Presentation av Lars-Erik Larsson

Nominerad tillsammans med Klas Jannborg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en tidigare bilmekaniker som har bytt yrkesbana till fordonslärare. Gillar att jobba med ungdomar. Jag är nu yrkeslärare i fordon Åk 1, IMY och vuxenutbildningen

Som förskollärare/lärare ska vileda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Började under pandemin att hitta lösningar under hemstudier som jag kunde följa upp och rätta utan jag behövde få in böcker, digitala läromedel. Sedan har det fortsatt efter att elever i enkäter sagt att de vill få mer varierad undervisningen. Så kom det till VR i utbildningen som är båda lärande och roligt och där även andra ämnen kommer in som engelska, följa instruktioner och att samarbeta.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har olika arbetsgrupper bland annat en IKT-grupp som jobbar med it-frågor, utveckling, och även lyssnar och hjälper oss att hitta lösningar.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I avsnittet om ”Motor grunder” så kopplar vi samman teori med att jobba med VR genom att sätta ihop en motor virtuellt, och går sedan vidare och skruvar på en riktig motor.

Presentation av Lindskolans lärarlag

På bilden, lärarlaget på Lindskolan, anpassad grundskola i Huddinge. Från vänster: Katarina Sjöberg, Helena Perlskog, Nella Celik, Nina Siirtola, Catrin Tall, Annett Andersson och Jenny Pettersson. 

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är ett lärararbetslag som arbetar på en anpassad grundskola i Huddinge. Våra elever har intellektuell funktionsnedsättning och tilläggsdiagnoser såsom autism eller flerfunktionsvariation.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Kommunikation är en grundläggande rättighet för alla och är ett av våra viktigaste uppdrag. Vi arbetar med tydliggörande pedagogik och Allmän kompletterande kommunikation (AKK), genom tecken (TAKK), föremål, bildstöd och digitala hjälpmedel (GAKK).

– På vår skola strävar vi efter att utveckla elevernas kommunikation och möjlighet att utrycka sina behov och önskemål. Vi har under de senaste åren arbetat med ett stort projekt där eleverna jobbar med kommunikation via Widgitplattor. Det är en Ipad som endast är ett kommunikationsverktyg och ett digitalt hjälpmedel. Med hjälp av Widgitplattan har vi kunnat hjälpa eleverna att utveckla sin kommunikation och sina kunskaper på olika sätt, vi anpassar uppläggen på Widgitplattan utifrån elevens behov och kognitiva färdigheter.
Vi har under de senaste två åren haft ett givande samarbete med två forskare på Södertörns högskola kring vårt projekt som handlar om digitala hjälpmedel och kommunikation.

– Utifrån läroplanen Agr22 arbetar vi ämnesintegrerat, genom tematiskt arbete möjliggör vi kunskapsinhämtning på olika sätt utifrån varje enskild individ. I lärarlaget har vi gemensamt skapat anpassat arbetsmaterial för att eleverna ska kunna fördjupa sina kunskaper. Vi arbetar med att skapa filmer tillsammans där både elever och pedagoger är aktörer. För att öka förståelsen för hur man till exempel ska agera vid en brand så har vi gjort en utrymningsfilm som eleverna har möjlighet att titta på vid flera lär tillfällen. Vi har skapat filmer, musikvideo och sånger via greenscreen och AI där eleverna är aktörer.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett tätt samarbete där vi i lärarlaget till exempel delar lektionsupplägg med varandra. Vi har gemensamma teman och möten för att hela tiden underlätta vårt arbete. Vi delar upplägg på google drive och sparar på så sätt vår tid samt får en gemenskap genom hela lärarlaget. Hela skolan arbetar dessutom gemensamt i ett forskningsprojekt där vi haft ett givande samarbete kring digitala hjälpmedel och kommunikation.

Har ni något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som ni vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Widgitplattan är ett av våra verktyg där vi dagligen arbetar med dagbok mellan skola och hem, lektionsupplägg samt olika kommunikationsupplägg. Med stöd av Widgitplattan ges eleverna möjlighet och förutsättning att utveckla sin kommunikativa förmåga och ökar språkutvecklingen.

Lärarnas individuella presentationer:
Annett Andersson
Catrin Tall
Helena Perlskog
Jenny Pettersson
Katarina Sjöberg
Nella Celik
Nina Siirtola

Presentation av Linnea Erkmar

Nominerad tillsammans med Mundhir Hadjir

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare på en introduktion för nyanlända elever på Enheten för flerspråkighet i Partille kommun. På introduktionen går alla nyanlända grundskoleelever i kommunen i ca 4 veckor för att förbereda sig inför sin skolstart. Förutom undervisning arbetar jag med stöd och kompetensutveckling som rör nyanlända och andraspråkslevers lärande.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Det finns en mängd digitala resurser som kan stötta elever som är nya i det svenska språket och därför innehar de en central plats i min undervisning, alltifrån olika översättningsverktyg, språkinlärningssidor till läshjälpsfunktioner och AI-chattbottar. I vår introduktionsklass går elever i olika åldrar med olika språk och skolbakgrund, vilket ställer krav på differentierad undervisning, med digitala resurser som ett lättillgängligt och effektivt stöd. Utifrån nivåanpassade analoga och digitala uppgifter får eleverna utveckla sina språk- och ämneskunskaper samtidigt som de får bekanta sig med olika digitala resurser som kan stötta dem ute i ordinarie klass.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vårt uppdrag ingår det att öka kompetensen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt hur olika digitala resurser kan användas i undervisningen. Detta gör vi genom föredrag, kollegiala möten och olika forum i kommunen. För att ytterligare tillgängliggöra vårt stöd har vi spelat in filmer för att visa hur olika digitala resurser kan användas i praktiken. Tillsammans med våra kollegor spelar vi i nuläget in sagor på olika språk för att använda i undervisningen, men också för att visa hur man kan skapa filmer i ett videoredigeringsprogram.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– AI-chattbottar har blivit ett värdefullt komplement i vår undervisning då denna resurs kan hjälpa eleven att få en övergripande förklaring på exempelvis ett ämnesinnehåll på sitt modersmål eller starkaste skolspråk. Detta stöttar i sin tur eleven i sin bearbetning och förståelse av innehållet på svenska.

Presentation av Lisa Eriksson

Vem är du och vad jobbar du med?
­– Jag heter Lisa och är behörig SO-lärare för årskurserna 4-9, samt gymnasiet. Jag arbetar på Makerzone i Sollentuna kommun, där vi tillsammans utvecklar lektioner och temapass för barn och elever från 5-18 år med fokus på digitalisering, hållbarhet och innovation. I min undervisning finns det alltid en tydlig koppling till läroplanen och det är alltid ämnesövergripande samarbeten. En viktig del för mig är även att skapa ett lärande där eleverna ska presentera det de skapat, lärt sig, för en verklig mottagare.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Det är viktigt för mig att integrera digitala verktyg i undervisningen på ett sätt som verkligen gör skillnad för elevernas lärande. Genom att kombinera både digitala och analoga metoder får eleverna utrymme att utveckla sina kunskaper och färdigheter på ett sätt som motiverar dem och är tillgängligt för alla. Jag är ständigt nyfiken på nya innovationer men är noga med att analysera deras funktion och att bara använda dem när de passar in och bidrar till elevernas utveckling. Målet är att hitta den optimala balansen mellan digitalt och analogt, så att eleverna kan lära på bästa möjliga sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi är en central resurs som har lätt att nå ut till lärare som är intresserade av att lära sig nytt, som vill ha stöd eller som bara vill bolla idéer. Vi arbetar med alla åldrar i kommunen och möter många klasser vilket ger oss insikt, kunskap och stora möjligheter att verkligen kunna ge det stöd som behövs, där det behövs. Det handlar alltså inte bara om ett kollegium på en enhet utan all personal som jobbar i skola i Sollentuna. Vi arbetar med lärargrupper, med klasser, med skolledare och med enskilda individer. Det är en stor förmån att kunna ha den stora kontaktyta vi har.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag tror på att vara trygg i det man gör. Man behöver inte ha hundra olika verktyg i sin verktygslåda. Jag har kanske fem favoritverktyg jag verkligen använder mycket och det är verktyg som gör att man kan skapa till exempel en multimodal text, göra film och strukturera arbetet för eleverna. Till exempel att skriva en text i en speciell genre eller i ett ämne för att sedan bearbeta texten på olika sätt och kunna lägga till rörlig bild och ljud. Det som verkligen lyfter lärandet är när en ytterligare skapandeprocess integreras, vilket ger en tydligare syfte med arbetet.

– Ett konkret exempel är projektet när vi bygger hållbara hus på Makerzone, där elever får designa husmodeller med hjälp av digitala verktyg och 3D-printning. Här får de inte bara lära sig om samhällsbyggnad, hållbar arkitektur, utan också använda digital design och skapande för att visualisera sina idéer. De får även träna på sina matematiska kunskaper när de räknar ut area på huset som ska passa in i ett område, de tränar även på att skissa och rita en ritning. Genom att kombinera text med visuella och praktiska moment, kan eleverna utveckla en djupare förståelse för hållbarhet samtidigt som deras digitala kompetens stärks. Detta arbetssätt främjar både kreativitet och problemlösning, och ger eleverna möjlighet att presentera sitt lärande på ett mångsidigt och engagerande sätt.

Presentation av Lisa Tagge

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Lisa Tagge och är en nyfiken detektiv som älskar att lösa problem och är ute på den oändliga jakten efter att lära mig allt om allt samt att ständigt utvecklas. Vilket är det roligaste med läraryrket, att jag aldrig blir uttråkad, det finns alltid något att lära eller utvecklas inom. Jag har arbetat som F-3-lärare i två år och undervisar min allra första klass, nu i årskurs två. Dessutom ingår jag i det centrala nätverket för IKT-guider i kommunen. Som IKT-guide på min skola är jag involverad i den digitala handlingsplanen och fungerar som kontaktperson gentemot IKT-utvecklare för alla frågor som rör IKT. Jag säkerställer att central information når berörd personal och inspirerar mina kollegor i deras arbete med IKT samt deltar i centrala möten tillsammans med de andra IKT-guiderna i kommunen.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– När jag fick upp ögonen för digitala lärverktyg och resurser var det inte för att det var “på tapeten” utan för att jag såg konkreta behov i min klass. Till exempel behövde jag som lärare stötta bland annat nyanlända elever och elever med svenska som andraspråk i deras språkutveckling. För detta har jag använt översättningsprogram som Lingo Translate, Oribi Speak, Google Översätt och appar som Say Hi för att snabbt kunna kommunicera med eleverna. Jag har upplevt att detta har hjälpt dem att känna sig mer inkluderade i undervisningen och gynnat deras språkutveckling. Dessutom har jag använt andra verktyg som talsyntes och diktering vid skrivning och läsning, vilket inte bara är värdefullt för elever med svenska som andraspråk utan också för de yngsta eleverna som jag undervisar.

– De yngre eleverna som ännu inte kommit så långt i sin läs- och skrivutveckling kan genom att använda digitala verktyg visa sina kunskaper på ett bredare sätt utefter deras individuella behov och förutsättningar. Jag som lärare kan också dokumentera deras framsteg både analogt och digitalt i varierade former. Ett exempel på det är ett projekt vi startat upp i klassen nu när eleverna skapat en digital portfolio där de lägger in sina arbeten genom att ta kort på arbeten, spela in ljud, filma, bifoga bilder eller videos, skriva med hjälp av tangentbord, digital penna eller diktering. Jag kan dessutom scanna in arbeten och ladda upp i deras portfolio. Portfolion fungerar som ett verktyg till att sedan kunna synliggöra elevernas framsteg och verk för både eleverna och vårdnadshavarna.

– Jag vill också lyfta fram AI, som ger mig oändligt mycket inspiration till planeringar och aktiviteter. AI hjälper mig också att anpassa texter eller uppgifter till mina elevers olika kunskapsnivåer och förutsättningar, vilket enligt mig skapar en stöttande och stimulerande undervisning. För att skapa anpassade uppgifter för eleverna kan jag också ta hjälp av program som canva eller widgit för att designa uppgiften med kompletterande mallar eller bildstöd.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag har tillsammans med rektor upprättat en handlingsplan för den digitala utvecklingen på skolan. Målet med handlingsplanen är främst att förbättra undervisningskvaliteten och öka likvärdigheten. Den innehåller bland annat implementering av Legilexi och Magma som bedömningsverktyg i komplement till bedömningsstöden i svenska och matematik, activeboards som en del i undervisningen samt användning av appar och program för läs- och matematikinlärning.

– För att skapa förutsättningar för detta har jag som IKT-guide på skolan en ”IKT-terapi” drop-in en gång i veckan där mina kollegor kan komma och bolla idéer eller få hjälp att komma i gång. Jag startade också ett projekt på skolan ”Veckans tips” där en eller två lärare varje vecka delade med sig av sina tips på digitala verktyg de redan använder för att uppmuntra ett delande mellan kollegorna på skolan och ta vara på den kompetens som redan finns. Just nu är nästa steg att utföra mer ”hands on” workshops för utvalda program/AI verktyg.

– På en studiedag i våras var vi också ett gäng lärare som höll i sjutton workshops där pedagoger för åldrarna F–6 i kommunen fick prova på olika digitala verktyg. Min upplevelse är att det finns många digitala verktyg som kan underlätta i undervisningen med eleverna men också i mitt planerings- och bedömningsarbete som lärare. Därför är jag mån om att lyfta fram de positiva delarna så ofta jag bara kan. Jag upplever att den största utmaningen är att debatten är väldigt svartvit och att man missar att det inte handlar om analogt eller digitalt utan att det är en kombination av de båda! Men också att många är rädda för att misslyckas. Detta är något jag försöker lyfta bland kollegorna och även synliggöra i min klass när vi testar nya saker tillsammans. Att jag inte är expert på allt, att tekniken inte alltid fungerar som den ska och att även jag som lärare lär mig nytt hela tiden.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag utgår från ett kooperativt arbetssätt där eleverna arbetar i små grupper och med axelkompisar för att uppnå gemensamma mål. Detta är särskilt fördelaktigt vid inlärning av nya digitala verktyg, eleverna delar sina kunskaper och hjälper varandra att förstå och använda nya program. När eleverna ska dela med sig av sina kunskaper till klassen använder de sig bland annat av en interaktiv skärm för att redovisa arbeten och idéer. Det kan handla om att eleverna visar upp sina uträkningar av matematikuppgifter på den digitala whiteboarden eller visar upp en text de skrivit enskilt eller i grupp. Jag använder dagligen skärmen som en interaktiv whiteboard med programmet ClassroomScreen för att presentera dagsschema, instruktioner, bildstöd, videos med mera.

– Book Creator är ett program som möjliggör att mina elever kan samarbeta i sina lärgrupper eller med sin axelkompis i samma uppgift från sina egna datorer. Eleverna skriver, ritar och lägger till multimedia tillsammans, medan jag som lärare kan övervaka deras arbete i realtid och ge stöd när det behövs. Enligt min erfarenhet är BookCreator ett verktyg som är mer lättillgänglig för de yngre eleverna. Det fungerar som en mjukstart in i andra program som till exempel Word eller PowerPoint vilka också har funktioner som skapande av presentationer, översättning, talsyntes eller skrivning med hjälp av diktering. I BookCreator blir det mer tillgängligt eftersom de har i princip alla funktioner på ett ställe med hjälp av en “plus”-knapp. Dessutom kan eleverna enkelt ta del av varandras arbeten på startsidan i samma plattform utan att behöva leta upp delade filer i molnet, på mail eller i andra program som till exempel Teams. Jag som lärare kan också lägga in kommentarer på deras arbeten med feedback som en form av formativ bedömning. Jag kan också systematiskt följa deras lärande och utveckling genom att gå tillbaka och titta på tidigare arbeten.

– Ett annat program som eleverna använder kopplat till matematik är Magma. Där får jag en tydlig överblick över elevernas kunskaper och progression i realtid. I programmet skickar jag ut övningar individuellt eller på gruppnivå och utför screeningtester som är kopplade till bedömningsstöden. Mina elever använder sig av den digitala pennan när de skriver uträkningar eller använder olika matematiska uttryckssätt. Jag kan få statistik över elevernas kunskaper i form av cirkeldiagram både på individ och gruppnivå. Cirkeldiagrammet är något jag använder mig av vid återkoppling till eleverna eller vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare för att synliggöra lärandet.

– Jag har uppfattat det som att eleverna i min klass tycker att undervisningen blir roligare och mer motiverande med den extra dimension som digitala verktyg ger. Men det handlar inte enbart om det ena eller det andra, som nämnt tidigare, utan en kombination för att skapa fler möjligheter för kunskap och fördjupning. Ett konkret exempel kan vara att eleven har målat sekvensbilder av en berättelse analogt med en början, mitten och ett slut till att planera sin berättelse med hjälp av en tankekarta. Eleverna kan sedan med hjälp av digitala verktyg som diktering fördjupa sin text och få ner mer innehåll i sin berättelse som de kanske inte kunnat enbart genom att skriva analogt.

– Allt som allt blir det en win-win-situation där vi alla kan dra nytta av de möjligheter som tekniken erbjuder från elev och lärare till vårdnadshavare.

Presentation av Makerpedagogerna

Presentation av Malin Jahnsdotter Jaktlund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare och undervisande lärare på mellanstadiet på Stenhammarskolan i Flen. Jobbar med VR på F-6 tillsammans med Edtech och är sedan i våras en av pedagogerna i forskningsprojektet VäXR, som utvecklar en geometriupplevelse i VR, för att stärka elevernas matematikkunskaper.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Kan vi inte komma ut i världen, så får världen komma till oss. Har vi inte pengar till studiebesök och upplevelser, så kan vi åtminstone resa och upptäcka i VR. Det handlar inte om pärm eller skärm, det är ett komplement till ordinarie, traditionell undervisning. Det är dessutom fantastiskt språkutvecklande och relationsbyggande, vilket jag inte hade förväntat mig från start. Som lärare är det viktigt att möta varje elev på deras individuella kunskapsnivå och erbjuda utmaningar som stimulerar deras lärande.

– I min undervisning strävar jag efter att erbjuda uppgifter och aktiviteter som är anpassade efter elevernas unika behov, förmågor och intressen. Alla vill ha en uppgift och känna sig viktiga. Genom att använda VR skapar jag möjligheter för individualisering och variation, vilket gör det lättare att engagera alla elever. För någon är det viktigt att få vara den som sitter på stolen bredvid och kan hjälpa till vid behov, för en annan är det viktigt att få vara den som håller ordning så ingen går på mattan. Eleverna har hittat sina platser, sina roller, visar hänsyn och utvecklas tillsammans.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Nyfikenhet har varit en viktig drivkraft. När mina kollegor såg hur engagerade eleverna blev av VR-upplevelserna, blev de själva intresserade av att testa. För att säkerställa att fler lärare känner sig bekväma, har vi implementerat ett upplägg där både elever och lärare lär av varandra. Min klass har till exempel varit instruktörer för andra klasser, både på vår skola och vid Edtech Flen, vilket inte bara stärker deras egna kunskaper, utan också bygger självförtroende och sociala färdigheter.

– Det har varit fantastiskt att se hur eleverna växer när de får ansvaret att undervisa andra, oavsett ålder eller erfarenhet. Vi i klassen, ibland tillsammans med Edtech, visar hur VR kan integreras i olika ämnen. Att använda elever som resurspersoner har visat sig vara ett effektivt sätt att få både elever och lärare som är osäkra eller ovana vid ny teknik att känna sig trygga. Elevernas entusiasm och kompetens skapar en positiv atmosfär som inspirerar till fortsatt utveckling. Jag tror att detta är ett bra upplägg för hela skolan och att det skapar många nya relationer. Det är viktigt för alla, oavsett ålder.

– Detta arbetssätt stärker inte bara den digitala kompetensen, utan bygger också en stark gemenskap som är grundläggande för skolans utveckling. Jag tror att vi tillsammans, genom att skapa en inkluderande kultur där alla får chansen att bidra och utvecklas, kan fortsätta på den här resan och göra tekniken till en naturlig del av lärandet för alla.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till
– Ett specifikt arbetssätt som jag vill lyfta fram är min metod för att använda VR i klassrummet, som jag kallar för “runda mattan.” Detta arbetssätt har utvecklats till en mycket effektiv metod för både lärande och samarbete. En elev åt gången får stå på en rund matta i klassrummet och utforska en specifik VR-upplevelse, medan en annan elev finns bredvid som stöd och guide. Mattan fungerar som en visuell påminnelse för resten av klassen att respektera den elev som har VR-utrustningen på sig, vilket skapar en trygg och strukturerad miljö för lärande.

– En konkret undervisningssituation var när jag bjöd in en årskurs sexa till mitt klassrum för att testa VR, medan mina elever som då gick i årskurs tre agerade instruktörer. Att se en nioåring hjälpa en tolvåring med att förstå tekniken var ett stort ögonblick som visar hur detta arbetssätt bryter ner klass- och åldersbarriärer. Det bygger relationer och skapar en känsla av gemenskap och samarbete. De yngre eleverna får chansen att stärka sitt självförtroende genom att undervisa äldre elever, medan de äldre eleverna får en chans att lära sig på ett nytt sätt.

– Det språkutvecklande inslaget i detta arbetssätt har också varit en oväntad men mycket positiv effekt. När eleverna lär ut behöver de sätta ord på vad de ser och hur VR-tekniken fungerar, vilket gör att de tränar på att kommunicera tydligt och pedagogiskt. Samtidigt får eleverna som testar VR uttrycka vad de behöver hjälp med och beskriva sina upplevelser. Detta ökar inte bara deras tekniska kompetens, utan också deras språkliga förmåga, vilket är en viktig del av det övergripande lärandet.

Presentation av Maria Butros

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad förskollärare, jtog examen år 2021, och jag har arbetat på Södertälje friskola sen 2016. Jag brinner för mitt yrke och jag känner att jag ständigt utvecklas inom min yrkesroll vilket gör mig väldigt glad.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning ser jag till att alla elever stimuleras oavsett kunskapsnivå. Det gör jag genom att anpassa min undervisning i elevernas nivå samt även med ”extra” anpassningar, med det menar jag då att jag även använder mig utav bildstöd som är ett förtydligande steg för steg vad eleven ska göra och hur eleven ska göra uppgiften.

– Många elever idag behöver tydlighet, och det är något vi pedagoger behöver erbjuda för att ge chansen till eleverna att få känna att de klarar av uppgifterna och att de har möjligheten att sträva efter de strävans mål. Genom att jag använder digitala verktyg i min undervisning är ett sätt att få med alla elever, de blir mer motiverade samt utvecklar ett lärande på ett lustfullt sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi använder de digitala verktygen i vår undervisning. Hela kollegiet arbetar med de digitala verktygen vi har på skolan, det ingår alltså i vår undervisning att lyfta det. Vi arbetar ständigt med att förbättra och utveckla det i verksamheten. Vi lyfter det arbetssättet under våra utvecklingsdagar samt under konferenser där många kollegor kan komma med idéer samt erfarenheter som man därefter kan bygga vidare i arbetssättet med de digitala verktygen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag vill lyfta fram ett verktyg jag använder i mitt arbetssätt och det är just mitt digitala verktyg (IPad och projektorn) som jag kopplar upp på skärmen under mina undervisningar med eleverna där jag visar olika bilder, sagor, filmer och så vidare. som är mer tydliga för det jag vill lära ut och vilket budskap jag vill ska komma fram.

– När jag visar olika bilder så ser jag till att alla elever kommer till tals genom att prata, peka, visa, rita. Vi diskuterar även mycket om dem och utvecklar språkförståelsen och lär oss av varandra. Jag arbetar väldigt mycket med digitala verktyg för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper. Jag anpassar undervisningarna utifrån barnen kunskaper samt individnivå.

– Digitala verktyg är framtiden, det är något vi alla individer använder i vardagen och det utvecklas mer för varje dag. Idag arbetar jag med digitala verktyg och resultatet blir positivt bland eleverna och undervisningen.

Presentation av Marie Falgert

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som barnskötare och Makerpedagog på Milot/Granatäpplets Förskolor i Sundbyberg. Jag har varit Makerpedagog sedan januari 2024.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– När jag undervisar barnen och pedagogerna ger jag utrymme till att få prova och komma på egna lösningar. Jag stöttar och ställer frågor. Med de yngre barnen är det bra med bildstöd och fokusord då de inte alltid har språket. Då kan barnen peka och på så sätt kan vi få till en undervisning. Med de äldre barnen utmanar jag mer och ställer frågor och på så vis får vi i gång en dialog tillsammans. De digitala verktygen kommer in som en resurs i undervisningen på ett naturligt sätt. Barnen är nyfikna och vill prova.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi Makerpedagoger träffas ofta och har tillgång till vårt Makerspace, Kvasar.  Där utbyter vi idéer, har egna workshops och med barn och pedagoger. Jag som Makerpedagog tillsammans med inspiratörer håller workshops med pedagogerna på APT. Jag har även barngrupper tillsammans med pedagoger där vi har undervisningen tillsammans. Jag är med och stöttar och kommer med tips hur man kan komma vidare i projektet och plocka in det digitala. Vi har även olika forum i enheten där vi delger varandra idéer och inspirerar genom att visa upp vårt arbete med barnen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag som Makerpedagog ser mig som ett stöd till pedagoger och barn att komma vidare i utvecklingen vad gäller projekt/digitala verktyg. Jag lyssnar på tankar och frågor och ger tips på vidare arbete i projektet. Vi tillsammans har en dialog om vilka eller vilket digitalt verktyg vi ska arbeta med i just det projektet.

– Ett exempel på en undervisningssituation, Vi arbetar just nu med insekter! Barnen har fotat insekter under sommaren. Vi pratar om insekterna, tar fram bildstöd och tecken. Vidare kopplar vi Greenscreen till projektet där barnen får vara producenter. Kan man sitta på en trollslända? Kan nyckelpigan vara större än mig? Vad är sant/falskt? Vidare arbetar vi med vingarna! Struktur, mönster, storlek. Här använder vi ägget och undersöker med. Här kan man arbeta vidare med estetiken och använda lera exempelvis i de olika mönstren på vingarna då vi projicerar upp en förstoring på papper.