planering, sammanställning av uppgifter och resultat samt möjliggör en smidig kommunikation med kollegor och elever. Den skola jag arbetar på använder plattformen Canvas för att lägga upp planeringar, inspelade föreläsningar och lektionsuppgifter etcetera Eleverna har digitala läromedel. Jag startar varje lektion med att använda Classroomscreen, en digital tavla med en rad funktioner som underlättar strukturen med olika tidtagarfunktioner, skrivrutor, responssystem med mera. Classroomscreen gör det möjligt att tydliggöra vad som ska ske under lektionen. De digitala förutsättningarna finns.

– Tillsammans med eleverna spelar jag in genomgångar och presentationer, arbetar med rollkort och varierar undervisningen digitalt och analogt. Arbete med GIS och fjärranalys möjliggörs via digitala verktyg. En kreativ undervisning där olika metoder kombineras och där de digitala resurserna förstärker lärandet och det ämne vi arbetar med.

– Just nu arbetar jag i ett projekt som heter ”Kortfilmsfabriken” med elever i åk. 2 på gymnasiet. Vi skapar filmer om intolerans och rasism, samarbetar med Fredens hus och skådespelare. I vår, 2022, har vi filmfestival. Eleverna aktiveras genom digitala responssystem och får tycka till om undervisningen, och får återkoppling vid olika moment i undervisningen såväl digitalt som muntligt.

– På lärarutbildningen har jag genomfört distansundervisning sedan våren 2020 och detta fortsätter även hösten 2021. Här undervisar jag via Zoom och lägger upp all undervisning digitalt. Läsåret 2021–22 undervisar jag via Södertörns högskola på Skolverkets uppdragsutbildning om mentorskap, denna utbildning är på distans.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– För skolans digitalisering anser jag att coronatiden har skyndat på en utveckling där skolor tvingats till distansundervisning och där verksamheter som tar emot skolor fysiskt på plats tvingats ställa om för att fortsatt kunna bedriva sin verksamhet. De utmaningar som identifierades till en början krävde lösningar, alternativet att ställa in var inte hållbart när jag och mina kollegor insåg att detta kommer att pågå under lång tid. I min undervisning har jag insett vinsten av att spela in genomgångar, arbeta med rollkort i breakout rooms. Jag har förändrat och förnyat min undervisning efter behov. Tillsammans med studie- och yrkesvägledaren David Spak skapade jag en webbinarieserie om skola/arbetsliv för Lärarnas Riksförbund. Tillsammans med läraren Emelie Hahn skapade jag en webbinarieserie om distansundervisning i tre delar utifrån skolans arbete med internationalisering, bedömning och demokrati. I denna webbutbildning, som är kostnadsfri och som finns tillgänglig för alla att ta del av på Sanoma Utbildnings webbplats, visas hur jag arbetar digitalt och på distans med mina elever.

– Utmaningen i början av pandemin var att snabbt anpassa undervisningen och att tillsammans med elever, studenter och kollegor utveckla en hållbar undervisning där vi kunde ställa om i stället för att ställa in. Den digitala kompetensen stärktes och vi började samarbeta, lära av varandra och interagera på nya sätt. Även fortsättningsvis kommer jag att besöka platser digitalt världen över. Vi träffade bland annat EU-minister Hans Dahlgren digitalt via Skype och arbetade med olika case kopplade till hållbar utveckling digitalt tillsammans med Norrlands museum. Flera möten blev digitala och effektiviserades. Digitala möten och avstämningar kommer jag att fortsätta ha, exempelvis med elever som jag handleder i gymnasiearbete och med elever i elevrådet. På gymnasiet genomförs numera även flera utvecklingssamtal digitalt, för de som önskar, vilket är något som är positivt på många sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Med gemensamma fortbildningsinsatser och att personalen får möjlighet att träffas över ämnes- och årskursgränser. Skolledningen har höga förväntningar och har möjliggjort så att det finns personal på skolan som har tid i sina tjänster för att stötta digitalt. Vi i personalen planerar gemensamt, har ansvarsområden som vi driver och arbetet följs upp av skolledningen. Jag är ämnesansvarig i historia och geografi samt förstelärare, vilket innebär att jag är med i den pedagogiska skolledningsgruppen och har möjlighet att påverka hur vi utvecklar skolans verksamhet och undervisning.

– Samtliga i personalen är med i olika utvecklingsgrupper där vi delar med oss av arbetssätt och metoder, skolledningen har avsatt tid i kalendariet för våra träffar. För att få med hela kollegiet krävs struktur och tid för möten över ämnesgränser. Jag leder flera utvecklingsarbeten på skolan som involverar all personal, Vandra i Emerich Roths fotspår, Kortfilmsfabriken och elevrådet är några av dessa. Jag har tidigare varit med och tagit fram den teoretiska PRAO:n som genomfördes på högstadiet inom Stiftelsen Viktor Rydberg. Jag leder även en pedagogisk utvecklingsgrupp för personal med fokus på skolans demokratiuppdrag och hur vi kan arbeta i vår undervisning, analogt som digitalt, med kommunikation och med olika digitala verktyg, för att stärka likvärdigheten. Ett av de områden som skolan har identifierat att vi behöver arbeta mer med är lässtrategier i olika ämnen. Kollegor med utbildning inom detta leder arbetet, vi lär och utvecklas tillsammans, följer upp och besöker varandras lektioner.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Förutom Classroomscreen och Canvas som används varje dag arbetar jag gärna med poddar, exempelvis P3 historia och plattformar där det är möjligt att lära om ett ämne på olika språk, till exempel Elevhörnan på Europeiska unionens webbplats, europa.eu. Fakta, information och spel på denna webbplats kombineras med verkliga politikermöten via Skype, en undervisning i realtid. Detta genomfördes vid Europadagen då vi träffade EU-ministern digitalt. Webbutbildningen ”Prata EU” som finns på MUCF:s webbplats har också en verktygslåda av metoder, övningar och intervjuer där verkliga frågor i vardagen kopplas till EU och demokrati. Verktygslådan ger mycket inspiration.

Presentation av Claudia Odell

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare och arbetar med barn i åldern 4–5 år. Jag är IKT-ansvarig på min förskola samt är med i förskolans Pedagogiska utvecklingsgrupp.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– För mig är IT ett hjälpmedel som kan ge barn likvärdiga förutsättningar att närma sig olika undervisningsmoment, till exempel vid högläsning kan projicering av boken vara ett stöd för barn som har svårt att behålla uppmärksamheten på berättelsen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De möjliggör för mig som lärare att på ett effektivt sätt dokumentera barns lärande men även att återge det till barnen, nå ut till vårdnadshavare, kommunicera med kollegor samt reflektera över undervisningen som jag bedriver.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag har under coronatiden använt mig mer av digitala tjänster så som V-klass för att nå med information ut till vårdnadshavare.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har workshops på planeringsdagar och kollegialt lärande en timme varje vecka där jag hjälper kollegor med olika digitala verktyg.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Polyglutt är fortfarande en favoritapp, jag använder den både i stor och liten grupp men även till att lyssna på samma bok på barnens olika modersmål.

Presentation av Dennis Borg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Dennis Borg, är 37 år och arbetar som högstadielärare och ikt-pedagog.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Elevernas lärande kan stärkas med stöd av IT som ett komplement i undervisningen. Det är något som eleverna förstår och använder på fritiden. Om eleven kan förstå vikten av och se användandet av det även i skolan blir deras dator/mobiltelefon/surfplatta ett verktyg för lärande. Elevernas lärande och motivation ökar. IT blir även ett stöd för den enskilda eleven, där deras produktion kan bli utifrån eleven själv. Genom att eleven får prova på olika lösningar är det oftast lättare för eleven att ta till sig kunskap och arbeta med det hen kanske inte tycker är det roligaste momentet i inlärningen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Självklart påverkar det mig i min roll som lärare. Jag försöker få in inslag av IT i så många moment som möjligt för att underlätta kunskapandet och elevernas progression i ämnet/ämnena jag undervisar eleven i. Utgångspunkten är vad vi ska göra under lektionen, hur och varför. Utifrån det väljer jag olika typer av lösningar där eleverna får använda sig av IT för att lära och kunskapa.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Att genom den pandemi vi har levt i och lever i har skolan tagit stora steg ur ett digitalt perspektiv. Möten med vårdnadshavare går fortare att boka och genomföra. Överlag har alla på skolan tänkt och tagit till sig digitala lösningar för att underlätta för elever i klassrummet och på distans.

– Jag själv har upptäckt att jag spelar in mycket mer av mina instruktioner än tidigare. Att eleverna får tillgång till information från mig i olika former i större utsträckning. Men även att vi som lärare behöver vara flexibla i hur elever inhämtar och tar till sig kunskap.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Att vi arbetar utifrån frågorna varför, vad och hur. Varför vi behöver/ska använda en tjänst, vad vi ska ha tjänsten till och hur vi ska arbeta med tjänsten. Om man ser vinsten med den digitala resan är man mer motiverad till att ta till och använda sig av resurserna skolan har. Då ser man förhoppningsvis det inte som ett hinder utan som något som underlättar.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Ett favoritverktyg är när eleverna får chansen att redovisa sina kunskaper utifrån elevens kreativitet. Ett exempel på detta är att eleverna får göra poddavsnitt enskilt eller i grupp. Med för- och efterarbete. Huvudfokus för mig blir på det eleven eller eleverna har spelat in, deras resonemang och förklaringar. För eleven blir det en del av produkten där eleven behöver tänka på innehållet, målgrupp, hur jag/gruppen ska lägga upp arbetet och även delar som intro, outro, bakgrundsmusik och så vidare. Ofta vill även eleverna dela med sig av det eleven/gruppen har producerat med resten av klassen/gruppen.

Presentation av Dino Hajiric

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en ung och glad, positiv, lärare på 24 jordsnurr som har ett stort intresse för kunskap. Utöver mitt intresse för den digitala världen, där teknik i skolan är särskilt intressant, gillar jag även frågor som rör universum och främst inom min lärargärning; dela med mig av kunskap inom kollegiet. I nuläget arbetar jag på mellanstadiet där jag undervisar i NO och teknik. Utöver arbetet läser jag en masterutbildning vid Göteborgs Universitet med inriktning mot naturvetenskap.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– En majoritet av våra skolelever vet hur man använder en smartphone och hur man spelar datorspel. Men hur använder man en dator? Där tar det oftast stopp. Att först lära eleverna hur teknik kan användas, särskilt digital sådan, är en av mina hörnstenar i hur väl eleverna lyckas med studierna.

– När detta mål är uppnått kan det faktiska lärandet ske, att förstärka lärandet med hjälp av IT.
Att exempelvis ta in universum i klassrummet är nu möjligt via VR och AR, eleverna får då möjligheten att se det som tidigare varit ett mysterium. I fysiken blir lärandet om rörelser och krafter förstärkt när eleverna får använda program där de själva kan ändra parametrar och variabler, de får då en ökad förståelse för hur olika objekt rör sig genom tid och rum. En omöjlighet för mig att visa utan tillgång till IT.

– IT skapar inte bara möjligheter för elever att bli bättre på IT, de får se världen på ett sätt som de tidigare inte haft möjlighet till.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Med digitala resurser och verktyg har min arbetsbörda vad avser rättning, planering och genomförande av lektioner förenklats. Planeringar skrivs och administreras digitalt, vid sjukfrånvaro är detta hjälpsamt då ingen vikarieplanering behöver skrivas. Rättning av texter, prov och andra arbetsuppgifter kan också göras digitalt, vilket både sparar tid i form av insamling av fysiskt material men gör även så att eleverna får snabbare respons på sina arbeten. Lektioner kan anpassas efter elevernas olika behov med en uppsjö av texter och arbetsuppgifter på nätet, vilket även gör det lätt mig som lärare att ta fram material till de elever som har svårigheter.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Eftersom jag arbetar på mellanstadiet har vi under Coronapandemin bedrivit undervisning i sedvanlig ordning. Dock har det digitala underlättat för elever som varit hemma på grund av karantän. Där dessa elever har kunnat vara med under de vanliga lektionerna på distans (digitalt) och samtidigt kunnat genomföra samma uppgifter som övriga elever i skolan. Dessa elever har även kunnat bedömas vid bedömningstillfällen med hjälp av digitala verktyg.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi håller ”utbildningar”, samlar nyttig information i gemensamma anslag och när digitala resurser upptäcks som har stor nytta även i den ”vanliga” undervisningen testar vi dessa för att sedan presentera resultaten och ge handledningar till övrig skolpersonal. Multimodala arbetssätt där vi utgår från olika representationsformer är ett sätt vi gör för att visa övriga kollegor hur digitala verktyg kan användas för att differentiera undervisningen.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
1. Google Sites.
– En otroligt användbar tjänst för planering av lektioner. Använder det dagligen för att planera min undervisning, där jag kan planera varje veckas undervisning, skriva upp länkar som eleverna skall arbeta med, hur eleverna skall arbeta och vad som är färdigt/behöver arbetas vidare med. Efter ett läsår blir det som en bank med planeringar där dessa kan revideras och ändras om för att vässa undervisningen.

2. Phet, https://phet.colorado.edu/
– Som lärare i NO och teknik är sidor som denna ett guldkorn. Behöver eleverna förstå friktion och dess faktorer, hur gaser beter sig i slutna rum eller hur en energiform omvandlas till en annan. Ja, då är denna sida ett väldigt bra komplement till den vanliga undervisningen.

– I klassrummet har eleverna på egen hand fått interagera med sidan för att lära sig grunderna. Därefter har eleverna delats upp i mindre grupper (om 2–3 elever), fått ett specifikt spel (scenario) samt ett antal frågor som jag skapat till detta spel (scenario). Dessa frågor besvarar eleverna först inom gruppen, där dessa elever sedan presenterar sitt spel (scenario) inför hela klassen. Vid presentationen skall eleverna förutom att presentera svaren på frågorna även visa att de kan förklara vad de olika parametrarna innebär och hur dessa kan ändras för att exempelvis ändra friktionstalet. På så sätt visar eleverna även att de då förstått spelets (scenariots) grunder.
Detta har varit en lyckad undervisningsmetod som har varit omtyckt av eleverna. Särskilt då de själva kunnat testa olika scenarion och ändrat dess parametrar, något som kan vara svårt att få till i ett klassrum.

Presentation av Elin Jakobsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 33 år och har arbetat som förskollärare sedan 2013. I den undervisning jag bedriver låter jag analoga och digitala verktyg mötas. Det bildar en helhet och blir ett komplement till varandra. Jag vill att hundraspråkligheten ska genomsyrar barnens utbildning och undervisning. Där olika estetiska uttryckssätt får möta varandra och där digitala verktyg fått tagit en tydlig plats.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Genom användning av digitala verktyg kan jag erbjuda barnen en annan form av undervisning. Vi kan hamna i olika världar med hjälp av projicering, vi kan skapa våra egna filmer och med det digitala mikroskopet kan vi komma nära och se saker vi inte med blotta ögat skulle kunnat upptäcka innan. Det medför även att vi kan undersöka nya detaljer. Undervisningen anpassas efter alla barns olika och specifika behov.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har öppnat upp för möjligheten till dokumentation på ett mer tillgängligt sätt. Lärplattan finns med vid planering, reflektion och undervisning. Lärplattan skapar nya förutsättningar att tillägna sig och söka efter ny kunskap på tillsammans med barnen. Den finns tillgänglig under hela dagen. Genom projicering kan vi förändra barnens lärmiljö på några sekunder. I undervisningen med digitala verktyg skapas nya tankar och hypoteser hos barnen som vi kan jobba vidare med tillsammans.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Vi har fått skapa nya vägar för att möjliggöra kollegialt lärande och det genom digitala tvärgruppsreflektioner. Det har även medfört att det på ett lättillgängligt sätt fungerar att mötas många människor. Vi har i större utsträckning använt digitala verktyg utomhus så som projicering, musik och digitalt mikroskop vilket har vart positivt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– För att få en likvärdig förskola där vi alla kan möta barnen utifrån lika förutsättningar behöver alla vara med på samma tåg. Vi har skapat en digital enkät där alla medarbetare får svara på frågor utifrån sin egen digitala kompetens. På så sätt kan vi utvärdera och se vart vi behöver lägga vårt fokus för att skapa en grund för likvärdig digital kompetens för alla medarbetare.

– Att digitala verktyg kan skapa det där lilla extra och en ny dimension i undervisningen är något jag brinner för. Så genom att de digitala verktygen får en tydlig plats i undervisningen skapas även många tillfällen för kollegialt lärande där vi tillsammans kan inspireras och sprida kunskapen vidare till varandra.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– En av mina favoriter är projektorn. Genom att använda projicering skapas möjlighet att förändra en lärmiljö och hamna på en annan plats i så väl lek som i projekt. En annan favorit är det digitala mikroskopet som möjliggör att vi kan undersöka och förundras tillsammans över sånt vi inte kunnat se innan.

Presentation av Ellinor Hallerström

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en legitimerad förskollärare som redan från starten 2012 haft ett brinnande intresse för det digitala i förskolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Möjligheterna till att kunna utveckla sitt skapande eller sin fantasilek förstärk genom tillgången till olika digitala verktyg. Samt att man kan genom exempelvis USB-ägg komma någon nära inpå för att verkligen kunna undersöka. Att kunna lära barnen att både det digitala och det analoga behövs och är kompisar med varandra och inte är något vi behöver skilja på.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Just nu jobbar jag med barn 2 år gamla och vi håller på att tillsammans utforska lärplattans kamera. Att vi kan med hjälp av lärplattan och en projektor kan kliva in i en värld eller en bok vi läser.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Redan innan Corona slog till använde vi oss av Instagram för att visa vårt projekterande för våra vårdnadshavare och det märker vi har bidragit till att trots att vi snart haft låsta dörrar i två års tid ändå kunnat nå ut till vårdnadshavarna genom digitala plattformar.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Genom att vi har förebilder i vårt förskoleområdet som visar på nya idéer och som skapar lathundar för att ge kollegor möjligheten att när dom kan, kunna undersöka och lära sig hur något fungerar eller används.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Polyglutt har alltid legat mig varmt om hjärtat, då det skapar en gemensam aktivitet där fler kan vara med och vi kan läslyssna tillsammans. Samt att barnen själva kan sätta sig med Polyglutt och få läslyssna på olika språk och olika genrer. Genrer som vi kanske inte har tillgång till i vårt analoga bibliotek.

Guldäpplets forskardialog
Ellinor medverkade i Guldäpplets forskardialog i februari 2022.
Tema: Utveckla undervisningen för yngre åldrar med digitala verktyg – i kollegial samverkan
Se Guldäpplets forskardialog i efterhand