2020

Claudia Odell

Rösberga förskolecenter
Södertälje

Presentation

Presentation av Claudia Odell

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är föskollärare och arbetar med barn i åldern 4-5. Jag är IKT-ansvarig på min förskola och är med i förskolans Pedagogiska utvecklingsgrupp.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– IT kan många gånger  fungera som ett hjälpmedel som ger barn likvärdiga förutsättningar att ta sig an olika undervisningsmoment, till exempel vid högläsning i stor grupp kan  projicering av boken vara ett stöd för barn som har svårt att behålla uppmärksamheten på berättelsen.
Ipad kan också fungera som ett verktyg som öppnar upp möjligheter för barn att utforska skapande, som stop motion och green screen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg och resurser möjliggör för mig som lärare att effektivt dokumentera barns lärande, nå ut till vårdnadshavare,  kommunicera med kollegor samt reflektera över undervisningen som bedrivs.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Kommunikationen till vårdnadshavare och kollegor har förenklats med hjälp av introduktionen av V-klass i Södertälje kommun. V-klass möjliggjorde också för oss att ha ett digitalt vernissage när coronapandemin gjorde det svårt för oss att genomföra vårt traditionella årliga vernissage.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Polyglutt är en av mina favoritappar, ett exempel på hur jag använder den i en undervisningssituation är att vi lyssnar på samma bok på barns olika modersmål som ett led i en bokpromenad.

 

Davor Delic

Stockholms Hotell- & Restaurangskola
Stockholm

Presentation

Presentation av Davor Delic

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som förstelärare på Stockholms hotell- och restaurangskola. Undervisar i yrkesämnen Serveringskunskap och Dryckeskunskap samt Digital kompetens. Jag undervisar på gymnasiet och på gymnasiesärskolan. För mig är eleven i centrum det viktigaste perspektivet jag har när jag jobbar som lärare. Jag är övertygad om att det inte finns någon elev som vill misslyckas i skolan. I den samtid vi lever är det nästan tjänstefel att inte använda mig av IT, eller rättare sagt omöjligt. Detta för att rusta eleverna till goda demokratiska samhällsmedborgare samt för att ha möjlighet till att orientera sig i en snabbt föränderlig värld.

– Det krävs att elever får möjlighet till att bemästra en grundläggande digital kompetens. Därför behöver elever av idag få lärare av idag. Först handlar det om att som lärare (skolan som helhet) förstå hur mycket vi (människor, samhället) är påverkade och i behov av det digitala. Då tror jag att alla inser att om vi inte förmedlar och lär ut digitala grunder till våra elever – vår framtid – finns det tyvärr en risk att vi får en generation digitala analfabeter. Ett misslyckande för samhället och demokratin. Likaså är det viktigt att skolan har ett minimum av digital kompetens bland lärare samt övrig personal på skolan. Lika mycket som det är viktigt att kunna läsa, skriva och räkna så är digitala grunder en förutsättning för att klara sig i dagens samhälle.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
Pandemin som vi befinner oss i, fick inte bara Sveriges utbildningsväsende men också världens att över en natt bli digitala, det vittnar om hur viktig digitaliseringen är och vilka möjligheter den erbjuder. Några länder använde sig av televisionen, andra av media, andra av dator, plattor och mobiler. Utbildningen i världen stod inte still utan den pågick. Digitaliseringen kommer aldrig att kunna ersätta skolan men den kan höja skolan till oanade höjder.
– Jag menar att vilka möjligheter IT har i undervisningen är ganska känt, hur den kan förstärka lärandet, genom att bland annat tydliggöra vad man behöver träna mera på eller få elever att helt enkelt klara av ett moment, vilket även gör IT till normbrytande apparat i skolan, så att flera elever kan studera i medvind. Men hela elevhälsan och det förebyggande och främjande arbete skolan har, rätten till stöd som varje elev har, kan utvecklas ännu mera och specialpedagogiskt stöd kan synliggöras mera. Vi är bara i början av hur med vi hjälp av IT kan ha en svensk skola av god kvalitet.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll? (t ex när det gäller planering, lektion och efterarbete)
I min undervisning, innan pandemin, har jag jobbat digitalt och IT har alltid varit ett komplement för att höja undervisningens kvalitet. Till exempel, för arbetsro, för inlämning som hjälpmedel för att individanpassa, samt för att lättare och bättre förklara vad eleverna behöver träna mer på. Men även för att lättare tillgängliggöra undervisningen efter lektionen samt för att utveckla yrket eleverna utbildar sig till och på så sätt rusta för utveckling av branschen eleverna ska ut till. Utvärderingar, dokumentation och planering underlättas med av hjälp av IT, dels för mig som lärare men det synliggör även för eleven vad den behöver träna mera på.  Detta har självklart bidragit med insikt om vilka begränsningar digitaliseringen har eller rättare sagt hur långt man kan komma, vilket enligt mig är långt.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
I tider av kriser och svåra situationer som utbildningen kan hamna i intar jag ofta en lösningsorienterad roll, istället för att säga – det här går aldrig. När ett Yrkesgymnasium skulle gå över till distans över en natt, var det många som tänkte att detta blir en omöjlig uppgift. När min rektor frågade mig hur jag trodde det skulle gå och vad man kunde göra var jag starkt övertygad om att det skulle gå bra. Jag sa att jag hade en plan för övergången över en natt, men då ingen i världen tidigare har gjort en så här snabb övergång så vet ingen hur det kommer att gå. Vi befann oss i en pandemi, där saker bokstavligen ändrades från dag till dag. Då vår IT-person på skolan inte var på plats på grund av sjukdom beslöt jag mig för att förmedla grunder och förmedla tillit till IT.

– Lärarna är experter i sina ämnen, men när klassrummet blir digitalt måste man som lärare känna samma trygghet i de digitala klassrumsväggarna och korridorerna som man känner när man är på plats i skolan. Det är först då man kan förmedla sitt ämne. Förutom att utbilda med det vi hade, programvaror och tjänster som sedan flera år fanns på lärarnas datorer men som få använde, gjorde jag en plan för hur skolledningen skulle ha koll på alla elever och fortsätta ha det ansvaret som vilar på dem. Ett tänk för Gymnasiet och ett för Gymnasiesärskolan, då dessa verksamheter har två olika läroplaner att förhålla sig till och därför behöver olika strategier för att övergå till digital undervisning. Samt att ett aktivt värdegrundsarbete skulle bibehållas.

– Jag tror att varje lärare vill göra ett bra jobb, jag tror också att det är i människans natur att ibland skjuta på saker som man tycker är besvärliga. Vi lärare har kommit olika långt med användningen av IT i undervisningen, av olika anledningar. För att få en skola att tillsammans under svåra förutsättningar ta sig an denna utmaning krävs en god grund att stå på. Då menar jag : Lyhörd ledning, Högt i tak bland personalen, Tillit till varandra, Ansvarstagande, Eleven i fokus. Viktigaste av allt att släppa på prestigen kring IT, alltså vad man kan och inte kan.

– Över 100 lärare och personal delades i tre grupper, över en hel dag utbildade jag och mina kollegor i grunder i verktyg som fanns på skolans datorer. Skapade stöd 24/7 för kollegor, där man kunde höra av sig och få snabbt stöd. Till exempel kunde personalen få kvällsgenomgång kring en programvara som lärare individuellt behövde, jag erbjöd små workshops digitalt eller på plats i skolan, med lektionsmallar och om man behövde förtydligande i något eller bara hjälp att ställa om sin undervisning till digital lektion. Allt detta för att den digitala undervisningen för eleverna skulle vara bra och att eleverna skulle under den här tiden känna att skolan fortfarande var en plats som fungerade som vanligt, fast nu digitalt. Varje lärare är expert i sitt ämne, men när man är osäker hur klassrummens digitala användningsdelar fungerar är det inte konstigt att man blir osäker. En gemensam strategi och en gemensam trygghet byggdes upp. Planen var inte att ta fram något revolutionerande nytt eller presentera massor med Appar man kunde använda sig av. Istället ville jag ta ner det till att vår strategi skulle vara något som var genomförbart för alla lärare och elever, oberoende vilken nivå kring IT man befann sig på.
– En enkel startuppgift för alla skolans elever och lärare var det man gjorde dagen hela skolan startade med digital undervisning – Alla startade tillsammans den dagen, alla elever fick kontakt med sina mentorer och efteråt kände alla att det här kommer vi kunna genomföra. Vid samma tillfälle kunde man också säkerställa vilket stöd eleverna behövde.  Att se självförtroendet öka hos mina kollegor och ansvaret eleverna också tog var nog den största digitala revolutionen under den här tiden för mig. Stödet under hela våren fanns kvar för lärare och elever och detta gjorde att digitala grunder bemästrades, vilket gjorde att frågorna kring IT ändrade karaktär.

– Personligen såg jag framåt och tänkte att det var mycket kvar av det här läsåret. Hur ställer man om alla delar i skolan digitalt? Hur är det möjligt att hjälpa eleverna i årskurs 9 när gymnasievalet ska genomföras? Hur kommer studenten att gå till i år, kan man göra den bättre med stöd av IT? Hur får alla stöd dom har rätt till? Vad kan skolan göra i denna tid som skolan bör göra?
• Digitalt Live Öppet hus 1h,  600 besök gjordes.
• Programfilmer gjordes.
• Branschfilmer gjordes.
• Upplysningsfilmer som stöd för skolans alla elever (hur får jag kontakt).
• Värdegrundsarbete, med föreläsningar skapades, och mentorsbrev fortsatte.
• Aktiviteter för påsklovet skapades, digitalt och i för sommaren.
• Studenten med 6 kameror, sändes Live, för vårdnadshavare och anhöriga över hela världen.

– Digitaliseringens möjligheter synliggjordes. Med allt som gjordes är det också viktigt att påpeka att digitaliseringen och IT inte ersätter skolan och ansvaret som skolan har.  Om en skolan har haft svårigheter innan den gick över till digital undervisning,  samma svårigheter kommer att finnas kvar. Utmaningarna skolan har i den fysiska miljön kvarstår, möjligen ändrar utmaningarna karaktär.  Arbete måste fortsätta på ett annat sätt, att lösa hinder som kan uppstå i skolans värld är en del av jobbet som även finns kvar digitalt.

– Pandemin vi befinner oss i och Covid -19 är något av det värsta som finns och lämnar ingen människa i världen oberörd. Men om man ska se något ljust i detta mörka så är jag tacksam att ha varit med om det största som hänt utbildningsväsendet någonsin. När alla delar i skolan testas digitalt, det är först då man kan göra en bra utvärdering och se vad vi kan behålla, utveckla eller ändra. Utveckling är inte perfektion.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Massor. Beroende på elev, elevgrupp eller vad som ska åstadkommas. Men enligt mig är den viktigaste webbtjänsten eller appen den som används och som funkar i situationen. Om jag ska nämna två så tycker jag Classroomscreen är bra, då den är tillgänglig för både elever och lärare, och konkret använder jag den vid start av en lektion för att tydliggöra vad som ska göras, hur vi ska göra det, hur länge vi ska göra det. Den andra är Bouncyballs för att på ett lekfullt och enkelt sätt få till en god arbetsro för alla i klassrummet. Konkret har jag det i bakgrunden för att synliggöra ljudvågor som finns i klassrummet, vilket höjer förståelsen av hur ljud påverkar oss.

Digitaliseringspedagogerna

förskolan
Motala

Presentation

Presentation av Digitaliseringspedagogerna

På bilden från vänster övre raden: Therese Berglund Gryvik, Marianne Sjöö Laisio, Jessica Mårdenfalk Hoppe, Gordana Novakovic och Tom Turesson.

Förskolan i Motala kommun har under de senaste fyra åren arbetat utifrån en tydlig linje för hur digitaliseringen ska implementeras i förskolan. Fem viktiga komponenter i det arbetet är de centralt tillsatta digitaliseringspedagogerna. Det är förskollärare som har ett riktat uppdrag på 20% vardera och övrig tid arbetar de som förskollärare i utbildningen. Förskolan i Motala kommun är indelad i fem oråden och varje område har en digitaliseringspedagog. De fem digitaliseringspedagogerna har gemensam tid varje vecka och det har varit en viktig förutsättning för att de ska kunna samverka och utveckla digitaliseringen i förskolan. Tillsammans är de nominerade till Guldäpplet 2020.

Gordana Novakovic
Jessica Mårdenfalk Hoppe
Marianne Sjöö Laisio
Therese Berglund Gryvik
Tom Turesson

Edmund Albinsson

Astrid Lindgrens skola
Vimmerby

Presentation

Presentation av Edmund Albinsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– 51 år och jobbar med undervisning i fysik och matematik på ett högstadium.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Många elever får en ingång när vi jobbar med programmering i matten. Det finns ett intresse hos vissa. Andra kanske stöter på något helt nytt och får något att jobba med. Programmeringen blir också ett slags teoretiserings/abstraktions-moment.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala verktygen underlättar för att lägga upp genomgångar och annat material. Lärarrollen blir tydligare för jag kan hålla genomgång utan att ha med tavelpenna, utan att vända ansiktet mot tavlan för mycket och utan att elever behöver skriva av. En genomgång blir ändamålsenlig med förinscannat material.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Den här våren var de digitala hjälpmedlen viktiga på ett kritiskt sätt. Plattformen gjorde det möjligt att hålla en hög servicenivå till eleverna så att de hade möjlighet att vara corona-hemma och ändå inte hamna mycket efter. Samtidigt ger de digitala hjälpmedlen stora möjligheter för lärare att presentera sin planering för eventuella vikarier.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– 7stones.com har jag använt i många, många år för att visa grafiskt grundläggande fysikaliska modeller, mest kinetisk gasteori som elever ska lära sig. Man kan då lyfta fram fysikens grundvalar och diskutera i klassen. Funkar bäst i Explorer.

Elin Rise

Helenelundsskolan
Sollentuna

Presentation

Presentation av Elin Rise

Nominerad tillsammans med Maria Höglund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Elin Rise och är legitimerad musiklärare, utbildad vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Tillsammans med Maria Höglund jobbar jag på Helenelundsskolan i år 7-9 med ämnet musik samt med olika musikaliska projekt på skolan. Jag är även sånglärare och sångerska (med opera som favoritgenre) samt jobbar som högskolelärare i Barnsångsmetodik på Stockholms Musikpedagogiska Institut. Där jag är med och utbildar framtida sångpedagoger och handleder studenter både från SMI och Kungl. Musikhögskolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– I musikämnet kan digitala hjälpmedel som olika musikappar komplettera undervisningen på ett roligt och inspirerande sätt och göra undervisningen tillgänglig för fler elever (t.ex. piano- och gitarrappar, GarageBand, Notysing, m.fl.). För vissa elever kan ett musikprogram bli som ett extra instrument och därmed ett alternativt medel att uttrycka sig genom. På Helenelundsskolan har varje elev en egen Ipad med olika appar tillgängliga, vilket underlättar digitalt lärande.

– Jag och Maria arbetar utifrån portfoliometoden och vi har utvecklat ett sätt att använda denna beprövade metod i en ny digitaliserad form med hjälp av Google Classroom. Vi använder oss av elevfilmer för att dokumentera och redovisa olika uppgifter. Eleverna väljer själva ut några filmer varje år för att visa sina kunskaper inom olika arbetsområden. Exempelvis gör eleverna en vlogg för att dokumentera sin egen arbetsprocess då de skapar egna låtar. I Google Classroom växer efter hand en digital portfolio fram, där både eleven och läraren kan gå tillbaka och titta på filmerna och på så sätt följa elevens utveckling.

– Genom portfolioprocessen kan eleven lättare se sig själv utifrån och lära sig av sin egen utveckling, genom att exempelvis själv komma med förslag på förbättringsområden. Eleven styr själv sitt eget lärande i högre grad och kan lättare bestämma hur mycket arbete den vill lägga ner på en uppgift. Man kan repetera och spela in tills man är nöjd och den som är blyg och inte vill visa i skolan kan till exempel spela in sin sång hemma.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala hjälpmedel underlättar arbetet i hög grad. Efterarbetet har minskat, planeringen blivit enklare och det är en stor fördel att man hela tiden har tillgång till allt material både hemma och på arbetsplatsen. Man kan till exempel lättare göra ändringar i sina uppgifter, göra snygga presentationer, ha digitala prov och få in flera olika uttrycksformer som filmer, bilder och musikexempel.

– Vårt sätt att arbeta med en portfolio i Google Classroom har många fördelar för oss lärare. Det underlättar verkligen vid sambedömning och flera lärare kan sitta tillsammans och bedöma även på distans. Man har allt material samlat på ett ställe och det blir lätt att få en fin översikt över elevens kunskaper och utveckling. Eleven har också smidigt själv lagt upp alla filmer, vilket verkligen underlättar efterarbetet för läraren. Tidigare fick man själv organisera alla filer, vilket var ett tidskrävande jobb.

– Att utgå från filmerna i portfolion blir också ett fint underlag för formativ bedömning. Det blir mer konkret för eleven när man pratar om vad som händer på filmen och läraren kan tydligare peka på specifika utvecklingsområden och styrkor. Det gör kommunikationen mellan elev och lärare enklare.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Det har varit en stor fördel att verksamheten är digitaliserad till så stor del under dessa coronatider. Det har gjort det enklare för verksamheten att rulla på trots att både elever och lärare har varit borta i omgångar.

– I Google Classroom lägger vi lärare all information från lektionerna, till exempel presentationer, instruktionsvideos m.m. och dessa finns hela tiden tillgängliga i Classroom. Har eleven varit borta eller vill repetera något kan den göra det i egen takt och lättare komma ifatt på egen hand. Läraren har också en snabb kanal till eleverna om man till exempel vill skicka ett enkelt meddelande eller ge feedback på en uppgift.

– I mitt arbete som högskolelärare tyckte jag att det har varit en rolig utmaning att få digitalisera delar av undervisningen. Till exempel kunde en student ha sånglektioner via Zoom med en övningselev och jag kunde vara med på distans och handleda. På så sätt fick studenten även prova på att hålla sånglektioner online under sin VFU, vilket vi inte hade planerat från början. Jag kände också att och det fanns fördelar med den digitala handledningen: att jag var med, men ändå inte synlig i det digitala rummet när jag satt tyst och observerade.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Under året testar vi en ny app med våra elever som heter Notysing. Appen utvecklas just nu inom projektet Musikalisk IT i skolan (MITIS) på Kungl. Musikhögskolan av en forskargrupp bestående av Anna Backman-Bister och Sven Ahlbäck m.fl. i samarbete med företaget Doremir. Genom att vara testpersoner får våra elever både ett bra komplement i undervisningen och samtidigt en idé om hur ett forskningsarbete kan se ut. Appen liknar Duolingo i sin utformning och går ut på att man på ett enkelt och roligt sätt ska lära sig sjunga efter noter. Eleverna tränar på tonträff samt får ett verktyg för att lättare koppla ihop det abstrakta som de hör men något konkret de kan se i appen.

 

Ellinor Hallerström

Vattentornets förskola, Centrums förskoleområde
Södertälje

Presentation

Presentation av Ellinor Hallerström

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Legitimerad förskollärare sedan 2012. Jag arbetar inom Centrums förskoleområde där jag är områdets IKT-ansvarige och avdelningsansvarig för vår yngsta barngrupp på förskolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– De digitala verktygen ger oss fler möjligheter till utforskande och undersökande. Vi jobbade mycket under förgående termin med analoga och digitala likheter och olikheter.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Ett sätt för alla barn att kunna uttrycka sig utifrån sina förutsättningar och vara delaktiga i ett sammanhang. Samt ett sätt för mig att nå ut till mina kollegor trots att vi befinner oss på olika platser.
Genom att skapa lathundar för mina kollegor ges dom möjligheten till att själv testa på i lugn och ro och förhoppningsvis höja lägstanivån för de digitala verktygen.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Det gav oss en tydlighet i att vi pedagoger behöver bli bättre på att stötta varandra och dela med oss av goda exempel. För att höja nivån på digitalisering i förskolan.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Polyglutt ligger mig varmt om hjärtat då de ger både individen och gruppen en stund tillsammans där vi kan leva oss in i böckernas värld. Förra terminen fick vi ett barn till gruppen som inte kunde svenska men genom Polyglutt kunde vi ge henne möjlighet till att följa med i boken fast på ett språk som hon förstod. Polyglutt läste på hennes språk och jag läste i efterhand på svenska.
Bookcreator använder vi oss mycket av under förgående termin för att samla ihop barnens tid på förskolan och lämna kvar något till yngre grupper att undersöka och utforska vidare. Vi jobbade väldigt mycket med mysterium under våren och spelade Lasse-Majas fånga tjuven både analogt och digitalt. Vi pedagoger skrev upp ledtrådar till barn och gav dom en analog spelplan lik den digitala.

Emelie Hallmann Svidén

Vaxmoraskolan
Sollentuna

Presentation

Presentation av Emelie Hallmann Svidén

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är undervisande lärare och mentor i årskurs 5 och har även uppdrag som förstelärare och digitaliseringsmentor. I mitt uppdrag som förstelärare och digitaliseringsmentor leder och inspirerar jag medarbetare genom workshops och föredrag inom inkluderande arbetssätt, tillgängligt lärande kopplat till digitala verktyg.

– Jag har nyligen byggt upp ett ”Makerspace” på skolan där jag även bedriver undervisning och workshops för att ytterligare tillgängliggöra det digitala och kreativa arbetet med skolans alla elever och personal kopplat till det de arbetar med i olika ämnen.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det finns otroligt mycket som kan förstärkas genom användandet av digitala verktyg. Dels möjligheten för alla elever att ta del av och visa sina kunskaper på flera sätt. Vilket också bidrar till förståelsen hos eleverna att vi är olika och att vi lär av varandra. Det skapar en motivation hos eleverna till lärande på ett mer innovativt sätt och att våga testa sig fram. Elevernas lärande och process blir mer synlig vilket skapar en större förståelse för sina egna kunskaper och förmågor. Eleverna vågar utmana sig själva mer vilket gör att det dynamiska tänket förstärks och utvecklas.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De kreativa digitala verktygen gör att även jag, liksom eleverna, blir mer motiverad då det hela tiden skapas nya idéer i arbetet tillsammans med eleverna. I klassrummet kan vi skapa vägen till målet tillsammans. Processen som är den absolut viktigaste för mig blir mer synlig och möjligheten att formativt vägleda eleverna till fortsatt utveckling hade inte gått att genomföra på samma sätt utan digitala verktyg. Dokumentationen och processen som skapas genom till exempel text, foto och film gör det möjligt för mig att kunna få en överblick samt följa och planera nästa steg i elevernas individuella utveckling.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Alla har nog mer eller mindre blivit intvingade till att använda digitala verktyg mer över lag, vilket är positivt. Jag tror att det alla ställdes inför har bidragit ytterligare till en likvärdig undervisning och en större förståelse för vad de digitala verktygen verkligen kan tillföra. Hur de kan hjälpa från att planera strukturerade och tillgängliga lektioner till att kunna se, följa och vägleda elevernas individuella utveckling. Förståelsen och att se vinningen i att till exempel filma instruktioner eller process oavsett var du befinner dig kunskapsmässigt eller geografiskt som lärare eller elev har förstärkts.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– De appar jag använder mest är de appar som kan användas ämnesövergripande och där det tillgängliga lärandet är möjligt. Jag har använt till exempel interaktiva böcker mycket där process och mål blir synligt både för mig och eleverna genom att ljud, film, foto och text kan samspela. Jag har även använt mig mycket av animering. Animering går att använda i de flesta områden eleverna arbetar med och har på olika sätt gjort att eleverna, samtidigt som de skapar, applicerar lärandet ytterligare.

Emelie Hartikka

Albäcksskolan
Hultsfred

Presentation

Presentation av Emelie Hartikka

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som lärare i musik och bild för högstadiet, årskurs 7 till 9.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 1-2 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Eleverna lever i en värld fylld av IT. Att lära med hjälp av IT är att utnyttja en av elevernas bästa resurser, nämligen deras erfarenheter. Jag vill visa att mina ämnen inte står skilda från deras verklighet utan att de faktiskt kan dra nytta av de saker de redan kan också i skolan. Genom att ta med det bästa av det digitala och analoga så kan eleverna fokusera på sitt lärande och utvecklas.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg påverkar min lärarroll positivt. Jag kan dela med mig och ta del av andras erfarenheter. Jag kan vara systematisk och genomgående med mina reflektioner och i mina planeringar. Samtidigt som jag kan ta med det ut i klassrummet och undersöka hela världens musik och konst tillsammans med eleverna.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Våren -20 har självklart varit tung för många och fått oss att känna oss längre ifrån våra nära och kära och kanske också våra klasskamrater i vissa fall. Samtidigt har distansundervisningen under våren visat mig att det går att vara samarbetande också digitalt och jag tar med mig många lärdomar in i min undervisning också framöver. Röstchatt, videochatt och olika samarbetande dokument kan göra det enklare för elever som inte i vanliga fall når klassrummet att vara med i gemenskapen och känna sig delaktiga.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Är sällan låst till en tjänst, ju fler desto bättre. Under våren hade jag ett projekt med årskurs 7 där vi jobbade med sociala medier och Tiktok. Då testade vi olika trender och diskuterade hur den digitala verkligheten påverkar oss. Samtidigt använde vi samarbetande dokument i word för att lösa olika problem. Det går att använda både det stora och det lilla. Jag försöker hitta de digitala verktyg som kan hjälpa eleverna framåt.