Presentation av AnnHelen Skeppner

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en engagerad pedagog, arbetslagsledare, förstelärare och processtödjare som brinner för skolutveckling, kollegialt lärande och att inkludera alla elever. Som legitimerad gymnasielärare i engelska och svenska har jag drygt 17 års erfarenhet av undervisning. Jag vill vara med och göra skillnad!

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Med IKT kan vi differentiera undervisningen och göra lärmiljön tillgänglig genom variation av tempo, nivå, omfång, metod och intresse. Digital teknik kan ge ett mervärde för alla elever, oavsett behov av stöd eller utmaning i sitt lärande. Elevens förmåga att inhämta information samt använda och uttrycka kunskaper stärks.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg och resurser öppnar upp klassrummet, ger pedagogisk frihet i planeringen och förutsättningar att utmana de flesta elever oavsett startläge. Att följa elevernas lärprocess via kommunikation, samarbete och gemensamt lärande underlättar en formativ bedömning. Lärandet blir synligt för både mig och eleverna.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Våren -20 innebar att skolans kompensatoriska uppdrag blev viktigare än någonsin. Att ta sig tid till att se och prata med elever om deras mående blev väsentligt för fortsatt lärande. Trots utmaningar gav digitala verktyg och resurser möjligheter att skapa explicit undervisning för att bibehålla tydlighet, struktur och trygghet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Vill man använda pedagogiska och allmänbildande kortfilmer inom olika ämnen, så är TEDed en fantastisk tillgång. EF Class är ett gratis, flexibelt och digitalt läromedel i engelska med aktuella teman att plocka från. En elevfavorit är annars LyricsTraining där kan man lyssna på låtar och öva hörförståelse.

Presentation av Arbetslaget för Särskild undervisningsgrupp, åk 1-6

Från vänster på bilden: Camilla Karlsson, Catrin Dahlman, Marita Zimmer och Sven Årlén

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
Se arbetslagets individuella presentationer nedan.

Hur länge har ni jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– I Särskild undervisningsgrupp Björndalen går elever med särskilda behov. Deras motivation ökar med hjälp av digitala verktyg. De har egna chromebooks och Ipads. Lusten av att lära förstärks genom bland annat Inläsningstjänst, talsyntes, olika appar, dataprogram och filmer från Digital pedagogik. För att befästa kunskap är digitala verktyg ett bra komplement. På elevernas Ipads finns av oss utvalda pedagogiska appar som tränar inlärning. Apparna är indelade i ämnesmappar för att eleverna lätt ska hitta.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser er lärarroll?
– Det underlättar att ha tillgång till digitala verktyg vid såväl planering som genomförande av lektioner. Vi skapar egna bildstöd genom widgetonline. Dokumentation kring elevernas kunskaper sker också digitalt samt elevernas anpassningar.

Hur ser ni på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Våren gav oss möjligheter att upptäcka och utvecklas ytterligare i för oss nya digitala sammanhang. Genom Google meet kunde vi hålla kontakten och bedriva en viss form av undervisning med elever som på grund av Covid-19 var hemma under en längre period.  Vi bokade en tid genom vårdnadshavaren för ett digitalt möte i Google meet, 1-2 möten i veckan. Under mötet gick läraren igenom nya uppgifter och uppgifter som eleven arbetat med sen föregående möte. Under mötet fanns möjligheter för eleven att få feedback och bli uppdaterad på vad som händer i skolan. Det för att skapa en känsla av delaktighet. Delar av materialet var digitalt men övrigt material lämnades av läraren till hemmet. Vi fick också möjlighet att gratis använda olika slags digitala läromedel tex Gleerups.

Har ni någon favoritwebbtjänst eller app som ni gärna använder.
– Inläsningstjänst ILT som hjälpmedel. Ett ritprogram på datorn: Tinkercad. Ett arbete i teknik som är uppskattat av eleverna (Bygga 3D). I engelskan använder vi appen Minnits, många elever tycket om att använda den och appen ger eleverna ett utökat ordförråd. Digital pedagogik: tillgång till mycket bra filmer fakta och skönlitterärt.

Här presenterar sig medlemmarna i särskild undervisningsgrupp individuellt:
Camilla Karlsson, förskollärare och lärare F-6, arbetat inom yrket sedan 2013, undervisar mestadels inom Matematik och NO
– Genom digitaliseringen får jag som lärare fler möjligheter att erbjuda eleverna en variationsrik och anpassad undervisning. Dels genom utbud av olika undervisningsmaterial som finns tillgängligt via dator och appar men också genom stödfunktioner som ger möjlighet att individanpassa utifrån de olika behov som finns i en elevgrupp.

Catrin Dahlman, förskollärare/lärare, har jobbat i 24 år, 15 år i särskild undervisningsgrupp åk-1-6,  undervisar i SV/SO.
– När jag planerar lektioner tänker jag att det ska vara motiverande, lustfyllt och stödjande.  Jag planerar alltid individuellt för varje elev och utgår ifrån var de befinner sig kunskapsmässigt och vilka anpassningar som varje elev har behov av, då tycker jag att it är ett bra komplement,  Inläsningstjänst: stöd med läsning, Digitalpedagogik: faktafilmer, elevspel, appar, Blue-bot: programmering och eget material som är anpassat för ämnet och elev.

 Marita Zimmer, lärare Svenska, SO
– Jag ansvarar för planering av Svenska, SO. Vi är en liten undervisningsgrupp och personaltät. Jag har under större delen av min yrkesverksamma tid  (32 år) jobbat med barn med särskilda behov.

– För mig innebär mitt jobb ständiga utmaningar att hitta rätt i kontakten med våra elever. De senaste åren efter sökt lärarlegitimation har jag jobbat som lärare. Tidigare har jag varit anställd som fritidspedagog. Vi pedagoger planerar och genomför skoldagen tillsammans. Alla elever har individuell planering som är noga anpassad där de befinner sig i sin kunskapsutveckling. Varje lektion är uppdelad i olika delar där den digitala delen är ett viktigt inslag eftersom variation under lektionen är ett måste. Det kan vara till exempel SO – faktatext med tillhörande frågor och dessutom en faktafilm om t ex landet (Digital pedagogik). SV – Här kan till exempel Skolplus (färdighetsträning) vara ett inslag för att få möjlighet att träna in ett nytt moment med variation.

Sven Årlén, lärare Sv/SO/Eng, 1-7-lärare
– I särskild undervisningsgrupp ansvarar jag främst för Engelska och Idrott och Hälsa. Jag har arbetat i särskild undervisningsgrupp sedan 2013, men har jobbat som lärare sedan 1995. För mig är det betydelsefullt att kunna ge eleverna kunskap om digitala verktyg och hur medierna påverkar oss. Att hantera all information i medierna måste också få plats i undervisningen. Att arbeta digitalt inspirerar och ger eleverna motivation. De digitala verktygen öppnar nya världar för våra barn.

Presentation av Arbetslaget på Gymnasiesärskolan

På bilden från vänster till höger: Davor Delic, Dennis Ellström, Linda Sparrliden, Robert Tovik, Margareta Eriksson, Susanne Wikström, Karin Axell, i mitten Martine Tatsidou.

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är fyra lärare och fyra assistenter på vår Gymnasiesärskola. Våra elever kommer från alla delar av Stockholm. Vi har 40 elever sammanlagt i fyra årskurser. Våra elever har alla en lindrig intellektuell funktionsnedsättning, de flesta med ytterligare diagnoser, till exempel: Autism, ADHD och ADD. Våra elever utbildas för att jobba inom Hotell, Restaurang och Bageri. Vi jobbar aktivt med att säkerställa att övergången från skola till livet efter Gymnasiesärskolan blir bra. Vi kallar detta projekt för Dag 1 år 5.

– För att kunna delta i dagens samhälle krävs grundläggande digital kompetens och detta är extra viktigt för våra elever då förutsättningarna ser väldigt olika ut. Vi har därför för lagt in kursen ”Digital kompetens” för att säkerställa att när eleverna lämnar oss, kan de orientera sig i det digitala samhället. Eleverna har naturligtvis nytta av det i sin vardag, men branschen som eleverna utbildar sig till, går också en digital tid till mötes, med till exempel digitala kassor, bokningssystem, beställningar samt lager och inventering. Därför behöver eleverna också vara förberedda för det.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det digitala i undervisningen ser vi alltid som ett stöd för att höja kvalitén i undervisningen och är inget som ersätter undervisningen. Det underlättar för elever med NPF som även kan ha motoriska svårigheter att exempelvis skriva på dator, använda bildstöd eller använda sig av it för att kommunicera. Med filmer kan man också förstärka minnet genom repetition. I vår målgrupp finns också utmaningar att undervisa i en grupp där eleverna arbetar olika snabbt och på olika nivåer. Med ett IT- baserat material är det enklare att individanpassa och ett individanpassat material är förstärkande för elevernas inlärning.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser er lärarroll?
– Det underlättar och förtydligar lektionsinnehållet för eleverna. Vi använder oss av bland annat av Power Point med bilder och text och presenterar dagens lektion.  För att förtydliga innehållet och skapa bildminnen visar vi också små filmer från till exempel SLI, UR, Youtube och egenproducerat material. I planeringen är det ett stort hjälpmedel för att strukturera och få en överblick över ett helt läsår och det är också enkelt att ändra och förbättra planeringen. I efterarbetet känns det enkelt att spara material för bedömning till exempel fotograferade dukningar, filmade servettvikningar och texter.

Hur ser ni på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Våra elever är i behov av tydlighet, struktur och information i god tid, något som kan vara extra svårt i en pandemi, när saker och ting bokstavligen ändras från dag till dag. Med tanke på detta och med god kontakt med elevernas vårdnadshavare så beslutade vi oss för distansundervisning precis som övriga gymnasieskolan.

– Utifrån våra elevers behov och förutsättningar ställde vi om vårt schema så att det skulle fungera digitalt. Våra lärare utformade sina lektioner med hjälp av egenproducerade filmer, skickade material så att eleverna praktiskt kunde träna på de moment som gick att göra hemma tillsammans med läraren via datorn. Eleverna skickade sina arbeten, genom film, bilder, mail, chatt, samt höll föredrag och presentationer för varandra. En rastchat skapades där eleverna under rasten kunde träffa varandra och socialisera ”som vanligt” fast nu digitalt. Där kunde man också spela spel med assisterna eller bara prata. På så sätt kunde lärare och assistenter fortsätta erbjuda strukturerade och innehållsrika lektioner, extra stöd och anpassning samt meningsfulla rastaktiviteter. Allt detta skapades genom vår digitala plattform. Trots distansundervisning var det viktigt för oss att förmedla att skolan fungerade som vanligt.  Det var också viktigt för oss att förmedla att fysisk distans inte innebär social distans.

– Några utmaningar med distansundervisningen på gymnasiesärskolan är att vissa elever behöver mycket stöd. Det löste vi med att minst en, ofta två assistenter, backade upp läraren och kunde ta hand om de elever som hamnade på efterkälken. Assistenten kunde ringa upp eleven och förklara, dela skärm och arbeta tillsammans med eleven. Eleven kunde få en-till-en undervisning om det behövdes. Vi kunde också under vissa lektioner skapa mindre och nivågrupperade undervisningsgrupper för att bättre anpassa undervisningen. Digital undervisning krävde också ett annat tänk kring schema. Vi anpassade och förkortade schemat utifrån digitaliseringens krav. Vikten för att digitalundervisning skall fungera på gymnasiesärskolan kräver god kommunikation med vårdnadshavare och att eleverna har digitala grundförutsättningar.

Har ni någon favoritwebbtjänst eller app som ni gärna använder.
– Vi använder Pictogram och Widgit Online när vi till exempel skriver recept till våra köks- och bagerilektioner, samt för att tydliggöra dagens schema.  I vissa fall använder vi dessa verktyg för att kommunicera med våra elever, för att förstärka förståelsen av olika situationer. Vi använder även olika läroplattformar i undervisningen så som Bingel, Elevspel, Canva och Kahoot.  Reseledaren använder vi oss av som ett hjälpmedel för eleverna ska komma till skolan i tid och vid utflykter.

Vi är alla pusselbitar i team som kompletterar varandra.
Vi beskriver oss så här:
Martine och Margareta är våra kreativa matkonstnärer
Davor är vår digitala expert och entreprenör
Karin är vår spindel i nätet som håller ihop oss.
Våra assistenter är våra förlängda armar som hjälper eleverna. Vare sig det gäller att klara sina digitala uppgifter eller att knäppa knapparna på kockrocken.

Lärare:
Margareta Eriksson: Bageri, Bild
Martine Tatsidou: Kök, Livsmedels- och näringskunskap
Karin Axel: Svenska, So
Davor Delic: Serveringskunskap, Digital kompetens

Assistenter:
Dennis Ellström
Susanne Wikström
Linda Sparrliden
Robert Tovik

Presentation av Avdelningen Björnen

På bilden från vänster: Linnea Johansson, Joakim Jansson och Catarina Thoren. 

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Arbetslaget består av Catarina Thoren, Linnea Johansson och Joakim Jansson. Vi vill som arbetslag ständigt utvecklas och förnya oss genom att använda oss av olika medel. Vi har det digitala och naturen som fokus i vår verksamhet och försöker implementera båda världarna som en helhet. Detta leder till att vi kan skapa mångfasetterade  lärmiljöer och lärsituationerna där barnen får använda sig av olika medel ifrån det digitala och det naturliga. Vinsten av detta tankesätt är att vi märker hur barnen kan uttrycka sig med hjälp av de olika medier som erbjuds, på så sätt kan barnen bygga broar mellan varandra och till oss pedagoger på ett sätt som får dem att lyckas.

– Vi älskar en utmaning och vi försöker alltid att pusha varandra till att utveckla verksamheten.

Hur länge har ni jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Elevernas lärande, fantasi och kreativitet understöds av användningen av digitala verktyg genom att man skapar en kognitivt flerplansmiljö, där eleverna får möta naturen i en blandning med det digitala. Detta skapar ett utrymme där eleverna får tillåtelse att använda sig av sin fantasi att skapa, samspela med andra och vara kreativa.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser er lärarroll?
– Digitala verktyg bidrar till en mångfasetterad möjlighet för oss som lärare att kunna utveckla verksamheten och lärmiljön, där barnens möte med varandra och deras kreativitet ligger i fokus. 

Hur ser ni på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Utmaningen är som alltid att vi har en vilja att utveckla och förnya oss till det bättre, med hjälp av att använda oss av alla verktyg vi kan använda oss av. Möjlighet är att man kan vara hur kreativ man vill när det kommer till utveckling och skapande av lärmiljöer och verksamheten. Digitaliseringen i förskolan/skolan hjälper oss att ständigt kunna tackla alla tänkbara och otänkbara situationer som vi ställs inför.

Har ni någon favoritwebbtjänst eller app som ni gärna använder.
– För att skapa olika lärmiljöer som är levande och föränderliga använder vi oss av filmer på olika miljöer (t.ex. djungel eller undervattensmiljö). Den app eller webbtjänst vi använder oss av då är youtube, där finns en rad olika filmer med lugn musik och vackra miljöer. Favoritkontot är Tim Janis. En annan app som vi använder oss frekvent av är”Flying colors”, en app där barnen kan måla i 3D-format. Vi brukar använda en projektor inne i vår ateljé där vi projicerar upp det barnen ritar i appen.

Presentation av Britt Trude Petersen

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en erfaren lärare utbildad i Danmark, som har haft egen språkskola i Italien, jobbat med specialpedagogik på ett dansk skolskepp och varit ansvarig för språkundervisningen i ett stort internationellt företag. Nu undervisar jag i franska och italienska på ett nytt gymnasium i Göteborg.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– IT ger möjligheten att differentiera och variera undervisningen mera, både i klassen och vid hemarbete. Med olika länkar och digitala läromedel kan man individualisera undervisningen så att den passar den enskilda eleven och på så sätt öka lärandet. Det blir också möjligt att göra undervisningen mera levande och interaktiv i det man kan använda många typer av media, även på distans.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har gjort det lättare och mindre tidskrävande att planera, återanvända och dela planeringar och erfarenheter. När allt ligger i en plattform blir det lättare att behålla överblicken och aldrig missa något. Det blir mera transparent för eleven och möjligt att se kontinuiteten. Alla resurser finns alltid tillgängliga. Med hjälp av IT kan jag dessutom erbjuda mera intressant undervisning idag, bland annat vid att samarbete med klasser i andra länder.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Eftersom vi redan var heldigitaliserade, var det ingen stor omställning för vårt gymnasium, och användningen av digitala verktyg kom verkligen till sin rätt när vi gick över till att undervisa online. Utmaningen blev istället att utveckla våra pedagogiska metoder. I dag erbjuder vi fortfarande eleverna att deltaga i undervisningen på distans, eftersom undervisningen i klassen är online i realtid.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Vi använder plattformen Canvas, och det är en stor hjälp som lärare att ha allt på ett ställe. Min planering är tydlig för elever och vårdnadshavare, uppgifter går direkt i en översikt för eleverna och rättning sker i SpeedGrader där jag kan lämna feedback multimedialt. Eleverna har alltid tillgång till planeringen, arbetsuppgifter och alla de online resurser jag lägger ut till dem.

Presentation av Camilla Söderström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som lärare i förskoleklass på Stordammens skola sen fem år tillbaka. Tidigare har jag jobbat på en resursskola för elever med språkförsening och hörselnedsättning, jag har även jobbat på förskola.

– I mitt jobb i förskoleklass har jag förmånen att jobba med nyfikna, öppna och otroligt lärsugna 6-åringar. Detta är en del av mitt arbete, den andra delen är att inspirera och sprida kunskap om digitalt lärande och användande. Detta gör jag bland annat genom workshops under studiedagar för kollegor på skolan. Jag har även hållit workshop för lärare på övriga skolor i kommunen. I min roll som nätverksledare för förskoleklasser i Uppsala kommun får jag också där möjlighet att inspirera och stötta andra i kommunen i deras användande av digitala verktyg.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag möter elever med varierad bakgrund; med olika socioekonomiska förutsättningar, nyanlända, elever med svenska som andraspråk och elever med språkförseningar. Eleverna kommer med olika erfarenheter och olika förkunskaper. Det är utmanande och samtidigt en tillgång i klassen.

– Digitala verktyg skapar möjlighet till förstärkande och förtydligande, variation och nivåanpassningar. Eleverna jobbar alltid två och två, detta för att uppmuntra till kommunikation och gemensamt problemlösande. Att kunna uttrycka sig är en oerhört viktig nyckel till lärande. Via digitala verktyg ges elever stora möjligheter att visa sina kunskaper, även om de ännu inte behärskar det svenska språket.

– I princip alla elever som jag möter är aktiva konsumenter av digitala verktyg, det är en del av deras vardag. Det som sporrar mig allra mest är att se hur eleverna ”tar över” den digitala världen och gör den till sin – de tar initiativ, producerar, skapar och lär. Genom IT ges möjligheter till lärande inom alla ämnen, men även sociala färdigheter tränas genom samarbete, resonerande och kommunikation. När vi sätter igång vårt programmeringsprojekt i samband med den internationella rörelsen för att uppmuntra datavetenskap ”Hour of Code”, så är eleverna nyfikna men oftast helt okunniga. Snart är programmering deras favoritlektioner. Och efter några månader svänger de sig bekvämt med termer som ”villkor”, ”buggar” och ”loopar”. Denna kunskap har de stor nytta av i matematiken och i svenskan.

– Med IT och internet så kommer även en del oönskat närmare. Genom vårt arbete med att skapa trickfilmer bland annat genom Green Screen och egna ”fake news” får eleverna tidigt ett källkritiskt perspektiv. Många elever lär bättre genom repetition. I undervisningen visar vi filmer på UR och You Tube. Oftast skapar jag sen QR-koder som eleverna kan scanna in så de kan se dessa filmer flera gånger, repetera och befästa kunskapen. Detta ger eleverna möjlighet att ta del av sitt eget lärande.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har gett mig verktyg att inkludera och utmana alla elever, oavsett om eleverna har svenska språket, problematik, intresse för läs och skriv eller matematik. Det är ett aktivt arbetsverktyg för mig och jag ser att digitala verktyg, har möjlighet att bidra till lärande inom alla ämnen.

– Genom att använda så kallade öppna appar, ges fantastiska möjligheter att kombinera traditionellt skrivande, läsande, matematikförståelse, musicerande, skapande, lärande med IT. Elevernas utveckling och lärande blir tydlig både för dem själva och för mig som lärare. Den blir multimodal, dokumenteras, kan delas och få en mottagare. Alla har olika lärstilar (lär och uttrycker sig bäst på olika sätt) och IT ger eleverna större chans att lyckas. Att ha en känsla av att lyckas är en framgångsfaktor i sitt lärande. En ytterligare fördel är att elevernas lärande kan dokumenteras, så att jag kan ta del av detta sen för att kunna utmana eleven vidare och för att planera vidare undervisning.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Den stora utmaningen var att en stor del av klassen var frånvarande under lång tid. Hur ska vi kommunicera med dessa elever och vårdnadshavare? Hur ska vi kunna inkludera dessa elever i undervisningen?

– En fördel med vårt arbetssätt var att digitala verktyg redan var ett bekant och bekvämt lärverktyg för de elever som inte var närvarande. Dessutom var vårdnadshavarna ”aktiva” och ”inkörda” i appen  Class Dojo som vi använder dagligen för kommunikation, dokumentation och information. En funktion i denna app är att text lätt kan översättas med knapptryckning, det har underlättat för en del vårdnadshavare och även gett en känsla av delaktighet. Eleverna som inte var närvarande fick hem sina log-in till bland annat Vektor (för att jobba med matematik) och Kodable (programmering). Detta är appar som eleverna kände väl till, dessutom kan jag som lärare logga in och följa deras lärande och utveckling, och på så sätt utmana dem vidare.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag är en app-mashup’are, älskar att blanda appar hejvilt för att skapa multimodala presentationer  där text, ljud och bild samspelar och förstärker. Detta är ett verktyg jag vill föra över till eleverna. Till exempel får eleverna skapa böcker i Book Creator med innehåll från t ex you tube, egna filmer och foton, appar som Puppet Pals och ritprogram. Eller göra filmer i iMovie där de lägger till ljud, effekter, texter, appen stop motion. Deras produkter blir kreativa och multimodala.

– Men, det besvara inte frågan ovan. Om jag tvingas välja en app som favorit blir det Scratch Jr. Det är en app som appellerar till alla barn oavsett förkunskaper eller intressen och även kön (programmering är något som det ofta är pojkar som ägnar sig åt). Här kan alla elever skapa just multimodala berättelser, träna läs och skriv, språkförståelse, matematik, spela in röster och ljud, skapa spel, fotografera sin egen verklighet och ta in i sitt programmeringsprojekt. En ytterligare fördel är att Scratch dessutom finns för äldre elever, det är ett programmeringsspråk som kan följa eleverna under hela skolgången och som bygger på samma principer som textbaserade programmeringsspråk.

– När vi börjar vårt programmeringsprojekt i december är det med start i det analoga. Efter ett par månader knyts dessa analoga upplevelser ihop med digitalt programmerande. Eleverna ska få möjlighet att bygga upp en gedigen förståelsen för olika begrepp, instruktioner, ordning, buggar. Jag har upplevt hur elever som inte haft dessa grundkunskaper hamnar i ett planlöst knappande och inspelade av röster och att de sen snabbt tröttnar.

Presentation av Carita Fall

Vem är du och vad jobbar du med?
– Förskollärare, jobbar på en förskola med två avdelningar 1-5 år. Jag har i år ansvaret för de yngsta barnen på förskolan. Vår förskola är också övningsförskola vilket innebär att vi tar emot vfu-studenter som läser till förskollärare. Jag är handledare för vfu-studenterna.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Lärplattan är ett redskap som kan användas för att förstärka lärande på många sätt i förskolan. För mig som förskollärare med dokumentation, utvecklingssamtal, inskolningar och utbildning. För barnen vid utvecklingssamtal, dokumentation, att rita, skriva, lyssna på musik mm.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– För mig är lärplattan det verktyg jag använder mest som resurs för mig är den bra. Den används till mycket så som reflektion, dokumentation och planering ett mångsidigt verktyg i vardagen.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Allt blev helt plötsligt digitaliserat och vi lärde oss fort. Digitala möten med mera.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– iMovie använder jag vid utvecklingssamtal. Barnen får då göra sin egen film tillsammans med mig som vi sen visar vid utvecklingssamtalet. Jag gör också filmer i iMovie vid inskolning och visar vårdnadshavare hur dagen varit för deras barn, ett bra sätt vid inskolning av små barn som inte kan berätta själv.

Presentation av Cecilia Malm Boode

Nominerad som en del i projektgruppen för Rörelse-Glädje-Kunskap, med deltagare från fem olika skolor i Trollhättan.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förstelärare och undervisar i So och Hem- och konsumentkunskap samt med administrativa uppdrag.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Den bidrar till större variation av arbetssätt. Att anpassa material utan att vara utpekande. Tillgängligheten för elever att gå tillbaka och läsa, se film igen. Att arbeta hemma eller med studiehandledare.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Underlättar planering då den enkelt sparas och lätt kan omarbetas och återanvändas. Underlättar när man delar till andra kollegor, tar del av kollegors planeringar. Underlättar den formativa bedömningen och feedbacken till eleven. Lätt att spara elevernas arbeten till senare tillfällen. Underlättar vid överlämning till nya lärare.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Möjlighet för elever som var hemma att vara ”med” i klassrummet. Att få samma undervisning som sina klasskamrater samt att få känna gemenskapen med sin klass. Genom Google classroom/meet arbeta tillsammans och enskilt med uppgifter. Den största utmaningen för oss var tillgången till uppkoppling i hemmet för eleverna. Att det ibland kunde vara många hemma som behövde arbeta på samma enhet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Det finns många till exempel Classroomscreen som visar vad vi ska göra, när vi ska göra det och hur vi ska göra det. Google classrom, vårt digitala klassrum, där vi samlar allt klassens material på ett ställe vilket gör det förutsägbart för eleverna var de ska arbeta. Active quiz, digitala kunskapspromenader, där man kan arbeta med förförståelse eller efterarbeta ett område. AppWriter verktyg som med flera funktioner och på flera språk kan vara en hjälp vid läsning och skrivning. Exempelvis kan du få uppläst text på webbsidor, eller funktionen tala till text. Ljudande tangentbord och uppläsning av ord och meningar vid eget skrivande.
Widgit text med bildstöd för att förtydliga och anpassa. Loops-digtala lektioner där du lätt kan omarbeta andra lärares material eller skapa egna lektioner.

Presentation av Charlotta Granath

Vem är du och vad jobbar du med?

– Jag heter Charlotta Granath och är förstelärare och lärarutbildare. Jag undervisar i SO-ämnen på Stiftelsen Viktor Rydbergs skola och på lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Jag är även Skolambassadör för EU, föreläsare, läromedelsutvecklare och författare till böcker om demokrati, studie- och yrkesvägledning, mänskliga rättigheter, digital kompetens och källkritik.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Med stöd av IT kan undervisningen anpassas individuellt, vilket gynnar samtliga elever att komma vidare i lärprocessen. Den digitala kompetensen utvecklas då vi kritiskt granskar, navigerar genom medielandskapet, ser hur filterbubblor kan begränsa och fakta vinklas. Genom att skapa medvetenhet och praktiskt öva förbereds eleverna i en trygg miljö, där IT är ett stöd och en viktig del. Arbetssättet ger medvetna samhällsmedborgare.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala resurser och verktyg är en naturlig del av undervisningen som underlättar planering och kommunikation. Lektioner startar med information för eleverna på Classroomscreen. Studiebesök sker nu digitalt, arbete med GIS och fjärranalys möjliggörs via digitala verktyg. En kreativ undervisning där olika metoder kombineras och där de digitala resurserna förstärker lärandet och det ämne vi arbetar med.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Utmaningen innebar att snabbt anpassa undervisningen och att tillsammans med elever, studenter och kollegor utveckla en hållbar undervisning där vi kunde ställa om istället för att ställa in. Den digitala kompetensen stärktes och vi började samarbeta, lära av varandra och interagera på nya sätt.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag arbetar med plattformar där det är möjligt att lära om ett ämne på olika språk, till exempel Elevhörnan på Europeiska unionens webbplats, europa.eu. Fakta, information och spel på denna webbplats kombineras med verkliga politikermöten via Skype, en undervisning i realtid. På Europadagen ställde eleverna frågor till EU-minister Hans Dahlgren digitalt, detta efter att ha lärt om EU via europa.eu.