Presentation av Christina Kroon Wedin

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare och makerpedagog på Lilla Albys enhet i Sundbyberg.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att designa tillgängliga lärmiljöer inom ramen för digital kompetens ihop med SPSMs tillgänglighetsmodell strävar jag alltid efter att skapa en inkluderande undervisning där alla elever ska kunna ha möjlighet att utvecklas, oavsett kunskapsnivå, språklig färdighet eller annat modersmål. Genom att differentiera undervisningen anpassar jag instruktionerna, materialen och utmaningarna för att möta de olika behoven hos barnen och för att stödja differentiering använder jag olika digitala lärverktyg och resurser.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– En av de bärande tankarna bakom vårt Kvasar är att erbjuda en miljö som uppmuntrar till delande av kunskap, verktyg och idéer – och utveckling av ny praktik. Detta gör vi systematiskt genom att publicera goda exempel via vår blogg samt sociala medier. Som makerpedagog utformar vi även workshops för pedagoger och barn att förundras i och bli inspirerade av i sin utformning av undervisningen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– ”Hög grad av digital kompetens och låg grad av skärmtid” (blogginlägg kvasarmakerspace.se) är ett bra kompass för att skapa förutsättningar att ta sig förbi hinder och missuppfattningar kring begreppet digital kompetens men också varför att vi omotiverat måste anpassa oss efter den digital utveckling barn och elever föds in i idag som imorgon.

Presentation av Daniela "Ela" Strandberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– En finlandssvensk pedagog som tidigare jobbat som klasslärare och specialklasslärare inom den svenskspråkiga delen av skolvärlden i Finland i drygt 10 år, skapat och drivit egna Escape rooms (även Escape room-koncept för undervisning), översatt läromedel och skapat Läroteket. Sedan tre år tillbaka är jag bosatt i Sverige. Under förra läsåret arbetade jag som klasslärare i årskurs fem i Uppsala Enskilda Skola. I dag föreläser jag och skapar pedagogiska material för låg- och mellanstadiet – ett digitalt material med Escape room-inspirerade mikrolektioner och ett material som ska hjälpa till att bygga relationer och motarbeta utanförskap i skolan.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att utgå ifrån hur hjärnan fungerar då det kommer till inlärning, överföra den förståelsen till eleverna och genom att implementera de mest effektiva studieteknikerna i undervisningen har hjälpt till att fånga upp alla elever, oavsett kunskapsnivå eller utmaningar. Göra kunskapsmålen tydliga, begripliga och lätt tillgängliga för både elev och förälder. Arbetet med kontinuerlig repetition där samtliga elever behöver anstränga sig att plocka fram den inhämtade kunskapen och placera den i olika kontexter och förankra den i vardagen, samtidigt som jag hela tiden får en överblick av elevernas kunskapsnivåer och om det jag undervisat gått hem hos alla. Lekfull inlärning i olika miljöer och utgå ifrån och stärka elevernas inre motivation. Skapa gemenskap, bygga relationer, värna om skoltrivsel och elevernas välmående.

– Allt detta lyckades jag förstärka med hjälp av en egen webbsida för klassen (elasklass.se). Jag laddade varje dag upp det viktigaste från skoldagen – kortfattad information i form av olika bildspel eller videoklipp. En webbsida ger möjligheterna att göra det hela visuellt attraktivt och att ordna upp allt så att det är lätt att navigera sig fram. Jag skapade digitala spel som även laddades upp på webbsidan – lekfull repetition. Webbsidan engagerade föräldrarna. Många ansåg att det var roligt, spännande och lärorikt att besöka den och vi kunde därmed stärka grunden för eleverna att återberätta det de lärt sig i skolan och skapa diskussioner kopplat till det runt middagsbordet. Elever som var frånvarande kunde följa med undervisningen hemifrån och var rätt så up to date då de kom tillbaka till skolan. Elever gick frivilligt in på webbsidan under kvällar och helger för att repetera. De elever som hade lite svårare att ta till sig information i storgrupp under en hel skoldag, kunde använda webbsidan, där allt det viktigaste fanns tydligt sammanfattat, som komplement och stöd hemma i lugn och ro.

– På webbsidan hade eleverna varsitt låst område där elev och förälder kunde läsa den skriftliga positiva feedback jag eller andra elever gett till just den eleven, varje vecka. Genom att systematiskt jobba med positiv förstärkning, belysa elevens styrkor och utgå ifrån dem kunde jag se en ökad skoltrivsel och inre motivation inför lärandet. De positiva effekterna sträckte sig även till föräldrarna och tillbaka till skolan.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag har haft förmånen att arbeta på en skola med fantastiska kollegor och skolledning som verkligen prioriterar utvecklingsarbete. Inom arbetslaget finns gemensamma satsningar där kollegiet fått inspireras av fortbildare, litteratur och varandra, för att sedan utvecklas med varandras stöd och pepp. Sedan skolårets början har jag hjälpt skolledningen att implementera arbetssätt där pedagogerna utgår från elevernas styrkor och jobbar systematiskt med digital positiv förstärkning mot skolans samtliga elever. Kollegiet förkovrar sig i att använda digitala bilder som stöd i undervisningen och lärare skapar webbsida för klassen som komplement till undervisningen. Personalen på skolan fortsätter skapa och implementera ändamålsenliga arbetssätt med de digitala verktyg som skolan har tillgång till.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Utepedagogik där inlärningen, befästandet av kunskap och den så värdefulla repetition sker i olika miljöer. Naturen inbjuder till rörelse. Eleverna får jobba på ett lekfullt och gruppstärkande sätt i den friska luften med hela kroppen samtidigt som kreativiteten kan stimuleras på ett annat sätt än innanför klassrummets fyra väggar. Chanserna ökar att fler minnesstigar fram till de inhämtade faktakunskaperna skapas, färdigheter utvecklas och bland annat “hjärnans minnesmästare” hippocampus stärks av stimulerande miljöer och pulshöjande aktiviteter. På tal om minnesmästaren är mikrolektionskonceptet Grej of the Day (GOTD), med fokus på wow-fakta, också något som kittlar hippocampus och ökar ivern, engagemanget och kunskapsinhämtningen hos såväl elever som föräldrar. Mikrolektionskonceptet har jag utnyttjat på så många olika sätt i undervisningen och det är alltid lika populärt.

– För mig har såklart Läroteket (som i dag används över hela Sverige och Svenskfinland och som inspirerats av GOTD) varit ett verktyg som bidragit till att stärka inlärningen hos mina elever. Ju mer vi kan, vet och förstår hur vår hjärna fungerar då det kommer till inlärning, desto lättare kan det vara att lära sig nya saker. Då eleverna får en förståelse för hur hjärnan registrerar, bearbetar, lagrar och plockar fram information och vilka hinder det kan finns för dessa fyra funktioner, är det lättare att nå fram till dem, motivera dem att aktivt repetera genom att anstränga sig… och att lära sig för att lära sig, lära sig för att besitta kunskap, gärna resten av livet, i stället för att enbart lära sig för betygens skull.

Presentation av Emelie Dahlman

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare och undervisar i svenska, matematik, geografi, historia, religion och samhällskunskap. Jag har tidigare arbetat i förskoleklass och åk 1–4. Det här läsåret arbetar jag i årskurs 5.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Våra elever använder iPads (F-3) och Chromebooks (åk 4–5). Widgit Online, Polylino, Binogi och NE är de digitala lärresurser som jag använder mig mest av.

– Bildstöd har blivit en naturlig del för mina elever. På skolan använder vi Widgit som ett led i att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla. Jag använder dagligen Widigt Online i min undervisning. I Polylino skapar jag tematiska bokhyllor utifrån aktuella arbetsområden och dessa delar jag med mina elever. De läser antingen själva eller lyssnar på texterna. Vi använder Binogis filmer i undervisningen. Många av mina elever lär sig bra genom att se på film. Ett stort plus med Binogis filmer är att man kan byta språk vilket har varit till stor hjälp för mina nyanlända elever. På NE.se får eleverna hjälp av Läshjälpen. De lär sig att anpassa textsnitt, storlek, bakgrundsfärg och mycket mer. Även på NE kan de översätta texterna till sina modersmål.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Personalen på skolan har workshops tillsammans för att lära om de digitala lärresurser vi har tillgång till och vi diskuterar det på våra arbetslagsmöten.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Var inte rädd för att använda digitala lärresurser och låt eleverna pröva sig fram, de kommer på användningsområden genom sitt utforskande. Det blir ett tillsammansarbete där man utforskar digitala lärresurser och på så vis blir det en naturlig del av undervisningen.

Presentation av Emma Wännman

Nominerad tillsammans med Nils-Petter Norlin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som ämneslärare i svenska och historia på Dragonskolan i Umeå.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som lärare på yrkesförberedande program har vi upplevt att det finns vissa utmaningar med att skapa intresse för historieämnet. Under några år har därför min kollega Nils-Petter Norlin och jag arbetat för att utveckla historieundervisningen och levandegöra ämnet. Vi har bland annat utformat två historiska spel i vilka eleverna, får leva sig in i olika tidsepoker och fatta viktiga historiska beslut. Spelen, som skapats med hjälp av digitala verktyg och där komponenter till spelet skapats med 3D-skrivare, spelas som brädspel. Spelen har varit uppskattade undervisningsinslag och en positiv effekt vi uppmärksammat är att elever, som ibland kan ha svårigheter att ta till sig mer traditionell undervisning, lärt sig mycket genom detta arbetssätt. Att, som en del av undervisningen, även visa 3D-utskrivna föremål har också varit lyckat när det gäller att skapa intresse och nyfikenhet hos eleverna.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har, som en del av skolans ämnesutvecklingsarbete, skapat utställningar med olika historiska teman. Varje år har vi ställt ut fyra utställningar. Syftet med det har varit att synliggöra historieämnet på skolan.  I utställningarna har vi använt oss av många 3D-utskrivna föremål. För de kollegor som sedan vill arbeta med någon utställning i undervisningen finns arbetsmaterial tillgängligt. Alla utställningsföremål finns också till utlåning och likaså våra spel.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vi upplever att eleverna tycker att det är spännande att bryta av och komplettera mer traditionell undervisning med att spela spel, eller att de får hålla i ett 3D-utskrivet föremål som ser ut som ett riktigt historiskt föremål och sedan diskutera föremålet. Det kan fungera som ett slags bildstöd och något att hänga upp det man lärt sig på. Man kan sålunda hitta på mycket kreativt och spännande med ganska små medel och vinna elevernas intresse och engagemang till att lära på det viset.

Presentation av Emmy Persson

Nominerad tillsammans med Magdalena Norén

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare i Lomma kommun och förutom mitt uppdrag i barngruppen är jag även med och driver en digital grupp i vårt förskoleområde. Syftet med vår grupp är att utveckla användandet av digitala verktyg på våra förskolor. Bland annat har vi skapat en webbplats som heter “Digitala möjligheter” med tips och information om det digitala arbetet i förskolan. Här har vi på ett enkelt och lättförståeligt sätt samlat både inspiration kring vad man kan göra tillsammans med barnen, men även korta instruktioner i form av filmer, bilder och text kring hur man praktiskt gör. Allt för att öka kunskapen och användandet hos de som arbetar på någon av förskolorna i vår kommun.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vårt fokus de senaste terminerna har varit att ge stöd och inspiration till våra kollegor. För att de i sin verksamhet ska känna sig trygga i den digitala världen och erbjuda barnen olika sätt att använda och uppleva digitala verktyg. Målet har hela tiden varit att få med alla kollegor på den digitala resan. Vi har märkt att det inte alltid är så enkelt för alla. Det digitala kan kännas svårt och läskigt, “tänk om jag trycker fel eller inte förstår vad jag ska göra”, är något vi hört många gånger.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Förutom att skapa ovan nämnd webbplats har vi även varit runt på enhetens alla avdelningar. Vi har bland annat tagit reda på vilka behov våra kollegor har för att kunna arbeta och känna sig bekväma med det digitala arbetet i verksamheten. Vi har också haft “prova på” workshops för alla kollegor där målet varit att inspirera samt ge kollegorna tid att lära sig och prova olika digitala verktyg. Detta för att låta alla äga kunskapen och känna sig trygga med användandet av den i barngruppen samt skapa en likvärdighet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vår upplevelse är att det inom det digitala ofta är fokus på de äldre barnen och deras görande. De yngre barnen glöms bort eller så uttrycker pedagoger att de inte vet hur eller vad de kan göra digitalt som passar även de små. Detta har fått oss att engagera oss lite extra för att försöka hitta lämpliga digitala verktyg och appar som kan göra även de yngre barnen till producenter. Vi håller på att utveckla ett särskilt avsnitt på vår webbsida där fokus är barn mellan 1–3 år och deras görande.

Presentation av Eva Bida

Vem är du och vad jobbar du med?
– Eva Bida heter jag och arbetar på Torekällgymnasiet som förstelärare i Idrott och hälsa samt lärare inom Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet samt Naturkunskap. Jag arbetar också på deltid som IKT-pedagog för samtliga gymnasieskolor i Södertälje kommun där jag bland annat driver den gymnasiegemensamma IKT-gruppen samt utvecklar den digiloga undervisningen på gymnasierna.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I jämförelse med den analoga undervisningen öppnar de digitala verktygen en enormt stor verktygslåda för att kunna differentiera undervisningen i det oändliga! För mig handlar det alltid om att individanpassa undervisningen vare sig den är analog eller digital. Kommer man in i mitt klassrum så ser man att eleverna jobbar på många olika sätt för att nå målet. Det finns inget rätt eller fel utan det viktiga är att eleverna, utifrån sina förutsättningar kan skapa ett lärande och på bästa möjliga sätt kunna visa sina kunskaper. Det finns inget optimalt digitalt verktyg för att skapa lärande, även om det vore fantastiskt, eller kanske lite tråkigt?

– Det gäller att som lärare vara lite av en detektiv för att ta reda på hur eleven lär sig på bäst sätt. Jag förespråkar inte bara digitala lärverktyg utan för vissa elever fungerar det analoga mycket bättre. Det viktigaste är att elevens lärande hamnar i fokus och att alla får samma möjlighet till kunskap, det är så vi får en likvärdig skola! Att hitta dessa individuella verktyg för eleverna kräver att man arbetar relationellt och lär känna eleverna på djupet, utifrån detta är det sedan lättare att hitta rätt verktyg för rätt elev. Man måste också våga misslyckas, testa ett verktyg för att se om det fungerar! Exempel på differentiering i undervisningen kring examinationer kan exempelvis vara ett eleverna får göra en egen serie (digitalt eller analogt), podd, film (animerad eller filmad), ljudinspelning, filmad redovisning (för de som är rädda att redovisa inför klassen), dans, sång, sharepointsida, instruktionsfilm för barn, teater, spel mm. Det finns differentiering in i det oändliga, så inspirerande!

– Den stora tillgången på olika digitala lärverktyg gör det lätt för mig som lärare att hitta verktyg som utvecklar elevens kreativitet, intresse och engagemang. Det förbereder också eleven på en framtid i ständig förändring.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I en skola är det en förutsättning att vi arbetar mot samma mål, därför har jag satt ihop en digitaliseringsgrupp på skolan där vi utvecklar den digitala undervisningen på hela skolan. I gruppen finns både yrkeslärare och lärare från de gymnasiegemensamma ämnena representerade vilket är en stor styrka då vi får in perspektiv från hela skolan. Vi använder kommunens övergripande mål för digitaliseringen och bryter ner detta till vår skola, vi diskuterar olika digitala lärverktyg och testar dem i olika undervisningssammanhang. Gruppen håller också i olika kompetensutvecklingsdagar för skolan på temat digitalisering.

– I min roll som IKT pedagog arbetar jag också mot samtliga gymnasieskolor i Södertälje kommun. Jag föreläser på skolorna om IKT ur olika perspektiv med fokus på individanpassning och differentiering. Jag handleder också de olika IKT grupperna på skolorna i olika frågor. Därutöver leder jag den gymnasieövergripande IKT gruppen där vi arbetar mer strukturellt med mål och synliga tecken kring digitaliseringen i kommunen. Jag brukar också föreläsa på kommunövergripande dagar kring digitalisering.

– För mig är det viktigt att sprida de positiva effekterna av mitt arbete över hela Sverige och också internationellt. Jag har bland annat föreläst på SETT, Skolforum, Skolporten och Lärarfortbildning. Mitt mål är också att sprida digitaliseringens fördelar internationellt, speciellt till länder med mindre utvecklad infrastruktur, där tror jag det finns stora fördelar att arbeta digitalt. Just nu befinner jag mig i Kenya på ett barnhem på APL med mina elever. Ett av uppdragen var att just sprida fördelarna med digitala verktyg. Vi hade med oss fem Ipads med pedagogiska appar som fungerar offline då barnhemmet saknar internet. Vilken respons vi fick av både barn och lärare! De ville bara lära mer och mer, sådant fantastiskt engagemang och vilja att lära. För lärarna öppnade detta så många dörrar för att kunna få fler barn att lära sig läsa, skriva och räkna! Kika gärna på ett klipp här

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Det finns väldigt många digitala lärverktyg som tilltalar mig men som jag sagt tidigare så måste man individanpassa, det finns inget som fungerar generellt för en hel elevgrupp. Jag arbetar mycket med digitala escaperooms men detta tilltalar inte alla då elever inte alltid vill tävla. I det fallet kan jag exempelvis göra om frågorna i escaperoomet till inläsningskort till exempel i quizlet eller wordwall, som sagt vi behöver se alla elevers specifika behov.

– Assisterande teknik anser jag dock att alla elever har nytta av, jag använder exempelvis inläsningstjänst för alla mina elever, varför ska bara vissa få dra nytta av det? Jag har sett att alla elever stödjs av att både kunna läsa och lyssna på texten samtidigt. Office365 har även väldigt många fantastiska hjälpmedel för eleverna med bland annat talsyntes som jag ofta använder. Tjänster som edpuzzle och liknande där man kan lägga in löpande frågor i filmer som eleverna tittar på är väldigt effektivt för att få eleverna uppmärksamma på filmen och inte tappa fokus.

– Jag arbetar mycket i olika projekt kring värdeskapande lärande såsom ett hälsoprojekt för seniorer, öppen förskola, rörelseprojekt för skolbarn och utlandspraktik. Här är det viktigt att eleverna dokumenterar fortlöpande och då använder vi OneNote för detta ändamål. Där kan eleverna på olika sätt dokumentera med text, bild, video och ljud. Här finns även olika assisterande teknik för eleverna. Allt blir samlat på ett ställe och det blir tydligt för eleven vad som förväntas av denne. Jag som lärare kan snabbt ge fortlöpande formativ bedömning både på det dokumenterade, men även på direkta insatser under projektet.

Presentation av Ewa Söderström

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är Makerpedagog för enheten Rissne/Hallonbergen sedan starten 2019 och har arbetat som barnskötare i ca 35 år.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning strävar jag alltid efter att leda och stimulera alla elever, oavsett deras individuella kunskapsnivå. För att uppnå detta integrerar vi alltid bildstöd och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i våra förskoleaktiviteter. Dessa verktyg spelar en avgörande roll för att skapa en inkluderande miljö där alla barn har möjlighet att delta fullt ut och kommunicera sina behov och tankar.

– Vi har också tagit till oss maker-kulturen och digitala lärverktyg i vår undervisning och verksamhet. Detta skapar en dynamisk och stimulerande miljö där barnen har möjlighet att utforska och utveckla sina kunskaper och färdigheter på olika sätt. Genom att använda digitala verktyg kan vi differentiera undervisningen på ett sätt som är anpassat till varje barns behov och intressen. En viktig aspekt av vår undervisning är att uppmuntra barnen att experimentera och testa olika lösningar, även om de inte är perfekta eller rätta från början. Vi tror att det är genom att göra misstag och reflektera över resultatet som barnen lär sig mest. Detta främjar deras kreativa tänkande och problemlösningsförmåga, vilka är avgörande färdigheter som de kommer att dra nytta av och använda i framtiden.

– Samtidigt som vi fokuseras på att differentiera undervisningen och främja individuell utveckling, strävar vi också efter att skapa en miljö där samarbete uppmuntras. Genom att arbeta tillsammans lär sig barnen att dela idéer, lösa problem tillsammans och bygga på varandras styrkor. Detta främjar en positiv och stödjande gruppdynamik som berikar deras läsupplevelse. Vår undervisningsfilosofi centreras kring att skapa en inkluderande och mångsidig miljö där varje barn har möjlighet att växa, utveckla och trivas. Digitala lärverktyg tillsammans med strategier som bildstöd och AKK är viktiga resurser som hjälper oss att uppnå detta mål och ge varje barn den bästa möjliga starten i sin utbildning och livslånga lärande.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Att ha en Makerpedagog för varje enhet och regelbundna möten med utvecklingsledaren och projektsamordnaren är en fantastisk strategi. Som Makerpedagog fungerar jag som en viktig länk mellan enheterna och Kvasar Makerspace, vilket ger kollegorna tillgång till kreativa idéer, material och energi. Detta främjar inte bara digital kometens utan också kreativ lärande och problemlösningar.

– Vi har en inspiratör per basenhet med regelbundna möten för att diskutera digital kompetens och workshops som är en utmärkt metod för att skapa en inre cirkel av kompetens. Dessa inspiratörer spelar en nyckelroll i att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter med resten av kollegiet. Detta skapar spridningseffekt där kunskap och expertis sprider sig organiskt.

– Vi strävar efter att ska en kultur där delning och lärande prioriteras, det för att få med hela kollegiet på den digitala resan. När kollegorna känner sig bekväma att prova nya verktyg och metoder blir dem mer benägna att utforska och anamma digitala lösningar i sin undervisning. Att se till att det finns en kontinuerlig tillgång till idéer och material är avgörande för att hålla kollegorna engagerade. Detta hjälper dem att känna sig inspirerade och rustade för att utforska och integrera digitala lösningar i sina baser.

– Fokus på digital kompetens är kritiskt i dagens digitala tidsålder. Genom regelbundna möten och workshops, samt mentorskap och erfarenhetsdelning kan vi bygga upp en stark grund av kompetens inom kollegiet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– I min undervisning står barnens bästa alltid i centrum. Jag tror på att skapa en lärandemiljö där barnen uppmuntras att utforska och lära sig genom att testa sig fram. En viktig del av detta är att ge dem tid och utrymme att göra sina egna upptäckter. Det är den friheten att experimentera och ta initiativ som sanna lärande blomstrar. Ett av de kraftfulla verktygen jag använder är Lego WeDo.  Under ett par år har jag och några av barnen utforskat detta verktyg tillsammans. Det som gör Lego WeDo så fantastiskt är dess förmåga att integrera teknik, vetenskap och programmering på ett sätt som engagerar och utmanar barnen. Genom att bygga och programmera sina egna modeller får barnen möjlighet att applicera sina kunskaper i praktiken. Ett konkret exempel på detta när vi står inför utmaningen att förbättra en bilmodell. Vi använde Kvasars 3D-skrivare för att tillverka större kugghjul och därigenom öka bilens utväxling och hastighet. Detta var ett utmärkt tillfälle för barn att tillämpa sina tekniska kunskaper och experimentera med olika strategier för att lösa problemet.

– Dessutom har vi andra digitala verktyg som berikar vår undervisning. Bluebot hjälper barnen att förstå grunderna i programmering och rörelsekontroll. Digitala Mikroskop ger dem en unik möjlighet att utforska mikroskopiska världar och utveckla sina observationsskills. Scratch JR är en fantastisk introduktion till programmering, där de skapar sina egna interaktiva berättelser och spel.
Det som förenar alla dessa verktyg och arbetssätt är deras förmåga att främja olika aspekter av barnens utveckling. De lär sig inte bara teknik och vetenskap utan också viktiga livsfärdigheter som problemlösning, samarbete och kreativt tänkande. Genom att använda verktygen får barnen chansen att vara aktiva skapare och problemlösare snarare än passiva mottagare av information.

– Allt detta ger barnen möjlighet att utforska och utveckla sina färdigheter på ett meningsfullt och engagerande sätt. Genom att fokusera på deras egna intressen och uppmuntra dem att testa sig fram, ger jag barnen en stark grund för ett livslångt lärande.

Presentation av Helena Aldén

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är utbildad förskollärare och pedagogista och arbetar som pedagogisk utvecklingsledare och makerpedagog i en enhet med två förskolor i Sundbyberg. Mitt uppdrag är att utveckla den pedagogiska verksamheten samt öka likvärdigheten i våra förskolors lärmiljöer och undervisning.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– När jag handleder och stöttar pedagogerna arbetar jag för att digitala verktyg ska vara något som barnen har kännedom om och tillgång till hela dagen. Jag hjälper till med att bygga upp miljöer som ökar tillgängligheten, samt kommer med tankar och idéer på hur digitala verktyg kan bli ytterligare ett sätt och en möjlighet för barn att få förstå, klara av eller upptäcka i undervisningen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag ingår i ett nätverk med makerpedagoger i staden som handleds av en processledare. På vår enhet har vi digitala inspiratörer som jag träffar regelbundet och som sen stöttar och inspirerar sina kollegor i arbetslagen. Vi arbetar även med workshops, som jag och de digitala inspiratörerna har med alla pedagoger.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag tror på att ha handledande funktioner som kan bistå med kunskap och inspiration till hur digitala verktyg kan göra skillnad eller på andra sätt tillföra något i pågående projekt och undervisning. Jag arbetar med alla pedagoger eftersom min erfarenhet är att ju fler pedagoger som får erfara och lära, desto större blir effekten för barnen. Jag tänker att det är viktigt att ha en plan och arbeta med repetition så det blir som en spiral som blir större och större.

Presentation av Ida Carlén

Vem är du och vad jobbar du med?
– En positiv förskollärare med glimten i ögat som närmar sig fem års erfarenhet av yrket och tre år i rollen som IT-handledare. I undervisningen med barnen strävar jag mot att inkludera digitala verktyg på ett enkelt sätt och har som mål att de digitala verktygen ska ha en lika självklar plats i undervisningen som papper och penna.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Processen i undervisningen och hur vi går vidare styrs av vad barnen verkar intresserade av och de digitala verktygen används både för att skapa nyfikenhet i och fördjupning kring undervisningen. Utifrån barnens behov och kunskapsnivå använder vi olika digitala verktyg på olika sätt och utmanar barnen vidare utifrån deras egen nivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Som IT-handledare har jag en viktig roll i den kollegiala digitala utvecklingen, både när det gäller att hålla presentationer och introducera nya steg i arbetssätt, men också genom att finnas nära tills hand och stötta i det vardagliga. Det kan innefatta allt från att tipsa om appar till hjälp med dokumenthantering eller att finnas med i en undervisningssituation och stötta en lärare som introducerar barnen i något nytt.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Green Screen ligger mig varmt om hjärtat, främst utifrån glädjen jag hör i barnens röster när de får se sig själva och andra barn på bild och film, ett fantastiskt sätt att synliggöra barnen, både för sig själva och för varandra. Dessutom spännande och busigt när vi kan utforska vad som är verkligt och skapa en tidig förförståelse för källkritik.