Presentation av Karin Eriksson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare i åk 4-6, med lärarlegitimation i sv, eng, ma, hi, sh, ge och religion. Jag är just nu klassföreståndare i en åk 5 och jag ansvarar i år för undervisningen i en, sv och hi i våra båda åk 5 på skolan. Jag är också förstelärare och ingår i skolans utvecklingsgrupp tillsammans med rektor och ytterligare 2 förstelärare. Jag är också nyckelperson för digitalisering, vilket innebär att jag tillsammans med 2 andra pedagoger bland annat ansvarar för viss fortbildning av personalen på vår skola kring digitalisering.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– I undervisningen utan IT använder vi oss bland annat av att läsa, skriva, lyssna, prata och skapa för att eleverna ska lära sig. Med hjälp av IT kan vi använda allt detta, men multimodalt, vilket ger nästan obegränsade möjligheter både på individ- och gruppnivå. Möjligheten att få texter upplästa, få skriv- och stavningshjälp, komplettera med bild och film och ”googla” fram svar, fakta, instruktioner, bilder, filmer etc ger mycket stora möjligheter att anpassa undervisningen till det varje elev behöver för att lära optimalt. Varje elev kan också lära sig att själv använda de stödfunktioner hen upplever sig ha behov av. Avgörande är också den omedelbara återkopplingen, stavfel kan upptäckas och korrigeras direkt, arbetsuppgifter rättas direkt efter de är genomförda och eleven får återkoppling på hur god kunskapsnivå hen uppnått. IT ger näst intill oändliga möjligheter, vi ska bara lära oss hur vi använder den på bästa sätt i undervisningen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Jag får större möjligheter att följa varje elevs utveckling genom att jag kan följa deras arbete individuellt, det kan vara träningsuppgifter, skrivna texter, redovisningar i text eller bild/film med mera. En viktig del är också möjligheten att ge individuell feedback till var och en. Jag behöver också planera in tid för eleverna att lära sig ett program, förstå hur en webbsida de ska använda fungerar, ännu mer tid behöver läggas på källkritik och kritiskt tänkande än tidigare.
– När jag planerar min undervisning försöker jag hela tiden tänka hur vi kan arbeta så varierat som möjligt och på sätt som inkluderar alla elever och där eleverna själva kan börja hitta hur de själva lär sig bäst och hur de kan använda sig av det i undervisningen. Under lektionerna behöver jag vara rörlig i klassrummet och befinna mig mer långt bak i klassrummet än långt fram för att kunna se elevernas skärmar och kunna följa vad de gör och hur de gör.
– Efterarbetet underlättas då allt arbete eleverna gjort finns samlat på ett ställe, till exempel i Classroom eller på en sida med uppgifter som elevspel.se eller bingel. Jag kan ge varje elev feedback på arbetet, men måste också begränsa mig eftersom detta kan ta oerhört lång tid. Kanske måste eleverna inte få min feedback på allt. Ofta har de ju redan fått feedback från de program de använder.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Jag är övertygad om att svensk skola tog stora steg framåt i sin digitala utveckling under VT20, då det blev ”skarpt läge”. För oss i grundskolan fortsatte undervisningen i skolan i princip som vanligt, men under perioder med många (både elever och lärare) hemma. Genom att använda gemensamma plattformar (vi använder Google och deras Classroom) kan elever som är hemma följa undervisningen i ganska stor utsträckning. Det finns också möjligheter för lärare som inte är i skolan att bidra med uppgifter och material, samt följa upp. Vi alla lärde oss också använda digitala mötesformer som Google Meet, både med elever och för oss lärare då vi inte kunde ha fysiska möten på traditionellt sätt. En elev deltog i skolavslutningen via Meet, kul att hon kunde vara med trots förkylning.
– När det gäller arbetsbelastning för lärare är det förstås oroande om lärare förväntas undervisa både på plats i klassrummet, men också sköta fullgod undervisning för elever som inte är på plats. Detta måste vi hitta bra former för som inte innebär dubbelarbete.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Googles olika program är en stor del av min och elevernas skolvardag. Tjänsterna utvecklas och förfinas hela tiden utifrån användarnas önskemål. Vi lär oss tillsammans hela tiden. Just nu använder jag Bingel ganska mycket. Där finns möjlighet att tilldela uppgifter till hela grupper, men också individanpassade uppgifter på olika nivåer. Eleverna uppskattar det och många tränar mycket mer på moment än vad de hade gjort om de fick samma uppgifter på papper. Nu kan de köra om och om igen. En lärares dröm!
– I kommunen har vi också Clios digitala läromedel, vilket också ger stora möjligheter att välja vilket material jag vill använda och det finns flera funktioner till stöd för elever med tex. läs- och skrivsvårigheter.

Presentation av Karolin Wagner

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som slöjdlärare för elever i åk 3-9. Jag är även förstelärare med fokus på likvärdig undervisning och bedömning. Jag tror på att vi lärare tillsammans måste arbeta ämnesövergripande för att eleverna skall få en djupare kunskap och ett sammanhang om att skolans ämne hör ihop. Att vi lärare ser beröringspunkter i våra kursplaner där våra ämnen går in i varandra. När jag inte arbetar i skolan så driver jag min hemsida (I slöjdsalen) och ett Instagram konto (karolin_wagner_slojd) som riktar sig till andra slöjdlärare i landet, jag är en av tre som står bakom Terminsplanera som är en digital plattform för slöjdlärare.

– Jag har ett brinnande intresse för mitt ämne och delar gärna med mig av bra exempel. Därför är jag även ute och föreläser för slöjdlärare på olika forum samt för blivande slöjdlärare på Göteborgs universitet. Tidigare har jag bland annat undervisat på den fristående kursen, Slöjdämnet och digitala verktyg.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Genom att använda IT och digitala verktyg som 3D-printer och digitala skärmaskiner i mitt ämne, förstärker och förnyas slöjden. Genom att visa eleverna framtiden och inspirera dem till att tänka utanför boxen motiveras eleverna till att vilja lära sig mer. Att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, som är en av slöjdämnets förmågor, motiveras eleverna till att testa digitala verktyg i kombination med olika material och traditionella hantverkstekniker.

– Många elever måste idag ta till sig kunskap på olika sätt, då hjälper digitala verktyg och IT till att få alla elever att nå målen, eftersom valmöjligheten till att visa sina kunskaper blir större.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Med hjälp av digitala verktyg kan jag differentiera min undervisning på ett sätt som ger eleverna likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan. Möjligheten att få en bättre överblick på elevernas arbete och lättheten till direkt feedback är även en bidragande faktor. Utan digitala verktyg och IT kan jag inte bedriva den undervisningen jag vill och eleverna behöver. En undervisning där de ställs inför problem och uppdrag de skall lösa som oftast har en koppling till näringslivet och samhället.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Eftersom jag undervisar i ett praktiskt ämne så räcker det inte bara med att skicka hem uppgifter till elever med en liten skriftlig förklaring. Jag har under en längre tid anpassat uppgifter till elever som av olika anledningar inte kommer till skolan. De kan ta del av undervisningen hemma med hjälp av filmklipp, instruktioner, videokonferenser, kontinuerlig feedback digitalt och materialkitt och på så sätt visa vissa kunskaper. Jag känner och tror att våren 2020 blev startskottet för hur vi i skolan kan tänka kring elever som inte deltar i den traditionella undervisningen. Att dessa elever också har möjlighet att på distans visa sina kunskaper, detta kanske så småningom leder till ett förslag på ett alternativ till ett särskilt stöd inom skolan.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Tinkercad.com använder jag mig av i min undervisning när vi ritar upp föremål för att 3D printa dem. Jag tycker att detta är ett lätt och pedagogiskt sätt att 3D modellera där eleverna snabbt blir bitna till att formge större och mer avancerade modelleringar.
Google classroom – för att strukturera och planera min undervisning och samla allt på ett ställe för eleverna samt ge kontinuerlig feedback under arbetets gång. Med hjälp av detta verktyg får eleverna olika valmöjligheter till att dokumentera sin arbetsprocess i slöjden och på så sätt kommer fler elever att nå målen.

Presentation av Lena Carlen

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag bor med min man och våra tre pojkar i ett hus på landet. För fyra år sedan skolade jag om mig från barnundersköterska till lärare och stormtrivs nu med mitt nya yrke. Det ger mig nya utmaningar nästan varje dag. Jag arbetar på en F-6 skola och är klasslärare i en åk 2 med 22 elever, där jag undervisar i de teoretiska ämnena.

– Min första kontakt med analog och digital programmering fick jag på en inspirationskväll för lärare på Universeum i Göteborg. Efter det började jag förkovra mig i ämnet och började inspirera mina kollegor att arbeta med programmering. Vi startade med analog programmering för att sedan ta det vidare till digital programmering. Till en början var det mest inom teknikämnet, men ju mer jag lärde mig desto mer utökades programmeringen att även ingå i andra ämnen. Jag och de elever jag då undervisade tyckte alla att det var lika roligt och inspirerande. Det finns oändligt många möjligheter till att använda programmering i undervisningen, det är bara att använda fantasin!

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– I mitt arbete med den tidiga läs-och skrivinlärningen kan eleverna få extra stöd genom att använda appar och/eller program som gör att de både får se bokstaven men också höra dess ljud. Eleverna kan exempelvis skriva ordet och sedan få det uppläst. Jag har använt mig av Inläsningstjänst under den tysta läsningen men även vid högläsning. En del elever som haft svårare att komma igång med läsningen har fått läsläxa med hjälp av Inläsningstjänst, som ett extra stöd. Vid högläsning använder jag en dokumentkamera uppkopplad till projektor, så alla elever kan följa med i texten. Att kunna koppla upp dokumentkamera, dator eller iPad gör att den digitala undervisningen kan varieras i det oändliga.

– I klassrummet använder jag mig av både analogt bildstöd men också digitalt. Detta för att alla elever är hjälpta av struktur och tydlighet. Då jag undervisar i de lägre åldrarna har en del elever svårt att skriva med pennan och blir då hjälpta av att kunna använda dator/Ipad. Det finns även flera spel som eleverna kan spela som förstärker deras kunskaper i de olika ämnena. Det blir då ett lustfyllt lärande!

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Jag tycker att det underlättar och förenklar mitt arbete. Det underlättar på så sätt att de digitala läromedlen är uppdaterade och aktuella. Den digitala undervisningen fångar fler elever och gör att de medverkar i undervisningen till en högre grad. Det är lättare att differentiera undervisningen när eleverna använder till exempel dator. Då kan de elever som kommit igång med sin skrivning skriva på medan de som fortfarande behöver extra stöd kan använda talsyntes.
– I matematik kan de elever som är i behov av att skriva med hjälp av dator, få sin matematikbok digitalt. Det finns även utökat material att tillgå på ett lättillgängligt sätt. Att ha tillgång till digital lärplattform underlättar för vårdnadshavare att följa och öka sin inblick i elevernas kunskapsutveckling och vad som händer i skolan via veckobrev och annan skolinformation. Mitt samarbete med elevernas vårdnadshavare underlättas därför. Det underlättar också att hålla en snabb och effektiv kommunikation.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Då alla mina elever varit i skolan under våren har jag inte använt mig av digital distansundervisning. Dock gjordes visst planeringsarbete för en eventuell hemundervisning. Jag har kollegor med äldre elever, där elever har varit frånvarande under en stor del av vårterminen. Där har eleverna kunnat delta i undervisningen hemifrån via datorn. Detta har både elever och lärare upplevt som positivt. Under rådande omständigheter kring Covid 19 har ett ökat fokus på skolans digitalisering varit märkbar då vi utvecklat vårt arbetssätt med digitala appar samt att alla erbjuds digitala möten via Teams. För vissa är det en jätteutmaning, men för att vara uppdaterad i läraryrket ingår en adekvat digital kompetens.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Svårt att välja vilken jag tycker bäst om. Men Learn English från Majema är en klar favorit. Där får eleverna både litteraturbok, de får göra, höra och se. Eleverna är aktiva under lektionerna och använder många sinnen vilket bidrar till en djupare kunskapsinhämtning.

Användning under en lektion:
Under hela lektionen är min lärardator uppkopplad mot projektor. Det är samma bild på tavlan som eleverna har i sina böcker, vilket innebär att de elever som behöver extra stöttning har lättare att följa med i undervisningen då jag som lärare modellerar.

Först få eleverna lyssna på litteratur, en berättelse om en hund. Först lyssnar vi hela berättelsen på engelska. Därefter högläser/ upprepar alla eleverna en mening i taget, som datorn läser upp. Efter det översätter vi tillsammans texten mening för mening och diskuterar olika ord och fraser. När översättningen är klar arbetar eleverna med att lära sig olika ord utifrån kapitlets tema till exempel mat. En funktion i programmet är att datorn säger ett kommando exempelvis ”point at cucumber-” som uppmanar alla elever att peka på gurkan i sin bok och så vidare. Efter det är det frågor på texten, där eleverna ska skriva sina svar. Till kapitlet finns det ordbingo. Detta var väldigt populärt och alla elever var väldigt engagerade, då det finns tio ord men bara nio bingobrickor. Vi brukar avsluta lektionen med att sjunga en sång.

Presentation av Linda Bergman Wennström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag undervisar i matematik och engelska i årskurs 4-6 och är förstelärare i matematik.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Den möjlighet till variation av undervisningen och de anpassningar som går att göra med stöd av IT ger oss mer motiverade elever som lättare kan ta till sig kunskaperna vi vill förmedla. Det ger också elever en ytterligare möjlighet att visa vad de kan och dela med sig av sina kunskaper på olika sätt.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det ger mig möjlighet att mer effektivt ge återkoppling till elever, arbeta formativt under lektioner,  återanvända material i olika digitala verktyg och att kunna skapa lektioner av ännu bättre kvalitet. Det underlättar också i kommunikationen med kollegor och möjlighet att dela med sig av idéer och material till lektioner.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Det var häftigt att se hur snabbt både lärare och elever ställde om och fixade så mycket digitalt (vi hade distansundervisning under två veckor och sedan många elever hemma resten av terminen). Det gav oss massor av lärdomar inför framtiden och digitala verktyg fick en ännu mer självklar plats i vår undervisning.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag använder Google formulär mycket och uppskattar den möjlighet det ger för elever att svara på frågor på så många olika sätt och där jag som lärare snabbt får en överblick över deras kunskaper och tankar. Genom att gemensamt titta på olika (anonyma) svar kan vi diskutera olika saker som jag vill lyfta, och det fyller även en viktig formativ funktion att kunna jämföra olika svars kvalitet.

Presentation av Linda Bjällerstedt

Nominerad tillsammans med Sara Bergström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat som förskollärare i 19 år. Jag brinner för att kombinera it med estetiska ämnen, framförallt drama. Med hjälp av digitala hjälpmedel kan jag levandegöra min undervisning så den passar alla barn utifrån deras specifika behov. Med drama/estetiska-ämnena kan det analoga och digitala mötas och skapa en helhet.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Hos oss är lärplattorna våra digitala vänner med egna namn, de är en del av dramaarbetet och hjälper oss att motivera barnen. De är kategoriserade efter olika delar av läroplanen på så vis blir det tydligt för barnen vilken läsplatta de ska arbeta med vid olika undervisningssituationer. Exempelvis ”Kjell Kritik” som hjälper barnen att förstå vad källkritik innebär och gör det förståeligt även för de minsta barnen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Jag ser det som ett oerhört motiverande verktyg både för att tillsammans  med barnen söka ny kunskap men även för att förändra inlärningsmiljöer. Vi kan med hjälp av digitala verktyg visualisera undervisningen och göra den spännande och lustfylld. Barnen ges oändligt många olika sätt att erövra sig ny kunskap på. Möjligheterna är oändliga.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Framförallt har vi effektiviserat mötessituationer vuxna emellan då vi haft digitala möten. Det har gett oss mer tid i barngruppen och denna vår har fått mig att inse vikten av att ge barnen en adekvat digital kompetens. Föräldrasamtal har skett digitalt, där har barnen kunnat visa upp sina färdigheter digitalt. Utmaningen är alltid att få med alla på det digitala tåget så vi får en likvärdig förskola.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Med hjälp av greenscreen kan vi arbeta och levandegöra stora delar av läroplanen såsom fantasi, föreställningsförmåga, berättande och källkritik där barnens kreativitet och eget skapande står i fokus. De har bland annat fått göra egna nyhetsprogram och rapporterat om sin undervisning samt fakenews.

Presentation av Lise-Lott Rådbjer

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
–  Biträdande rektor, Rosenlund-Fornhöjdens förskoleområde i Södertälje

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Genom ytterligare sätt att utforska, tillägna sig kunskaper och förstå sin omvärld.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– I min egenskap av biträdande rektor kan jag se till att det finns goda planerings-, uppföljnings- och analysverktyg för pedagogerna.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Vi har haft många möten via Teams och Zoom tex, vilket har underlättat kontakten med pedagoger och vårdnadshavare. Vi funderar kring fysiska och digitala möten framöver.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Polyglutt, då litteratur och läsning är viktigt för oss i förskolan.

Presentation av Linnea Arnkärr

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 28 år, utbildad F-3 lärare och arbetar just nu med 17 elever i årskurs 1. Jag har arbetat i samma skola i 4 år och har precis släppt min första klass som jag hade från förskoleklass till årskurs 4. Skolan jag jobbar på är även samma skola som jag gick på när jag själv gick i lågstadiet, vilket känns otroligt bra. Jag älskar att skapa eget material till klassrummet och lektioner. En stor passion är att komma på egna nya idéer för att kunna möta alla elever utifrån deras nivå och anpassningar.

– Jag brinner för att kunna anpassa så mycket jag kan till de elever som är i behov av stöd. Jag har själv en lillebror som fick diagnosen Aspergers syndrom sent i livet på grund att inga anpassningar gjordes i de lägre åldrarna då, vilket har skapat ett driv hos mig att möta alla utifrån deras behov. Digitala verktyg har hjälpt på många olika sätt i klassrummet för just dessa elever som är i behov av visuellt eller auditivt stöd.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Digitala verktyg motiverar eleverna att utvecklas och lära sig nya saker på ett sätt som de är bekanta med. Många elever har redan när de börjat skolan bättre koll på datorer och andra digitala verktyg än många lärare idag. Det har därför varit en hög motivation att använda IT som ett verktyg att undervisa källkritik, respons, samarbete och större projekt med digitala verktyg.Många elever som är i behov av anpassningar och särskilt stöd har också gynnats av IT och deras lärande har förstärkts för att de har lyckats uttrycka sig i digital form. Jag använder projektor och dokumentkamera i klassrummet varje dag vid högläsning och genomgångar för att eleverna ska få visuellt stöd och kunna vara delaktiga.

– Att skriva och läsa på dator där det finns hjälpmedel som diktering och uppläsning av text är ett bra stöd för alla elever, men särskilt för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa hjälpmedel innebär att eleverna kan producera längre texter men även ta till sig ett mer komplext innehåll. När ett arbetsområde planeras utgår vi från att eleverna lär sig och tar till sig kunskapen på olika sätt. Vi använder oss därför nästan alltid av både film, text, muntliga genomgångar och diskussioner i ett arbetsområde. Detta hade inte varit möjligt utan användandet av digitala verktyg. Även verktyg som Bingel och Elevspel som är utformat som ett spel motiverar eleverna till färdighetsträning inom olika områden.

– Digitala verktyg skapar även möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper på olika sätt. De kan skapa presentationer, svara på frågor i formulär, spela in film, ge respons till varandra, ja listan kan göras lång. Med hjälp av digitala plattformar som Google Classroom, Google Sites och andra dela-funktioner får eleverna en tydlig överblick och snabb och lätt åtkomst till sina egna och andras arbeten vilket ger möjlighet till samarbete och återkoppling, något jag upplever stärker elevernas lärande och underlättar vid bedömning av elevernas kunskaper. Digitala verktyg ger även möjlighet till variation i undervisningen vilket stärker elevernas lärande och motivation.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– I min lärarroll är digitala verktyg en stor del av min planering och efterarbete. All lektionsplanering och terminsplanering skrivs och sparas digitalt i skolans Google Drive för att alla ska kunna ta del av den.Även om jag har lektioner i olika årskurser använder jag mig oftast av digitala verktyg i form av dator eller dokumentkamera som är kopplad till en projektor för att få så mycket visuellt stöd till eleverna som möjligt. Det kan vara i form av ett stoppur, skylt för ljudnivå eller att skriva instruktioner för lektionens mål eller planering.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– På skolan där jag arbetar bestämdes tidigt att alla elever skulle erbjudas likvärdig undervisning oavsett om eleverna var på plats i skolan eller om de var hemma. Vi genomförde ett enormt gemensamt arbete där vi diskuterade olika arbetssätt och upplägg för att nå detta mål om likvärdig undervisning. Vi gjorde en inventering och såg till att samtliga elever på skolan hade tillgång till antingen dator eller Ipad samt internetuppkoppling för att kunna delta i undervisningen hemifrån. Vi skulle använda oss av Google Classroom samt Google Meet för att dela uppgifter och för att kommunicera med elever och vårdnadshavare. Alla vi lärare på skolan satt tillsammans under eftermiddagarna och hjälptes åt att diskutera, arbeta fram och lägga ut uppgifter i samtliga ämnen digitalt. Varje klass hade alltså ett digitalt klassrum.

– En utmaning som vi ställdes inför var att vi ju faktiskt hade en stor andel elever i skolan, skulle vi då undervisa på två olika sätt, ett digitalt och ett ”analogt”?  Vi bestämde oss för att undervisningen skulle ske på samma sätt i skolan som för de elever som var hemma, eleverna arbetade alltså med samma uppgifter och kommunicerade med varandra i chattrum som vi lärare skapat. Ett schema publicerades dagligen där eleverna fick instruktioner om vilka uppgifter som skulle genomföras och på vilket sätt. Eleverna som var frånvarande deltog i samlingar, genomgångar och andra aktiviteter via Google Meet. Vi lärare hade även uppföljning varje vecka via Google Meet med de elever som var frånvarande. Detta arbetssätt tvingade oss verkligen att tänka till och gav oss insikter om vilken typ av uppgifter som passar väl i digitalt format och vilka uppgifter som inte gör det. Vi utforskade en mängd olika verktyg, plattformar och hemsidor. Under denna period besökte vi lärare varandras klassrum för att hjälpa varandra och för att dela idéer. Vi lät även elever i årskurs 3 hjälpa elever i förskoleklass att komma in på och använda olika digitala verktyg.

– För att summera så ställdes vi under våren 2020 inför stora utmaningar och det ställdes krav på en snabb omställning och utveckling av den digitala undervisningen. Det arbete vi genomförde är vi enormt stolta över och det gav oss möjlighet att erbjuda eleverna en likvärdig undervisning. Det gav även oss lärare möjlighet att utveckla våra undervisningsmetoder samt utveckla det kollegiala lärandet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag använder Classroom Screen varje dag i mitt klassrum. Den har de flesta verktyg som jag behöver så som klocka (både digital och analog), stoppur, text att skriva osv. I mitt klassrum arbetar eleverna ofta i par eller i grupp eftersom jag arbetar utifrån kooperativa strukturer. När jag sätter på Classroom Screen i början av en lektion skriver jag i textrutan målen och syftet för lektionen, vad de ska göra och hur de ska genomföra uppgiften. Jag går igenom detta muntligt och låter texten stå kvar för visuellt stöd. Sedan sätter jag på ljudnivå-mätaren så att eleverna vet hur de ska prata i gruppen. Jag sätter sedan på timern så eleverna vet hur lång tid de ska arbeta. När klockan ringer och timern är slut utvärderar vi uppgiften och jag kan visuellt skriva i en ny textruta vad de olika grupperna kommer fram till.

– En annan webbtjänst som är bra att arbeta med är Google Sites. Efter min utbildning med STL har jag fortsatt arbeta med cirkelmodellen och Google Sites. Det är en bra samlingsplats att lägga upp kortare uppgifter där eleverna kan svara i kommentarer eller i inlägg. Eleverna går sedan in själva och ger respons på varandra och kan se detta i realtid. Från ett lärarperspektiv är Google Classroom en essentiell plats för eleverna att spara ett arbete. Under utvecklingssamtal lägger jag upp en färdig mall i Google Presentationer på Google Classroom och tilldelar varje elev en kopia. Sedan går eleverna in både under skoltid och hemma och fyller i mallen som sparas automatiskt på Google Classroom och deras egna drive. När utvecklingssamtalen sedan kommer har läraren alla elever sparade under Google Classroom och kan bläddra lätt mellan eleverna. Detta har varit en tidsbesparande sak!

Presentation av Linus Österholm

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 38 år och har arbetat som lärare på grundskolan och gymnasiet i drygt 10 år. Jag undervisar i Svenska och Historia. På yrkesprogram där jag undervisar just nu, handlar arbetet mycket om att få en helhet i elevers utbildning och en koppling mellan profilämnen, APL och gymnasiegemensamma ämnen.

– Digitala verktyg och hur det kan användas i undervisningen har jag alltid varit intresserad av. I början handlade det mycket om vad jag kunde skapa och få en ”wow-effekt” hos eleverna. Nu arbetar jag mycket med vår lärportal och hur lärare tillsammans kan skapa bra digitala lärmiljöer för eleverna. Det gör jag dels på min enhet, men har också uppdrag hos huvudmannen.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Med stöd av IT kan vi öka tillgängligheten. Det är centralt för att stärka elevers lärande. För det första kan vi differentiera tempo, metod, tid samt nivå och samtidigt arbeta med ett gemensamt innehåll. För det andra kan IT stötta läraren i att få syn på vad elever lärt sig, vilket i nästa steg innebär att hen kan utveckla sin undervisning.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Jag är inte lika ensam. Digitala verktyg har underlättat samarbete i kollegiet. När det är lättare att skapa material tillsammans blir det också lättare att utvärdera tillsammans. Sen möjliggör digitala verktyg en dynamik i undervisning och det är lättare att låta elever arbeta på olika sätt. Det är väldigt lustfylld att arbeta med.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Under våren -20 blev både brister och möjligheter i arbetet med digitala verktyg tydliga på vår skola. Lärare som tidigare dragit sig för digitala verktyg var tvungna att komma igång, vilket gjort att lägstanivån höjts. På distans har det varit svårare att guida eleverna vilket inneburit att många förstått vikten av att skapa pedagogiska, genomtänkta digitala lärmiljöer där eleven kan känna igen sig.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Just nu använder och utforskar jag vår lärportal Canvas. Jag tycker inte eleven ska behöva byta mellan olika tjänster, eftersom de lätt tappar fokus. När jag planerar ett arbetsområde i Canvas kan jag samla material och presentera film, ljud, uppgifter, text, quiz med mera i en och samma digitala lärmiljö. Det gör det lättare för mig och eleven att se vad som är gjort och inte.

Presentation av Lisa Eriksson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Engagerad förskollärare som jobbar på Vasaparkens förskola med barn i åldrarna 3-5 år.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Barnen får leva ut sin fantasi och kreativitet med hjälp av det digitala. Att med stöd av de digitala verktygen upptäcka och utforska på flera olika sätt. Barnen får möjligheter att förflytta sig i olika dimensioner samt att uppleva med hela sin kropp.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala verktygen är en del av min vardag. De är till stor hjälp, då alla arbetslag skriver reflektioner I en processkrivning som är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Där kan vi följa det som händer över tid och följa barnens intressen för att skapa förutsättningar för utforskande, utmaning och behov.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Möjligheter att utforska det digitala tillsammans med barnen i mindre sammanhang flera gånger. En utmaning har varit att vi blivit tvungna – alla i arbetslaget – att använda oss av det digitala, även om man inte är bekväm i det. Det här har gjort oss mer samspelta inom det digitala då vi har behövt använda oss av varandras kompetenser ytterligare.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Keynote och Anteckningar. Vi använder dem dagligen på vår förskola i organisationssyfte, dokumentation, fördjupning samt att delge varandra våra reflektioner. Att dokumentera vad barnen säger och gör med hjälp av anteckningar, det kan även bli levande då barnen själva kan skriva/rita i detta dokument.