Presentation av Nadia Westerberg

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har jobbat som förskollärare sedan år 2012 och som makerpedagog sedan år 2019. Jag är en optimist och ser det bästa i människor och situationer. Jag stöttar och lyfter andra, sprider glädje och skapar en stämning där människor känner sig uppskattade och sedda.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag formar undervisning och lärande utifrån barnens intresse, där kreativitet, problemlösning och praktiska aktiviteter står i centrum. Genom att integrera teknik, estetik och digitala verktyg i undervisningen utvecklas barnens kreativa förmågor och praktiska färdigheter. Jag uppmuntrar barn att arbeta med praktiska projekt där de får utforska och skapa med hjälp av olika verktyg, som till exempel, elektronik, programmering och hantverksmaterial. Det kan handla om allt från att sy och bygga, till att programmera robotar eller designa digitala modeller.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
–  Vi makerpedagoger har tillgång till Kvasar Makerspace – en kreativ verkstad och samlingsplats för människor som vill skapa, lära och dela med sig av kunskap. Kvasar erbjuder utbildning inom olika områden, som 3D-modellering, elektronik, programmering och andra tekniska eller kreativa färdigheter. I mitt uppdrag som makerpedagog ingår att vara aktiv i att bygga och underhålla nätverk där människor kan utbyta idéer, lära sig av varandra och samarbeta. På varje förskola finns det digitala inspiratörer som får utbildning av oss makerpedagoger som motiverar och hjälper andra att förstå, använda och dra nytta av digitala verktyg, teknologier och lösningar.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett av mina favoritverktyg är Bluebot – en robot som ofta används i pedagogiska sammanhang för att introducera barn till programmering och logiskt tänkande på ett roligt och interaktivt sätt. Bluebot- konst är ett av mina projekt som jag har lyckats sprida vidare även till andra kommuner vilket är jag oerhört stolt över. Genom att fästa pennor på Bluebot och låta barn programmera roboten skapas abstrakta konstverk. Genom att styra Bluebot kan barnen skapa mönster och former på papperet, vilket förenar teknik och kreativt skapande. Genom att programmera Bluebot för att röra sig i specifika mönster kan barnen lära sig om symmetri och geometriska former. Bluebot- konst lär barnen att se hur teknik kan användas i kreativa sammanhang, vilket breddar deras syn på både konst och teknologi. Bluebot är användarvänlig och passar för barn i olika åldrar, vilket gör den till ett bra verktyg för att introducera både programmering och konst i tidig ålder.

Presentation av Nella Celik

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare med IKT-ansvar på Lindskolan. Jag är undervisar elever med autism och multifunktionsvariation i anpassade grundskolan.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Tillsammans med mitt lärarlag har jag under de senaste åren arbetat med ett stort projekt där eleverna jobbar med kommunikation via Widgitplattor. Det är en Ipad som endast är ett kommunikationsverktyg och ett digitalt hjälpmedel. Med hjälp av Widgitplattan har vi kunnat hjälpa eleverna att utveckla sin kommunikation och sina kunskaper på olika sätt, vi anpassar uppläggen på Widgitplattan utifrån elevens behov och kognitiva färdigheter. Med Widgetplattan så har vi kunnat jobba kring eleven på samma sätt både hemma och i skolan. Det har skapat en trygghet hos eleverna att veta att den här plattan är mitt språk och den har jag alltid med mig.

– Vi gör filmer och musikvideo med hjälp av greenscreen, appar, projektorer, AI med mera. där eleverna får vara aktörer i filmerna för att öka förståelsen för hur man till exempel ska agera vid en brand eller i trafiken. Det har vi kunnat använda oss av mycket i undervisningen och har varit väldigt lärorikt för eleverna.

– Vi arbetar med Google for Education för att skapa lektioner och planeringar för eleverna. Det är en gemensam plattform som vi alla på skolan jobbar med och delar material ifrån. I Widget online gör jag bildstöd och annat material för att skapa mer tydlighet för eleverna i vad som förväntas av dem och vad de ska göra, det är ett komplement till Widgetplattan.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Lindskolans lärarlag arbetar ständigt med kollegialt lärande och vidareutveckling av all personals kompetens. Vi ser till att utbilda varandra och lär oss av varandra. Tillsammans med oss lärare arbetar en hel del pedagoger som också utbildas så att all personal som jobbar med eleverna kan vara trygga med att de har samma grund att stå på i den digitala resan.

– Jag som Iförstelärare med IKT-ansvar arbetar också med skolans IKT-grupp som består av en pedagog från varje klass. Tillsammans sprider vi den digitala utvecklingen på skolan utifrån det vi planerar att alla ska arbeta med. Vi träffas kontinuerligt varannan vecka och planerar digitala utvecklingen på skolan. Just nu arbetar vi med att vidareutveckla Widgetplattan och AI.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Många av mina elever har motoriska svårigheter och har inte möjlighet att göra vissa saker så därför letar jag alltid efter olika digitala verktyg utifrån deras förutsättningar. På Lindskolan är inget omöjligt, här finns bara möjligheter.

– Till exempel så arbetar jag med sinnesupplevelser och då använder jag ljus, doft och ljud för att skapa mer upplevelse i en aktivitet. Eleverna kan med hjälp av en projektor titta och höra havet och fiskar som lyser upp mot en vägg eller trycka på en touchknapp som är kopplad till ett speciellt uttag för att starta elvispen eller tända lampan. De tränar orsak verkan på annat sätt. Det är här alla digitala hjälpmedel bli meningsfulla för våra elever, det inkluderar dem i samhället precis som vilket annat barn som helst, helt fantastiskt!

Presentation av Nils-Petter Norlin

Nominerad som en del av AI-gruppen vid Dragonskolan i Umeå.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Ämneslärare i engelska och historia.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Hösten 2023 startade vi på Dragonskolan upp en AI-grupp där vi arbetade med att ta fram riktlinjer för gemensamma förhållningssätt kring AI. Arbetet har inneburit en lång resa av fortbildningar och experimenterande med AI. Vi landade runt terminsslut hösten 2023 i ett utkast för gemensamma AI-riktlinjer. Dessa gick ut på remiss som därefter fastslogs som gemensamma riktlinjer för hela Dragonskolan i Umeå. Resan var dock inte slut i detta skede. AI har sedan riktlinjerna skrivits såklart fortsatt att utvecklas vilket inneburit att AI-gruppen har fortsatt att träffas. Våra nuvarande träffar har handlat om att hålla oss uppdaterade för att reda ut hur vi ska fortsätta revidera våra riktlinjer. Det har dock huvudsakligen legat mer positivt fokus på hur vi kan nyttja AI för att främja vår undervisning samt hur vi kan arbeta på ett rättssäkert sätt där vi ser till att eleverna kan examineras på kreativa sätt utan att de har tillgång till AI.

Presentation av Nina Siirtola

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare i en F-9 klass på Lindskolan, en anpassad grundskola i Huddinge. Jag har arbetat på Lindskolan sedan 2017.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I mitt arbete som lärare är det viktigt att se varje enskild elev och vara lyhörd för deras individuella behov och förutsättningar. Att ge mina elever verktyg och förutsättningar till att kommunicera och utvecklas är det som driver mig i mitt arbete. I undervisningen använder jag mig av AKK (alternativ kompletterande kommunikation), anpassat arbetsmaterial, sinnesupplevelser, fysiska objekt, digitala tekniker/hjälpmedel och intressebaserad undervisning för att nå ut till alla elever utifrån deras individuella behov och förutsättningar.

– Genom att arbeta ämnesintegrerat och att kombinera traditionella och digitala verktyg, får eleverna möjlighet att lära sig nya kunskaper och utveckla sin kommunikation på flera olika sätt och vid flera tillfällen. Eleverna gör dagbok med bilder i sin Widgitplatta (elevens digitala kommunikationsverktyg) varje dag. Det ger elever som saknar verbalt språk möjlighet att berätta om sin skoldag genom att trycka på bilderna i Widgitplattan. I plattan lägger vi även upp schema och undervisningsmaterial som är anpassat till varje elev. Tillsammans med eleverna skapar vi även undervisande filmer där både elever och pedagoger agerar aktörer.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett tätt samarbete i lärarlaget där vi kontinuerligt lyfter och reflekterar kring hur vi på bästa sätt kan använda våra digitala hjälpmedel för att skapa givande kommunikationsunderlag och lektionsupplägg till eleverna. Materialet kan sedan brytas ned för att anpassas till varje enskild elev. Vi har gemensamma teman, delar kommunikationsunderlag och lektionsupplägg med varandra för att underlätta vårt arbete och skapa en tydlig struktur för eleverna, vilket genomsyrar hela vår verksamhet. Hela Lindskolan arbetar dessutom gemensamt i ett forskningsprojekt där vi haft ett givande samarbete kring digitala hjälpmedel och kommunikation.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Widgitplattan är ett av våra digitala verktyg där vi arbetar med kommunikation, lektionsupplägg och dagbok mellan skola och hem. Digitala verktyg som Widgitplattan ger eleverna möjlighet att ha med sig sitt digitala kommunikationsverktyg var de än befinner sig. Eleverna får möjlighet till lärande och att utveckla sin kommunikativa förmåga och språkutveckling med stöd av plattan.

– Vi arbetar ofta ämnesintegrerat och tematiskt. Att skapa undervisande filmer tillsammans med eleverna där både elever och pedagoger är aktörer, har varit ett vinnande koncept. Genom att kombinera digitala tekniker med skapande och traditionell undervisning kan vi nå ut till fler elever. På så sätt skapas lärande vid flera olika tillfällen och med med olika tekniker, vilket kan ge eleverna fördjupade kunskaper samt gynna elevernas utveckling och lust att lära. Vi har skapat filmer, musikvideor och sånger via greenscreen och AI. Eleverna deltar i skapandeprocessen och har möjlighet att påverka vad som ska ske under processens gång. För att öka förståelsen för hur man till exempel ska agera vid en brand, så har vi gjort en utrymningsfilm som eleverna har möjlighet att titta på vid flera lärtillfällen.

Presentation av Pegah Hatefi Burris

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Makerpedagog på förskolan.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag ser digitala verktyget som ett komplement i arbetet. Det är viktigt för mig att skapa förutsättningar för barnen att få en hög grad av adekvat digital kompetens med låg grad av skärmtid. Som pedagog strävar jag alltid efter att leda och stimulera alla barnen oavsett deras ålder och kunskapsnivå. Jag använder till exempel interaktiva appar som kan anpassas efter förmåga. Genom att använda dessa verktyg kan jag erbjuda olika utmaningar och anpassningar för att möta barnens specifika behov. Barnen kan använda digitala verktyg för att skapa filmer eller berättelser, vilket ger dem möjlighet att använda sina individuella styrkor och intressen i lärandet samt lära sig källkritik.

– Sammanfattningsvis tar jag stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen genom att erbjuda anpassade utmaningar och extra stöd, samt möjligheter för barnen att visa sina kunskaper och lärande på olika sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår enhet har varje bas en inspiratör som jag träffar kontinuerligt varje månad, där vi bland annat diskuterar om hur det digitala verktyget kan kompletteras i verksamheten och göra den tillgänglig.Jag bjuder även in inspiratörerna på workshops där vi tillsammans kan undersöka och prova nya digitala verktyg eller arbetssätt. Vi strävar efter att ha en dela-kultur där vi delger varandra arbetssätt för att skapa mer likvärdighet mellan baserna, men även mellan förskolorna i staden. Stadens makerpedagoger ses också kontinuerligt tillsammans med vår utvecklingsledare Per Falk där vi har fortbildning för att uppdatera våra metoder och tekniker för att skapa adekvat digital kompetens. Staden har en Makerspace, Kvasar, som är tillgänglig för barn, pedagoger och makerpedagoger att besöka och använda sig av som ett kompletterande lärmiljö i den digitala resan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Att ha en fungerande dela-kultur där pedagoger delger arbetssätt med varandra. Det gynnar samarbetet och ger möjligheter att dela kunskap och erfarenheter samt skapa en gemensam kunskapsbas för pedagogerna. Det kan också hjälpa till att sprida goda exempel och lyfta fram framgångsrika metoder som kan användas i undervisningen. För att främja en fungerande dela-kultur bland pedagoger finns det några viktiga insatser som kan göras. För det första är det viktigt att det finns tid och utrymme för pedagogerna att träffas och diskutera sitt arbete. Det kan vara genom regelbundna möten eller workshops där man kan dela med sig av sina erfarenheter och ta del av andra pedagogers kunskap.

– Det är också viktigt att det finns en öppen och inkluderande atmosfär där pedagogerna känner sig bekväma att dela med sig av sitt arbete. Det kan handla om att uppmuntra och belöna delning och samarbete, och att skapa en kultur där det ses som en självklarhet att dela med sig av sitt arbete för att gynna alla inom arbetsgemenskapen. För att underlätta delandet av kunskap och erfarenheter kan det också vara bra att använda sig av olika verktyg och plattformar. Det kan vara interna digitala forum eller resurssidor där pedagoger kan lägga upp material och tips som andra kan ta del av. Vi använder oss av Teams.

– Vi har sett med tiden hur vår dela-kultur har skapat enhetlighet mellan förskolorna i staden.

Presentation av Pernilla Lundin

Nominerad tillsammans med Annelie Wimhed

Vem är du och vad jobbar du med?
– Grundskollärare och jobbar med årskurserna 1-3.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi bjuder in våra elever i arbetet genom ett tematiskt arbete där eleverna är medskapare. Vi fokuserar på elevernas styrkor för differentiera undervisningen så att de på olika sätt kan nå målen. Genom digitala lektioner, en varierad undervisning och användandet av digitala skrivverktyg ser vi intresset av att vilja lära sig.

– De pedagoger/resurser/specialpedagoger som är kopplade till våra klasser kommer åt våra pedagogiska planeringar men även våra lektionsplaneringar. Det innebär att de kan ta del av materialet för att kunna förbereda och stötta de elever som är i behov av det. Vi kan även skapa lärtillfällen i mindre grupper.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Alla lärare delar sitt material (digitalt). Vi bjuder in kollegor som är intresserade och vi delger varandra på olika möten exempelvis lågstadielärarna eller pedagogträffar årskurs 1-9. Via sociala medier kan kollegor följa det pedagogiska arbete.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Med kooperativt lärande skapar vi sociala och elevaktiva övningar. Genom det tematiska arbetet blir lärandet lustfyllt med hög grad av elevinflytande och engagemang. Genom att arbeta formativt och målfokuserat kring några få mål i tre veckor ser vi att eleverna blir engagerade i sin kunskapsutveckling och kan samtala om sitt lärande. Samarbetet mellan klasserna har skapat fler kamratrelationer både i och utanför skolan.

– Vårt arbetssätt med digitala lektionspresentationer som innehåller tydligt mål, struktur, innehåll, länkar med filmer och dokument och bildstöd har skapat en tydlighet och trygghet för eleverna.

– Vi arbetar digitalt för att lära oss att skriva, färdighetsträna men också för att lära oss nya saker ex skapa serier och filmer. Exempel: Eleverna arbetar med serier i svenska, läser och provar att skapa enkla serier för hand och på Canva. I SO lär sig eleverna om bronsåldern. En uppgift i lärparen är att skapa en serie från bronsåldern i Canva. Redovisning sker mellan klasserna.

Presentation av Sanna Hansson

Presentation av Simon Engholm

Från och med ht 2024 på Drottning Blankas Gymnasium Södra i Stockholm

Vem är du och vad jobbar du med?
– Efter fem år som matematiklärare i grundskolan arbetar jag sedan den här terminen på gymnasiet. Innan jag skolade om mig till mattelärare så jobbade jag som SO-lärare. Men min nyfikenhet om det skulle kunna gå att få elever att lyckas med, och tycka att matte är roligt, fick mig att vidareutbilda mig via Lärarlyftet.

– Mitt fokus har alltid varit att skapa och ge eleverna motivation och göra ämnet mer lustfyllt. Min erfarenhet är att det ofta kommer ur att de har en tydlig bild av vad de ska lära sig. När behovet av att ge eleverna individuellt stöd växte började jag spela in videogenomgångar av matematikuppgifter och märkte snabbt hur otroligt uppskattat detta var bland skolans elever. Det blev startskottet till utvecklingen av Smatte som idag har växt till en komplett läroplattform.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som lärare använder jag Smatte, en plattform jag själv byggt, för att anpassa undervisningen efter varje elevs nivå. Eleverna arbetar i sitt eget tempo genom lektioner som innehåller videor, texter, övningsuppgifter och tester. Detta gör undervisningen individanpassad – de som behöver extra stöd kan repetera, medan de som är mer avancerade snabbt kan gå vidare. Med över 200 lektioner som täcker hela högstadiets matematik blir undervisningen flexibel och tillgänglig för alla, även vid hemstudier.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På min tidigare arbetsplats, Ekens Skola, använder alla klasser fortfarande Smatte som sitt huvudsakliga läromedel. Även på min nya skola har det redan spridit sig till flera klasser och både elever och lärare visar ett stort intresse för detta verktyg.
– Jag har ett stort intresse för det digitala och har hållit workshops i hur man bygger hemsidor för undervisning och stöttat kollegor för att stärka den digitala kompetensen. Genom att dela mina erfarenheter med Smatte visar jag hur digitala verktyg kan förbättra undervisningen. Det är också roligt att Smatte även spridits till många andra skolor och elever runt om i Sverige då det är helt gratis och därför nu används dagligen av många hundra användare.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Jag lyfter gärna fram att genom Smatte skapas ett flexibelt och inkluderande klassrum där alla elever kan jobba på sin nivå och i egen takt. Det skapar både lugn, studiero och bygger upp elevernas känsla av att lyckas vilket ger ett ökat självförtroende. Genom en kombination av tydliga mål med videor, texter och övningsuppgifter ser jag att eleverna blir mer motiverade, självständiga och engagerade i sitt lärande. Det frigör också tid för mig att ge extra stöd till de elever som behöver det. Det gör både lärandet roligare och resultaten bättre – en win-win för både mig och eleverna!

Presentation av Sufjan Bajric

Vem är du och vad jobbar du med?
– Förstelärare och IKT – guide

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som lärare och IKT-guide är det centralt för mig att leda och stimulera alla elever, oavsett deras kunskapsnivå eller språkliga bakgrund. I min undervisning använder jag digitala lärverktyg för att skapa differentierade och anpassade lärandemiljöer, vilket möjliggör ett individanpassat lärande. Genom verktyg som Microsoft 365 (Teams, Word, PowerPoint), Kahoot, Wordwall, Läxin.se, Avancerad Läsare, och Book Creator kan jag erbjuda eleverna olika former av stöd och engagemang beroende på deras behov och inlärningsstilar.
Jag tar även stöd av AI och verktyg som Copilot och ChatGPT för att differentiera uppgifter, där elever på olika nivåer kan arbeta med samma material men utmanas på olika sätt. Detta gör det möjligt att erbjuda mer utmanande material för avancerade elever samtidigt som andra elever får anpassat stöd.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Enheten för flerspråkighet arbetar vi aktivt för att involvera hela kollegiet i den digitala resan genom kontinuerlig kompetensutveckling och samarbete. Vi erbjuder regelbundna workshops där lärare får möjlighet att lära sig och utforska olika digitala verktyg som kan användas i undervisningen.

– Jag ansvarar också för en IKT- och supportkanal där kollegor kan dela erfarenheter, få teknisk support och se instruktionsvideor om hur olika digitala verktyg används i praktiken. Detta främjar en öppen kultur där vi lär oss av varandra och inspireras till att använda tekniken på ett sätt som förbättrar både undervisningen och elevernas lärande. Genom att skapa en stödjande och inkluderande miljö, där alla känner sig delaktiga i den digitala utvecklingen, säkerställer vi att hela kollegiet är med på resan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett verktyg som jag särskilt vill lyfta fram är Avancerad Läsare, som har blivit ett nyckelverktyg i min undervisning. Det är särskilt användbart för att stötta elever med olika språkliga och kognitiva behov, eftersom det erbjuder text-till-tal, ordförklaringar och möjligheten att anpassa textens utseende, som att justera radavstånd och bakgrundsfärg. Dessutom finns möjligheten att översätta texter till flera olika språk, vilket gör det möjligt för elever att arbeta med texter både på sitt modersmål och svenska. Elever som vill översätta enstaka ord kan enkelt göra det direkt i verktyget, vilket hjälper dem att bättre förstå innehållet och bygga sitt ordförråd.

– Jag har använt Avancerad Läsare med mina elever, och verktyget har spelat en viktig roll när de har tränat på att läsa och arbetat med olika texter samt genomfört läsförståelseuppgifter. Genom att erbjuda möjligheten att få hela texten uppläst, har eleverna kunnat kombinera hörsel och synintryck, vilket stärker deras förståelse och engagemang. Dessutom erbjuder översättningsfunktionen ett extra stöd, där elever kan översätta svåra ord och få dem upplästa på sitt modersmål, vilket gör det enklare att förstå mer komplexa begrepp. Denna kombination av funktioner har gjort att eleverna lättare kunnat följa med i undervisningen och stärka sin språkliga förståelse, oavsett vilken nivå de befinner sig på. Verktyget har haft en positiv inverkan på deras självförtroende, eftersom de känner att de kan hantera texter som tidigare kan ha upplevts som svåra. Samtidigt har deras läsförmåga och läsförståelse förbättrats genom kontinuerlig övning med hjälp av Avancerad Läsare. Sammanfattningsvis har verktyget bidragit till att skapa en mer tillgänglig och inkluderande lärmiljö, där alla elever, oavsett språklig bakgrund eller läsnivå, kan delta aktivt och nå bättre resultat.

– Avancerad Läsare är inte bara användbart i modersmålsundervisningen, utan också ett ovärderligt verktyg i moderna språk, Svenska som andraspråk (SVA) och andra ämnen, särskilt för elever med olika inlärningssvårigheter. Verktygets funktion att översätta hela texter eller enskilda ord till svenska är särskilt användbar i moderna språk och SVA, där elever behöver stöd med både att förstå språket och att bygga sitt ordförråd. Genom text-till-tal-funktionen och översättningarna kan eleverna bättre ta till sig innehållet, oavsett om det gäller att läsa en engelsk roman, förstå en text på spanska eller hantera vetenskapliga termer i NO. Under de workshops jag har hållit för lärare på olika skolor har verktyget bekräftats som ett effektivt stöd för att öka elevernas förståelse och engagemang. Lärare vittnar om hur Avancerad Läsare gör det möjligt för elever att hantera både språkliga och ämnesspecifika texter på ett enklare och mer tillgängligt sätt.