Presentation av Annelie Wimhed

Nominerad tillsammans med Pernilla Blomqvist Lundin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare i 1–3 och undervisar just nu i åk 3. Jag är en person som sporras av utmaningar, tycker om att utveckla och förnya mig. Det speglar även min undervisning.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att bygga upp undervisningen med en story, där en fiktiv person får vara med och leda arbetet framåt engagerar och motiverar eleverna. Lektionerna presenteras digitalt och eleverna använder digitala skrivverktyg. Vi fokuserar på elevernas styrkor genom en varierad undervisning och arbetar i lärpar, så eleven blir aldrig själv i sitt lärande. Eleverna bjuds in i lärandet på så sätt att de kommer med förslag och idéer som också leder till utveckling.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Genom digitala lektionspresentationer får resurspersonal tillgång till materialet i god tid för att vara förberedda på vad lektionens mål och innehåll ska vara. Det möjliggör också att vi kan dela klasserna och skapa mindre grupper. Att bjuda in och öppna upp klassrummet för kolleger och ledning är också ett sätt för oss att sprida vårt arbetssätt. Kan också vid olika möten och konferenser delge kollegor om både helhet och delar av vår undervisning. Sociala medier har också blivit en kanal att visa och sprida vårt arbete vidare.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Kooperativt lärande ser jag som en framgång i den sociala kompetensen, en hög elevaktivitet och delaktighet i lärandet. Genom tematiskt och målfokuserat arbete skapas engagemang och skoldagen blir lustfylld och inbjudande för eleven. Eleverna får en helhet och på så sätt kan eleverna också sätta ord på sitt lärande och fokusera på den förmågan och det målet. Att samarbeta mellan klasserna ökar och bidrar till att eleverna skapar fler relationer och ökad trygghet. Digitala lektioner visar på tydliga mål, struktur och innehåll med stöd av bilder och länkar.  Ett exempel är att eleverna fick se en film om Mammut, höra en faktatext, samtala med sin lärkamrat, för att sedan själva skriva faktatext på Cromebooks med hjälp av digital stödstruktur och bildstöd från Widget.

Presentation av Anneli Andersson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare på gymnasiet och undervisar i Psykologi, Mental träning och Kost och hälsa.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag tar hjälp av digitala lärverktyg för att göra undervisningen mer tydlig, tillgänglig, varierad, och roligare. Digitala lärverktyg ger mig en större verktygslåda som jag kan använda mig av i min undervisning.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
–Jag upplever att det finns en vilja att dela med sig av digitala arbetssätt på skolan. Vi har även iMitten.se en plattform där material från såväl elever som personal läggs upp för att inspirera och skapa nya idéer till arbetsformer. 

 Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag jobbar en hel del med lärarledda podcast, där jag och min kollega Niclas är programledare. Exempelvis podcasten Focus on the Mind- då eleverna i kursen Mental träning får fördjupa sig i en metod/ teori och sedan agera expert på den metoden/ teorin i ett podcast-avsnitt, där vi analyserar ett case. Jag gillar även att sammanfatta och förtydliga med hjälp av Powtoon och Canva (korta filmer, föreläsningar, instruktioner mm). Bra exempelvis för elever som är borta eller för repetition. Jag vill också lyfta fram Menti.com.  

Presentation av Annelie Wimhed och Pernilla Blomqvist Lundin

Annelie Wimhed (tv) och Pernilla Blomqvist Lundin

Förra året var arbetslaget med lärarna Pernilla Lundin och Annelie Wimhed, tillsammans med förskollärarna Anita Persson och Anette Ekdala på Öllsjöskolan nominerade för att de tillsammans skapat ett lustfyllt och tematiskt arbetssätt med utgångspunkt i ett elevnära och inkluderande förhållningssätt i två klasser i årskurs 1.

När eleverna fortsatte i årskurs 2 fortsatte Pernilla Lundin och Annelie Wimhed samarbetet med varandra och mellan klasserna. Undervisningen som dokumenteras och presenteras digitalt med bilder och text i Google presentation har vidareutvecklats med interaktivt klassrum med inbäddade länkar som hör till lektionen. Pernilla och Annelie har också utvecklat sitt kollegiala samarbete, men även samarbetet mellan eleverna i de två klasserna. Arbetssättet har också väckt intresse utanför den egna skolan.

Presentation Annelie Wimhed
Presentation Pernilla Blomqvist Lundin

Presentation av Belmina Omerhodzic

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som förstelärare med särskilt uppdrag inom IKT, på Stenkulaskolan i Malmö. Jag undervisar i svenska/svenska som andraspråk, SO och engelska i årskurs 7–9. Mitt klassrum är ett inkluderande klassrum på riktigt, här finns plats för alla elever oavsett bakgrund, tid i Sverige, funktionsvariation eller språklig sårbarhet. I ett och samma klassrum har jag elever som befinner sig på flera olika kunskapsnivåer och det gäller att kunna fånga alla och där ser jag stora framgångar med att använda IKT som accelerator för pedagogiken.

– Jag är även certifierad Apple Distinguished  Educator och Apple Professional Learner Specialist. För att nå ut till fler om hur man kan använda IKT som accelerator delar jag med mig av tips på Instagramkontot @Belmina.o_edu

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag utgår alltid från mina elever och deras intressen för att skapa ett lustfyllt lärande och därmed skapar jag precision i pedagogiken. Med lusten att lära och differentierade uppgifter som tillgodoser olika behov skapar jag därmed möjligheter för eleverna att lära. Utifrån samlade data, både kvalitativ och kvantitativ, ges eleverna anpassade samt varierade uppgifter och därmed får de också möjligheten att visa sina kunskaper på sättet som passar dem bäst med stöd av IKT som accelerator för pedagogiken. Detta kan då vara i form av text, ljud eller bild.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Övergripande i mitt uppdrag har jag tagit fram en treårsplan, som kontinuerligt följs upp och utvärderas. I mitt IKT-uppdrag lyfter jag fram den digitala kunskapen på skolan och detta på olika nivåer. Jag gör detta genom: nära handledning till olika PLC-team, praktisk stöttning kring att få in IKT i deras pedagogiska planeringar samt auskultationer och feedback till teamet för att de ska kunna jobba vidare. Vi har på skolan som Non-negotiable att all undervisande personal ska vara certifierade som Apple Teacher, detta stöttar jag dem i genom bland annat workshops. När man är certifierad Apple Teacher går man vidare till workshop “Stenkulaskolan can create” som är en inspirerande workshop i hur man använder IKT som accelerator samt hur man jobbar språkutvecklande genom digitala verktyg för att nå alla elever. Förutom att stötta all personal i IKT så stöttar jag en grupp elever, våra iPals, elever med särskilt intresse för det digitala. De är alla certifierade Apple Teacher och stöttar både personal samt elever i det digitala.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– För att eleverna ska lyckas och för att vi ska lyckas nå våra elever är det av största vikt att vi känner våra elever, deras behov men också deras förutsättningar. Detta för att man ska kunna individualisera uppgifter samt skapa meningsfullt lärande för eleverna på det sätt som passar dem. Jag försöker alltid hitta olika sätt och tänka, utanför boxen, för att möta eleverna och för att skapa verklighetsförankrade uppgifter som ger eleven möjlighet att träna framtidsförmågor. Ipaden är det digitala lärverktyg som skapar möjligheter att arbeta kreativt och innovativt och därmed skapar den också möjligheter för alla elever att lära men också visa sina kunskaper på olika sätt. Tack vare iPad kan jag ge differentierad undervisning då olika elever kan arbeta med samma uppgift fast med olika stöttning beroende på deras individuella behov.

Presentation av Camilla Hodel

Vem är du och vad jobbar du med?
– SvA- och Speciallärare

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Malmö stad tillhandahåller många digitala lärresurser till alla kommunens skolor. Jag försöker sprida kunskap om dessa både till kollegor och elever. Jag har mycket god nytta av olika översättningsprogram för mina SvA-elever, dels så de kan få uppläst på sitt språk, fota textsidor för översättning, ILTs läromedelsguider på olika språk(önskar att fler språk fanns tillgängliga där). NE, LexiaProvia, Hej Svenska, Skolplus, NOMP och Bingel är andra exempel.
Vi använder ofta tolktjänster digitalt på länk.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IT-ansvarig som arbetar med certifiering och IT-plan för hela skolan. Alla elever får Chromebooks från år 1, i F-klass har de Ipads.

– Vi har dock från och med detta läsår lyft vikten av att inte glömma det analoga sättet att lära och traditionell läsning och skrivning, då vi fått signaler från forskning att det ena inte får utesluta det andra. (Se bland annat forskningsöversikten i följande rapport https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1752440/FULLTEXT02.pdf)

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Kooperativt lärande och dessa strukturer bidrar till en differentierad undervisning där alla får känna att de lyckas utifrån sin förmåga.

Presentation av Carina Dahlin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare/IT pedagog på Vintergatans förskola och jobbar nu med 3-5 åringar. Jag har jobbat med IT och små barn sedan 1994 då jag var med i projektet Datorn i förskolan som HLK genomförde i Jönköping. 1995 var jag med och representerade projektet på Telecom mässan i Geneve. Jag har föreläst kring små barn och datorer och varit med genom hela uppbyggnaden av datorer i skolan/förskolan. Under hela mitt yrkesliv har jag fått förmånen att ha rektorer som trott på att IT är utvecklande för våra barn och gett resurser för att kunna utveckla. Jag jobbade på den förskolan i Jönköping som först fick en Active board och har utvecklat användandet av detta fantastiska verktyg som numera innebär en Clevertouch. Jag försöker hitta det verktyg som bäst passar i den röda tråden som vi har i vårt arbete med barnen. Att jobba med IKT är bara ett verktyg och erbjudande som vi har till barnen bland alla andra. Allt ska bilda en helhet så att barnen har många ingångar för lärande.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi jobbar mycket digilogt. Vi använder oss av både digitala redskap och analoga redskap. Vi jobbar både konkret och abstrakt. Ex jobbar vi med fonem så tittar vi på filmer, gå ut på promenader och letar och tar kort, skriver på Clevertouchen, känner på träsiffror, jobbar med appar. Det är viktigt att blanda olika aktiviteter och låta barnen göra och lära på många olika sätt. Den röda tråden som genomsyrar projektet/temat är viktigt. Att gör leklådor som passar till temat gör att barnen kan leka och lära själva tillsammans med en kompis. Detta gör att de kan befästa de kunskaper som vi vill förmedla på ett lekfullt sätt. Samt att barnen känner att det är meningsfullt och roligt det vi gör. Vi jobbar både i helgrupp och smågrupper, samt enskilt. Det digitala verktyget lyfter verkligen temat. Vi lägger in mikroskopsägget, blue booten, green screen, Ipad, Clevertouch. De digitala verktygen finns precis som allt annat att välja på och är en naturlig del av våra saker på förskolan.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
­– Vi har en IT grupp som har representant på varje förskola på vårt område som de kan vända sig till med sina frågor. Vi som IT pedagoger kan ge tips om hur de kan använda de digitala verktygen i temat. Vi finns som stöd om de behöver hjälp

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag såg redan i användandet av Active boarden vilket lyft det blev. Ett exempel är några barn som hade svårt att rita på små papper och valde sällan att rita. Men efter att fått stå och rita på den stora tavlan, så såg vi att de oftare började välja att rita på mindre papper. Därför väljer jag Clever touchen. Alla ser. Vi kan göra det vi säger konkret genom att rita och skriva på den. Vi lyssnar på sagor från Polyglutt, där vi också kan tysta boken och läsa själva. Att barnen ritar bilder på den som vi sedan skriver ut. Det är viktigt att visa att det barnen gör är bra. De ska känna sig kompetenta i det vi erbjuder och att då skriva ut eller ställa ut produkter som barnen gjort på ett fint sätt –  det gör att barnen inser att de är viktiga. Clever touchen är också ett viktigt reflektionsverktyg där både barnen och vi kan visa och samtala om saker.

Presentation av Cheyrine Abazeed

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad lärare i engelska och arabiska 7–9. Sedan 2015 har jag arbetat på Språkcentrum i Hylte kommun som modersmålslärare i arabiska.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Digitala verktyg skapar en inkluderande miljö för alla elever oavsett deras nivå eller förutsättning. Alla elever upplever att de är en del av klassen och detta är mycket viktig för inlärningsprocess. Att använda digitala verktyg gör kommunikationen mellan lärare och elever enklare och mer frekvent, vilket jag tycker är mycket viktigt och stödjande för eleverna. Med hjälp av de digitala resurserna försöker jag fokusera på några av elevers starkaste förmågor och anpassa för att göra materialet lämpligt för dem. Ibland använder jag funktionen för att ”glida texten” eller ”matcha meningar” istället för att läsa och skriva. Eleverna läser ju texten men de svarar på ett annat sätt. Med en app som Google Classroom till exempel kan jag anpassa materialet efter elevernas nivå på ett relativt snabbt sätt och skicka det BARA till eleven. Ipads används av elever dagligen och de får sina uppgifter där med enskild plan för varje elev. Detta ger elever med anpassning mer intresse och vilja att fortsätta utvecklas.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På våra kollegiala träffar brukar vi uppdatera varandra kring de digitala verktyg som finns. Vår enhet, Språkcentrum, satsar mycket för att höja lärares kompetens, tillsammans arbetar vi i skolutvecklingsdagar för att lära oss från varandra om vad vi använder för digitala verktyg i skolan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Min favorit just nu är Plotagon. En app där eleverna kan skapa sina filmer. Plotagon är utmärkt när man vill berätta eller visa förståelse för en viss scen i litteraturen. Vi har arbetat på att skapa filmer som är en del av romaner. Att försöka föreställa sig vad som hände i romanen är svårt, men när eleverna återskapar karaktärerna där de pratar på modersmål och bygger broar mellan svenska och deras språk blir de mer engagerade i litteratur. Plotagon låter eleverna göra karaktärerna med känslor som inte syns i boken. Jag tycker att Plotagon ger alla elever möjlighet att visa förståelse på ett roligt sätt.

Presentation av Christina Kroon Wedin

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare och makerpedagog på Lilla Albys enhet i Sundbyberg.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom att designa tillgängliga lärmiljöer inom ramen för digital kompetens ihop med SPSMs tillgänglighetsmodell strävar jag alltid efter att skapa en inkluderande undervisning där alla elever ska kunna ha möjlighet att utvecklas, oavsett kunskapsnivå, språklig färdighet eller annat modersmål. Genom att differentiera undervisningen anpassar jag instruktionerna, materialen och utmaningarna för att möta de olika behoven hos barnen och för att stödja differentiering använder jag olika digitala lärverktyg och resurser.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– En av de bärande tankarna bakom vårt Kvasar är att erbjuda en miljö som uppmuntrar till delande av kunskap, verktyg och idéer – och utveckling av ny praktik. Detta gör vi systematiskt genom att publicera goda exempel via vår blogg samt sociala medier. Som makerpedagog utformar vi även workshops för pedagoger och barn att förundras i och bli inspirerade av i sin utformning av undervisningen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– ”Hög grad av digital kompetens och låg grad av skärmtid” (blogginlägg kvasarmakerspace.se) är ett bra kompass för att skapa förutsättningar att ta sig förbi hinder och missuppfattningar kring begreppet digital kompetens men också varför att vi omotiverat måste anpassa oss efter den digital utveckling barn och elever föds in i idag som imorgon.

Presentation av Daniela "Ela" Strandberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– En finlandssvensk pedagog som tidigare jobbat som klasslärare och specialklasslärare inom den svenskspråkiga delen av skolvärlden i Finland i drygt 10 år, skapat och drivit egna Escape rooms (även Escape room-koncept för undervisning), översatt läromedel och skapat Läroteket. Sedan tre år tillbaka är jag bosatt i Sverige. Under förra läsåret arbetade jag som klasslärare i årskurs fem i Uppsala Enskilda Skola. I dag föreläser jag och skapar pedagogiska material för låg- och mellanstadiet – ett digitalt material med Escape room-inspirerade mikrolektioner och ett material som ska hjälpa till att bygga relationer och motarbeta utanförskap i skolan.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att utgå ifrån hur hjärnan fungerar då det kommer till inlärning, överföra den förståelsen till eleverna och genom att implementera de mest effektiva studieteknikerna i undervisningen har hjälpt till att fånga upp alla elever, oavsett kunskapsnivå eller utmaningar. Göra kunskapsmålen tydliga, begripliga och lätt tillgängliga för både elev och förälder. Arbetet med kontinuerlig repetition där samtliga elever behöver anstränga sig att plocka fram den inhämtade kunskapen och placera den i olika kontexter och förankra den i vardagen, samtidigt som jag hela tiden får en överblick av elevernas kunskapsnivåer och om det jag undervisat gått hem hos alla. Lekfull inlärning i olika miljöer och utgå ifrån och stärka elevernas inre motivation. Skapa gemenskap, bygga relationer, värna om skoltrivsel och elevernas välmående.

– Allt detta lyckades jag förstärka med hjälp av en egen webbsida för klassen (elasklass.se). Jag laddade varje dag upp det viktigaste från skoldagen – kortfattad information i form av olika bildspel eller videoklipp. En webbsida ger möjligheterna att göra det hela visuellt attraktivt och att ordna upp allt så att det är lätt att navigera sig fram. Jag skapade digitala spel som även laddades upp på webbsidan – lekfull repetition. Webbsidan engagerade föräldrarna. Många ansåg att det var roligt, spännande och lärorikt att besöka den och vi kunde därmed stärka grunden för eleverna att återberätta det de lärt sig i skolan och skapa diskussioner kopplat till det runt middagsbordet. Elever som var frånvarande kunde följa med undervisningen hemifrån och var rätt så up to date då de kom tillbaka till skolan. Elever gick frivilligt in på webbsidan under kvällar och helger för att repetera. De elever som hade lite svårare att ta till sig information i storgrupp under en hel skoldag, kunde använda webbsidan, där allt det viktigaste fanns tydligt sammanfattat, som komplement och stöd hemma i lugn och ro.

– På webbsidan hade eleverna varsitt låst område där elev och förälder kunde läsa den skriftliga positiva feedback jag eller andra elever gett till just den eleven, varje vecka. Genom att systematiskt jobba med positiv förstärkning, belysa elevens styrkor och utgå ifrån dem kunde jag se en ökad skoltrivsel och inre motivation inför lärandet. De positiva effekterna sträckte sig även till föräldrarna och tillbaka till skolan.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag har haft förmånen att arbeta på en skola med fantastiska kollegor och skolledning som verkligen prioriterar utvecklingsarbete. Inom arbetslaget finns gemensamma satsningar där kollegiet fått inspireras av fortbildare, litteratur och varandra, för att sedan utvecklas med varandras stöd och pepp. Sedan skolårets början har jag hjälpt skolledningen att implementera arbetssätt där pedagogerna utgår från elevernas styrkor och jobbar systematiskt med digital positiv förstärkning mot skolans samtliga elever. Kollegiet förkovrar sig i att använda digitala bilder som stöd i undervisningen och lärare skapar webbsida för klassen som komplement till undervisningen. Personalen på skolan fortsätter skapa och implementera ändamålsenliga arbetssätt med de digitala verktyg som skolan har tillgång till.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Utepedagogik där inlärningen, befästandet av kunskap och den så värdefulla repetition sker i olika miljöer. Naturen inbjuder till rörelse. Eleverna får jobba på ett lekfullt och gruppstärkande sätt i den friska luften med hela kroppen samtidigt som kreativiteten kan stimuleras på ett annat sätt än innanför klassrummets fyra väggar. Chanserna ökar att fler minnesstigar fram till de inhämtade faktakunskaperna skapas, färdigheter utvecklas och bland annat “hjärnans minnesmästare” hippocampus stärks av stimulerande miljöer och pulshöjande aktiviteter. På tal om minnesmästaren är mikrolektionskonceptet Grej of the Day (GOTD), med fokus på wow-fakta, också något som kittlar hippocampus och ökar ivern, engagemanget och kunskapsinhämtningen hos såväl elever som föräldrar. Mikrolektionskonceptet har jag utnyttjat på så många olika sätt i undervisningen och det är alltid lika populärt.

– För mig har såklart Läroteket (som i dag används över hela Sverige och Svenskfinland och som inspirerats av GOTD) varit ett verktyg som bidragit till att stärka inlärningen hos mina elever. Ju mer vi kan, vet och förstår hur vår hjärna fungerar då det kommer till inlärning, desto lättare kan det vara att lära sig nya saker. Då eleverna får en förståelse för hur hjärnan registrerar, bearbetar, lagrar och plockar fram information och vilka hinder det kan finns för dessa fyra funktioner, är det lättare att nå fram till dem, motivera dem att aktivt repetera genom att anstränga sig… och att lära sig för att lära sig, lära sig för att besitta kunskap, gärna resten av livet, i stället för att enbart lära sig för betygens skull.