Presentation av Venla Luukkonen

Nominerad tillsammans med Martin Frisén

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lektor och mellanstadielärare, ursprungligen från Finland men har bott i Sverige i 10 år. Jag brinner för att skapa engagerande och lärorika miljöer för mina elever.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag har gått den finska klasslärarutbildningen vilket betyder att jag är behörig i de flesta ämnena – att vara en klasslärare i stället för att vara till exempel en NO-mattelärare eller Svenska-SO lärare gör att jag vill tänka ämnesövergripande. Det handlar både om att skapa större temaområden, men även att tänka brett när man planerar olika typer av undervisningsmoment.

– Digitala verktyg är en naturligt del av min undervisning likvaväl som de analoga. Till exempel när vi har jobbat med tema vatten i kemi, har vi kombinerat programmering av micro:bits till termometer som man kan använda som verktyg i experimentet. Vår undervisning bygger på samplanering, så jag försöker använda teamets idéer till utvecklingen av min egen undervisning.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Både jag och min kollega Martin (som jag är nominerad med) sitter i skolans utvecklingsgrupp och en del av den pedagogiska utvecklingen är också användning av de digitala verktygen. Vår skola har satsat på olika digitala verktyg, så det finns massor av möjligheter. Vi försöker dela det som vi gör så att flera blir medvetna om de möjligheterna som finns i huset (så som värmekamera, VR-glasögon, micro:bit, robotar, hydroponiska odlingslådor, med mera)

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag och min kollega Martin har arbetat fram flera lektioner där vi mer eller mindre använder programmet Minecraft Education. Vi designar, testar och utvecklar lektioner tillsammans med eleverna, och försöker även dela färdiga lektioner till hela Sverige via vår webbplats minecraftiundervisningen.se

– Jag hade inte själv så bra koll på möjligheterna av Minecraft Education innan jag började jobba tillsammans med Martin men tillsammans har vi kunnat bygga motiverande och engagerande lektioner för elever. Till exempel vi arbetade med Vikingatiden i historia och då byggde vi hela Vikingarnas mytologiska värld med Asgård, Midgård och så. Eleverna fick sedan presentera sitt arbete och vad de hade byggt till varandra. För vissa elever kan detta vara ett bra tillfälle att visa vad hen kan på ett annat sätt än att till exempel att skriva om det. Vi pratar mycket om det att vi spelar inte Minecraft utan arbetar med/i Minecraft.

Foto: Jeanette Dahlström/Vi Lärare.

Presentation av Vital Kaloshyts

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är den där läraren i modersmål som alltid försöker ta en bredare syn på min undervisning och ge inte bara teoretiska kunskaper utan också göra dem tillämpliga. Användbar kunskap är kunskap tillämpbar i praktiken – så kan man formulera inriktningen och den strategiska kärnan i min vardagliga undervisningsverksamhet.

– Jag undervisar i ukrainska och ryska som modersmål, och hjälper även nyanlända elever att hantera svenska språket och integreras i det svenska utbildningssystemet och så att säga ”lära sig att lära sig” på svenska. Därför är ett framgångsrikt resultat av mitt arbete en person som har skaffat sig nödvändig kommunikationsförmåga på både svenska och sitt modersmål, som kan uttrycka tankar och känslor på båda språken. Detta är en person som har tillgång till två motsvarande kulturella och språkliga kluster med egna traditioner och sätt att uppfatta världen och uttrycka sig. Slutligen är detta en person som ömsesidigt berikar sin inre värld och sitt samhälle genom förmågan att ta det bästa från olika kulturer, och därmed besitta och tillämpa interkulturell och interspråkig synergi.

– Enligt min mening är ovanstående principer särskilt relevanta de senaste åren och kommer också att bli ännu mer relevanta, eftersom de flesta av mina elever i en eller annan grad har mött konsekvenserna av kriget i Ukraina. De, liksom vi alla, måste i sin bildning och utveckling förstå och inse inte bara orsakerna och konsekvenserna av konflikter mellan olika samhällen, utan också lära sig att hantera dem tillsammans. Inom en överskådlig framtid kommer vi alla att behöva hitta sätt att bygga interkulturella broar och lära oss verkligt ömsesidigt bistånd. Det är omöjligt att föreställa sig en person som är mer kapabel till detta än en som framgångsrikt har absorberat egenskaperna hos olika kulturer. Och naturligtvis är språket nyckeln till en sådan mångsidighet.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag söker ständigt efter nya sätt att inte bara göra lärandet lättare för eleverna, utan också att engagera dem och väcka den naturliga nyfikenheten hos varje elev, oavsett varje elevs befintliga kunskapsnivå och lärandemål. I samarbete med ämneslärare skapar jag digitalt kompletterande material för att komplettera den litteratur de läser i klass, såsom tvåspråkiga (svenska och modersmål) presentationer och illustrationer. Tack vare bilderna och min vägledning genom att tala om vad som händer ser vi till att de begrepp och fenomen som eleverna läser om i klassen blir begripliga även för de elever som är i inledningsskedet av att lära sig svenska.

– Vid undervisning i modersmål använder jag aktivt så kallade tvillingböcker, där information presenteras samtidigt på svenska och på modersmålet. För att upprepa och förstärka materialet från dessa böcker skapar jag uppgifter för elever med hjälp av speciella konstruktörer baserade på artificiell intelligens, i vilka jag laddar in de ord och begrepp som tas upp. Dessa uppgifter kan presenteras i form av korsord, tester och pussel.

– Jag använder också artificiell intelligens (chatGPT-språkmodell) för att komponera ytterligare material utifrån det material som tas upp, i form av en ytterligare berättelse om bokens karaktärer. Där kan du designa en uppgift för eleverna utifrån både hela boken och en ytterligare berättelse om hjältarna. Ofta i sådana uppgifter använder jag öppna frågor där eleven uppmanas att tänka på hjältens ytterligare handlingar, eller omvänt gissa de tidigare händelserna som ledde till de presenterade resultaten. Återigen, genom att använda muntliga frågor och genererade illustrationer utöver textuppgifter, engagerar jag elever på alla språknivåer i diskussionen.

– I vissa fall, med hänsyn till elevens sociala och kommunikativa egenskaper, kan en separat uppgift bildas för hen, som kräver en lägre kommunikationsnivå och en högre grad av självständighet, men inte helt frånvarande – i detta fall, eleven, till exempel, presenterar resultatet av sitt arbete för andra som en högläsning eller visuell visning.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag försöker dela med mig av mina strategier och min erfarenhet till kollegor, både personligen, i vardagliga samtal, och på APM och konferenser.

– Jag håller presentationer för kollegor varje gång på modersmålsdagen och andra dagar då kollegor från flera närliggande kommuner samlas på Högskolan Väst för fortbildning. Således har jag flera gånger under läsåret möjlighet att se över allt det nya som jag började använda i undervisningen, och eventuella förändringar i metoder och strategier, och i enlighet därmed presentera mina slutsatser och praktiska, teoretiska lösningar för kollegor.
Sådana aktiviteter är ett utmärkt tillfälle att lära sig nya saker och dela med sig av sina egna erfarenheter, ställa frågor på stående fot, samtidigt som det inte kräver ekonomiska eller tidsmässiga utgifter, och ökar specialisters deltagande och engagemang.

– Nyligen tog jag ytterligare ett initiativ för att upplysa om de digitala resurser som används med kollegor som undervisar i ukrainska. För att utföra denna häftiga uppgift identifierade jag, med hjälp av öppen statistik från Migrationsverket, 270 av de 290 kommuner i Sverige som tog emot ukrainska flyktingar, och kontaktade via e-post de relevanta enheterna för undervisning i modersmål, antingen direkt eller indirekt, genom de berörda kommunerna eller utbildningsförvaltningarna.
Därmed fick jag ett hundratal tacksamma svar om att informationen nått mottagare ifrån hela Sverige. Många lärare tog också kontakt personligen, tack vare vilket det var möjligt att bygga ett helt nätverk av kollegor i ukrainska språket och utbyta material, metoder och erfarenheter och uppnå en enorm praktisk effekt utan att kosta kommunalbudget ett öre.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Litteratur och tillhörande digitalt material spelar en stor roll i utbildningsprocessen. I samarbete med ämneslärare använder vi alltså svensk litteratur för barn, som ges ut för olika nivåer av svenska kunskaper, vilket hjälper oss att välja lämpligt material för varje elev. Utöver den här typen av arbete med litteratur skapar jag digitalt mediematerial i form av presentationer och illustrationer på svenska och modersmålet, vilket bidrar till att å ena sidan förbättra och påskynda inlärningen av svenska. Å andra sidan skapar detta stabila neurala kopplingar på den initiala nivån och gör att eleven framgångsrikt kan kommunicera i framtiden baserat på det material som tas upp på båda språken.

Vi utesluter inte klassiska metoder: elever som arbetar med litteratur och tittar på digitalt kompletterande material, tillsammans med mig som lärare och studiehandledare, gör lämpliga anteckningar för att ha stödmaterial när de läser samma litteratur tillsammans med resten av klassen.

– Ett viktigt exempel på effektivt utbildningsmaterial är ovan nämnda tvillingböcker. De är mycket viktiga i inledningsskedet, när eleven redan har betydande potential i form av kunskaper i sitt modersmål eller svenska. Genom att läsa en text på två språk samtidigt, hittar och kommer eleven snabbt ihåg överensstämmelser och konvergenspunkter mellan språk på många nivåer samtidigt: alfabet, liknande ord, konstruktion av ord och meningar, skiljetecken, betydelse och namn, etcetera.
Som nämnts tidigare, baserat på vad eleverna redan har läst eller läser, förbereder jag uppgifter med hjälp av konstruktörer eller språkmodeller baserade på artificiell intelligens. I en manuell konstruktionssituation är det knappast möjligt att utföra det antal uppgifter som krävs, särskilt under förhållanden med begränsad arbetstid. Tvärtom låter den här metoden man att få uppgifter som är 95 procent slutförda. Att kontrollera materialet och ändra/lägga till resterande 5 procent kan i sin tur göras inom rimlig tid.

– Sådana moderna metoder gör det möjligt att radikalt öka effektiviteten i att använda en lärares professionella och mänskliga potential, att utesluta meningslöst mekaniskt arbete av samma typ från hens verksamhet å ena sidan och låta hen ägna ledig tid åt dessa intellektuella operationer i utarbetandet av utbildningsmaterial, å andra sidan, som kräver praktisk erfarenhet av en kvalificerad lärare och omöjlig att automatisera för tillfället.

Presentation av Yoshiko Katori

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad lärare för de yngre åldrarna, innehar både förskollärar- och lärarlegitimation. Jag har arbetat inom förskoleverksamheten sedan 2006. Under min arbetskarriär har jag haft olika utvecklingstjänster jämsides med att jag har arbetat som förskollärare, så som förstelärare och pedagogisk utvecklingsledare. Jag har även arbetat som biträdande rektor och arbetslagsledare. Jag är en av Sundbybergs stads Makerpedagoger. Arbetet innebär att jag tillsammans med mina makerkollegor under ledning av Per Falk driver digitaliseringsuppdraget i kommunen. För närvarande verkar jag även som ledningsstöd på en av enhetens förskolor.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som förskollärare och makerpedagog ser jag det som min främsta uppgift att skapa en inspirerande och inkluderande lärandemiljö för alla barn i vår förskoleverksamhet, där de digitala verktygen är tillgängliga. Barnen har olika förmågor, behov och förutsättningar. När det gäller differentierad undervisning, kan man anpassa tillvägagångssätt och undervisning beroende på varje barns ålder, förmågor och behov. Genom att kombinera analoga med digitala verktyg kan jag differentiera undervisningen och stödja varje barns individuella utveckling och på så sätt göra lärandet både meningsfullt och roligt för dem. De digitala verktyg kan vara en fantastisk resurs för att stödja barns utforskande av lek och olika uttrycksformer. För de yngre barnen handlar det mycket om att uppleva, upptäcka och utforska digitala verktyg tillsammans med analoga verktyg och material. De äldre barnen kan uppmuntras med att använda digitala verktyg som ett medel för självuttryck och utforskning. Tillsammans med barnen kan man hitta olika användningsområden för digitala verktyg i ett projekt eller en aktivitet.

– Sundbybergs stad har utformat en strategisk utvecklingsplan för digitaliseringen och en effektkedja är att öka likvärdighet, dela-med-sig-kultur och digital kompetens. Dessa tre effektmål arbetas med att synliggöras i alla led. Vi makerpedagoger har ett nära samarbete med varandra, där vi delar kunskap och erfarenheter med varandra. Förskoleenheterna har olika förutsättningar och har kommit olika långt på den digitala resan, och därför blir Makerpedagogerna en viktig länk för att öka likvärdigheten.

– Min roll som makerpedagog har varit dels att planera in en strategi för just min enhet (4 förskolor). Jag kommer initialt att besöka förskolorna med jämna mellanrum för att initiera och följa upp olika utvecklingsområden. Öka transparensen mellan och på förskolorna och synliggöra det vi är bra på och det vi behöver utveckla har varit en prioritet. Ett led i detta är vi detta läsår satsat på att ge två pedagoger på varje förskola ett ansvar som digi-inspiratör. Ansvaret innebär framför allt inspirera och stötta kollegor på förskolorna och leda digitaliseringsuppdraget utifrån förskolornas behov och förutsättningar. Tillsammans med makerpedagog och digi-inspiratörer bildar vi en digigrupp som på samma sätt som makergruppen ska arbeta med att dela sina kompetenser och erfarenheter. Och framför allt vara inspirerande förebilder som kan ge våra kollegor konkreta exempel på hur man kan arbeta med digital verktyg tillsammans med barn.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett av de första digitala verktyg som jag använde mig av var en projektor tillsammans med en dator. Nu har jag utvecklat användningsområdena för den genom åren men jag vill nog lyfta projektorn som ett mina mest använda digitala verktyg i min undervisning.

– Projektor kan anses idag som en ganska enkel digital teknik då mer avancerade prylar tar större plats men projektorn för mig är ett kraftfullt pedagogiskt verktyg som kan främja kreativitet och estetik. En av de mest givande användningarna av projektorn är att skapa en visuell inspirationsmiljö. Genom att projicera bilder och videor som representerar olika estetiska uttryck, från både egna och andras konstverk till naturscener, på väggen i exempelvis i en station för bygg eller station för djur och natur eller bara på en vitt vägg eller skåp. Detta ger barnen omedelbar tillgång till en mängd olika estetiska intryck som kan fungera som en källa till inspiration för deras eget skapande och lek.

Presentation av Alla nominerade till Guldäpplet 2023 – lista

Presentation av Aicha Yousri

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är makerpedagog och förskollärare.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom min undervisning ger jag barn och kollegor hjälp och stöd i att tänka annorlunda och utanför boxen, mer kreativt så de själva hittar en lösning på ett problem, oavsett ålder eller kunskapsnivå. De yngre barnen kan arbeta med källkritik utifrån att vi lägger en grund i att ifrågasätta vad som är sant/osant, på riktigt eller falskt, för att sedan när de blir äldre implementera mer digital material som greenscreen, stopmotion m.m.

– Anpassningar görs utifrån både pedagogers kunskapsnivå och intresse så även kring barnen. Ett barn med tidigare erfarenheter kring ett visst material får möjlighet att vara med i hela kedjan kring till exempel 3D-printing medan det barn som inte vet får finnas i en miljö där dialog och samtal sker kring ämnet, påvisa vad man kan göra med ex 3D-printade material m.m. Genom att hela tiden ha ett utforskande, nyfiket och inspirerande arbetssätt och förhållningssätt i min roll som makerpedagog möjliggör jag att de barn som finns på våra förskolor, oavsett ålder och kunskap, ges förutsättningar att finnas i och kring ett sammanhang där digitaltitet, estetik och teknik vävs samman till en pedagogisk grogrund.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag som makerpedagog har inspiratörer på de tre förskolor jag har i min enhet. Vi träffas en gång i månaden och har bl.a workshops, utbyte av information och kollegialt lärande. Som makerpedagog har jag även tillgång till ett makerspace i Sundbyberg där jag och övriga makerpedagoger ses en gång i månaden kring utbyte av processer, erfarenheter och kollegialt lärande. Pedagoger kan även komma dit med barngrupper för att utforska miljön, arbeta ämnesinriktat utifrån projekt eller utmanas vidare i det arbete man redan har påbörjat. Vi arbetar utifrån perspektivet ”delakultur” där allt vi gör finns tillgängligt för alla kollegor och makerpedagoger på våra olika forum (instagram,hemsida, teams). Hela enheten har även fokusinriktade APT kopplade till våra filmer som bland annat berör ämnena: analog programmering, digital programmering, källkritik, teknik och mekanik,webbägg/mikroskop.

– Vi arbetar sedan efter principen: högt i tak, låga trösklar och breda väggar… vi prövar oss fram utan krav och med glädje i att dela våra erfarenheter med kollegorna. Staden har även haft gemensamma föreläsningar för samtliga förskolor i Sundbyberg där fokus på digitalitet legat med utgångsläge i ”hög halt av digital kompetens, låg grad av skärm” där vi befäster den digitala kompetensen och förståelsen kring vår samtid och hur vi ska navigera i den värld vi lever i och som barnen växer upp i.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att vara lyhörd inför kollegors kunskap, förväntningar, rädslor samtidigt som man väcker och ”pushar” deras nyfikenhet. Det ger även ringar på vattnet och resultat i barngrupp. Har under året arbetat med en av mina inspiratörer som arbetar med de allra yngsta barnen (1–3år) kring ett projekt som handlar om källkritik och källkritiskt förhållningssätt.  Ett stort och svårt ämne, men med samtal och en förståelse för varandras kompetens ledde det till ett underbart arbete som pågick under 1 år (slutade sommaren 2023). Barnen utgick från en bok om en krokodil och pedagogen hade hela tiden ett källkritiskt förhållningssätt och språk när hon interagerade med sin barngrupp. De synliggjorde tillsammans vad som är på riktigt, hur man kan nysta fram det i relation till egna erfarenheter och framför allt hur viktigt det är att skapa en relation till ursprungskällan. För de yngsta låg fokuset där… skapa en relation till krokodilen och utgå därifrån. Ett spännande arbete som går att läsa om i ett av våra blogginlägg utifrån delakulturen.

Presentation av Andrey Shupliakov

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en stolt Matematik-, NO- och Tekniklärare som arbetar med årskurs 4-6 på Nya Elementar skola.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att arbeta med digitala lärverktyg är att arbeta för inkludering i undervisningen. Det gäller att välja verktyg med omsorg och ändamålsenlighet så de bidrar till kvalitén på undervisningen för eleven. Alla i mitt klassrum har tillgång till anpassningar som uppläsning, videogenomgångar och tydliga instruktioner. Därmed slipper anpassningarna bli utpekande. Med rätt hårdvara ges även en större möjlighet att variera sättet eleverna visar vad de lärt sig och hur de tänker. Målet är att eleverna så ofta som möjligt redovisar sitt lärande multimodalt. Med andra ord, inte bara i skrift och i tal utan också med musik, drama, kreativitet och programmering.

Några exempel:
– I mitt klassrum blandar vi in musik som ett minnesverktyg, exempelvis att eleverna får skapa musik till varje planet i solsystemet eller att de komponerar hip hop till multiplikationstabellen.

– Mina elever blandar in drama i undervisningen med hjälp av kameran på deras platta eller enbart externa mikrofoner i olika film- och ljudredigeringsprogram. Vi gör filmtrailers, reklamfilmer och poddar som lyfter elevernas engagemang och gör kunskapsstoffet mer lustfyllt

– Spelifierat lärande tycker de allra flesta elever är toppen. Exempelvis, Minecraft där mina elever kan bygga och visualisera kunskaperna. Några exempel på vad vi byggt är: vattenreningsverk, hållfasta byggnader och rymdskepp. Genom denna metod behöver eleverna fundera hur de ska bygga på de allra minsta detaljerna och på så vis kommer kunskaperna om begreppen.

– Programmering är något jag är väldigt passionerad över. Med blockprogrammering kan eleverna  träna på många förmågor som de kommer att behöva i framtiden. Bland annat, datalogiskt tänkande som är en problemlösningsprocess som utvecklar barnens färdighet i att ge detaljerade instruktioner, bryta ner problem i mindre delar, hitta mönster, designa algoritmer och tänka kritiskt på den digitala miljön de befinner sig i. I mitt klassrum använder sig eleverna av programmering som ett redovisningsalternativ eller ett sätt att hitta kreativa sätt att lösa skoluppgifter.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag arbetar på en skola med ett starkt kollegialt samspel. Vi lär oss av varann och räds inte av att dela med oss. Vi har även en kultur av öppenhet och ser oss själva som lagspelare där alla har värdefulla infallsvinklar. Jag är medlem i min skolas digitala undervisningsråd där vi arbetar med att höja kvalitén på undervisning som innehåller digitala moment. Dessutom håller vi ständigt workshops och erfarenhetsutbyte för att stärka hela personalstyrkans digitala kompetens.

– Mitt mål är att vara med och utveckla hela svenska skolan och hoppas att fortsätta att göra det under hela min karriär. Förra året var jag med som föreläsare på SETT-mässan, Advania och forskardialog på Guldäpplet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Digitala verktyg kan också vara ett sätt att öppna möjligheter till alternativa arbetssätt för att nå eleverna. Jag hade ett samarbete med EdAider i flera år där jag testade en ny programvara som gav mig möjlighet att analysera elevers mående under dagen. Applikationen hjälpte mig att synliggöra och analysera varför vissa elever är trötta eller mindre motiverade en viss tid på dygnet, hur lektionen upplevdes, vad de lärde sig respektive vill veta mer efter lektionen. Det resulterade i att jag kunde ha en öppnare dialog med eleverna, förebygga konflikter och skapa en tryggare skolmiljö.

– Jag vill också lyfta fram NTA (Natur och teknik för alla) som är ett material och arbetssätt som ger undervisande lärare möjlighet att erbjuda likvärdig undervisning i naturvetenskap för alla barn i Sverige. Varje år utbildar jag lärare i ett digitalt NTA-tema om Rymden. Syftet är att dessa lärare sedan inspirerar sina elever till ett livslångt lärande och nyfikenhet, främst inom det naturvetenskapliga fältet.

Presentation av Anette Hölttä

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en 56-årig gotländska som är utbildad språklärare. Jag har tidigare undervisat på högstadiet i spanska, svenska, engelska och sva men jobbar sedan augusti på Wisbygymnasiets introduktionsprogram med svenska som andraspråk.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag använder digitala hjälpmedel för att individanpassa arbetsuppgifter och arbetssätt. Eleverna jobbar med samma uppgift men stöttningen kan se olika ut. Det kan handla om startmeningar, översättning till modersmålet för förförståelse, lyssna på egen text, bildstöd eller diktering för att få ner text på skärmen för att nämna några sätt. När digitala hjälpmedel används på rätt sätt kan jag lättare möta eleven på rätt nivå för inlärning och progression. Eleven vet ofta inte själv vilka hjälpmedel och möjligheter som finns så att nyfiket utforska tillsammans brukar vara gynnsamt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– För tillfället jobbar jag i ett mindre sammanhang där vi är två lärare med elever med olika språkliga kunskaper. Vi har precis startat vår gemensamma digitala utveckling och jag ser fram emot att vi stöttar varandra även på detta plan. Kollegan har redan nyfiket nosat på Teams och Onenote.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag uppskattar Onenote eftersom det har så många möjligheter. Jag delar ut en arbetsyta och kan där lägga i princip allt; länkar, bilder, text och arbetsuppgifter. Eleverna hämtar upp i sin egen Klassanteckningsbok med flikar. Det är lätt att hitta det jag har distribuerat. Här kan jag också individanpassad genom att dela ut olika saker.

– Det jag tycker mest om är att elevernas texter syns i produktion i realtid. Jag kan sitta vid datorn och se deras texter skapas. Vad tvekar eleven någonstans? Vad behöver hen för stöd nu? Sen finns det sparat automatiskt och eleverna behöver inte skicka något på mejl eller riskera att tappa bort sin text. Jag kan också göra grupper så att de kan samarbeta och anteckna tillsammans. Onenote har förändrat mitt sätt att undervisa och om eleverna använder de hjälpmedel som finns, blir deras texter bättre. Avancerad läsare och stavningsprogrammet räcker långt. Texten ska inte ha några röda understrykningar för då är den inte klar.

Presentation av Anette Trankell

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare och arbetar med mina två kollegor på en 4–5 årsavdelning. Undervisningen sker till största del utomhus året runt då vi använder hela staden som vår lärmiljö. Vi har tidigare brottats med hur vi skulle kunna erbjuda barnen att utforska de digitala verktygen i utomhusmiljön och därigenom utveckla sin digitala kompetens.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– De digitala verktygen kompletterar annat material som böcker, pennor, penslar med mera. Varje barn är unikt och lär på sitt sätt. Vårt arbete är att vara lyhörd för dessa olika sätt och möta barnen i deras behov och intresse. Att kunna erbjuda barnen olika möjligheter, analogt och/eller digitalt, är en självklarhet för att barnen ska kunna utveckla sin kunskap.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IKT-ansvarig i området som bland annat handleder både enskilt och i barngrupp samt utforskar nya appar som kan utveckla barnens och även pedagogernas kompetens. Med stöd och inspiration från vår pedagogiska handledare har filmfestival anordnats. Alla 14 avdelningar i vårt område har gjort filmer tillsammans med barnen som sedan visats för varandra på en biosalong.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– I vår uteverksamhet är iPad det verktyg som används mest. Då väder och vind ibland kan ”ställa till” undervisningen med böcker och ”papper och penna” så kan barnen alltid använda iPaden till att till exempel rita, skriva, läsa och utforska naturen runt omkring dem. Barnen fotograferar sina upptäckter, de söker fakta kring det de upptäckt och spelar även in sina röster så att deras tankar och funderingar sparas. Appar som barnen använder förutom kamera och röstmemo är Sketches School och Green Screen.

Presentation av Angelica Kny Vesterlund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har jobbat som gymnasielärare i 18 år och jobbar nu på Barn- och fritidsprogrammet med att utbilda personliga tränare och gruppträningsinstruktörer. Utöver det undervisar jag elever som läser på Dragonskolans idrottsgymnasium.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Till många av mina examinationsuppgifter får eleverna välja examinationsform. Eleverna examineras på samma kunskapskrav men själva examinationen ser olika ut. Det kan vara allt ifrån ett skriftligt arbete, en muntlig presentation till ett seminarium eller ett traditionellt prov. Eleverna kan då välja den examinationsform som passar dem bäst. Men med det sagt så får eleverna inte alltid välja själva. Om jag ser att en elev valt samma typ av examination två gånger i rad, har jag en dialog med eleven där vi diskuterar framtida examinationer. Lumafusion är ett verktyg jag använder tillsammans med eleverna. Både Digiexam och Lumafusion – där elever skapar filmer, är några exempel på digitala verktyg som jag använder vid examinationstillfällen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag upplever att många på vår skola är väldigt generösa när det gäller att dela med sig av tips eller material de skapat. Detta bidrar till att många lärare vågar prova något nytt och det bidrar också till att samarbetet mellan oss kollegor ökat. Jag upplever att det i sin tur har lett till ett ännu mer öppet, hjärtligt och positivt klimat oss kollegor emellan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– När jag undervisar till exempel anatomi där det handlar om att lära sig många nya latinska begrepp jobbar jag ofta med glosor.eu där eleverna kan spela olika spel för att lära sig begreppen, spel som jag skapat. Jag har även skapat kortspel som eleverna spelar, memory osv. Eleverna har även själva varit med och skapat dessa spel, letat bilder på skelettdelar, muskler osv. Att involvera eleverna i lärandet är en nyckel för utveckling och måluppfyllelse.