Presentation av Erik Jaråker

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är IKT-pedagog med många års erfarenhet av skola och digitalisering. Nu jobbar jag på Makerzone som är en central enhet som hjälper alla skolor i Sollentuna. Vi jobbar med innovation, programmering, digilogt skapande, entreprenörskap och hållbarhet.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi använder digitala verktyg på i princip alla våra lektioner och eleverna kan använda ljud, bild och video för att skapa och redovisa sina arbeten.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Dels kan de lärare som är med klasserna här se och inspireras av hur vi arbetar. Under läsåret håller vi dessutom i många utbildningar för kommunens lärare kring AI samt de olika digitala plattformarna och verktygen som finns.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Vi är inspirerade av design thinking i vårt arbetssätt med idé – prototyp – test. Det ger eleverna en frihet och lekfullhet när de känner att inte söker ett specifikt resultat utan att de kan vara kreativa problemlösare.

Presentation av Eva Zetterlund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare i botten och har sedan läst specialpedagogik. På Höghammargymnasiet har jag jobbat sedan 1996 och har just nu delat ansvar med en kollega för nio elever på individuella programmet i anpassad gymnasieskola.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag undervisar elever på tidig utvecklingsnivå och då behöver vi ta till alla verktyg vi har. Två elever har ögonstyrd dator för sin kommunikation. Vi använder även Widgit GO-appen för en annan elev. Vi använder även pratknappar för att stödja kommunikationen. Det behövs både låg- och högteknologiska verktyg, från föremål och bilder till tecken och digitala skärmar.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi träffas och inspirerar varandra, det är värdefullt att se hur andra använder plattor, datorer och andra hjälpmedel. Den här terminen har vi inte hunnit träffas så än, det är en hel del tid som går åt att få i gång de delvis nya grupperna på hösten. Men vi planerar att göra detta crika en gång per månad.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vid vår samling använder vi de verktyg jag räknat upp, vi jobbar även mycket med begreppsbildning och då använder vi konkreta föremål för att förstå texter. Vi behöver även använda känseln extra för de elever som inte har full syn eller mycket nedsatt.

Presentation av Fredrik "Feke" Norman

Vem är du och vad jobbar du med?
– Till vardags arbetar jag som gymnasielärare i engelska och religionskunskap samt som kvalitetssamordnare på Bessemerskolan i Sandviken. Jag undervisar deltid (måndagar, tisdagar och torsdagar) samt arbetar med operativa och strategiska frågor tillsammans med skolledning, administrativ personal och lärares arbetslag (onsdagar och fredagar).

– I båda mina yrkesroller är elevernas måluppfyllelse och trivsel av största vikt; allt jag gör i min roll som lärare ska främja deras inlärning och skapa lärmiljöer där de kan känna sig trygga och ha studiero. Som kvalitetssamordnare arbetar jag med likabehandlingsfrågor, kvalitetsutveckling av program och övergripande processer – alla med målet att förbättra elevernas skolgång.

– På fritiden håller jag mig gärna aktiv. Till mina intressen hör musik, digitalt skapande, spel och träning. Varannan vecka gör jag Youtube-filmer för lärare om hur jag gör när jag undervisar; när jag började som lärare kände mig vilsen och slukade pedagogisk forskning för att ta stöd i mitt arbete. Då började jag dela med mig av min undervisning och forskningen som ”Didaktiska laboratoriet” för att hjälpa de som känt som mig. Sen har jag skapat hemsidan ”Feke.online” där alla lektioner, föreläsningar, prov och annat så att lärare och elever alltid har min undervisning tillgänglig.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning designar jag varje lektion att stimulera eleverna till att nå måluppfyllelse. Med stimulans menas jag min förmåga att planera och leda varierade aktiviteter som ger mina elever tillräckliga utmaningar i skolarbetet. Varje lektion har därmed ett mål som grundas i ett övergripande lärandemålet (till exempel att läsa och lära sig om historiska skeenden och skriva om dessa) och alla lärandeaktiviteterna byggs stegvis för att nå dit. Alla lektioner följer samma ramverk med föregående lektion, ny inlärning och övning för att kontinuerligt leda eleverna till målet. Alla lektioner finns digitalt på min hemsida Feke.online för att eleverna alltid ska ha lärandet tillgängligt, när de vill, och att de varierade övningarna direkt finns i deras webbläsare.

– Eftersom eleverna har olika förkunskaper kombinerar jag både kursens förväntade nivå med anpassningar för de som har svårt eller lätt att nå målen. Jag gör dessa anpassningar tillsammans med eleverna för att kontinuerligt stämma av och justera enligt deras behov. De kan vara extraövningar, inspelningar eller digitala hjälpmedel som de behöver under (eller utanför) lektionstid. Vi utvärderar och ger förslag på dessa anpassningar genom Forms för att samla erfarenheter och ge eleverna en röst för att systematiskt berätta vilket stöd de behöver.

­– Det är otroligt viktigt för mig att alla saker jag gör grundas i forskningsbaserade arbetssätt – både digitala och analoga – (där de har bäst effekt) och att jag väljer dessa för att hjälpa eleverna till målet. Jag menar att vi ska fatta kloka beslut enligt vad som bevisats fungera, stämma av med eleverna och förbättra undervisningen därefter.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På min skola är jag ämnesansvarig för ämnet Engelska. I vårt ämneslag har vi flera digitala arbetssätt som ska underlätta vårt samarbete samt stimulera till ökad kunskap hos alla i kollegiet:
• Alla våra möten och dagordningar dokumenteras i Onenote.
• Vi använder oss av digitala kartläggningsverktyg i samtliga klasser i årskurs 1. Vi uppdaterar oss hur vi använder verktyget årligen och analyserar resultaten tillsammans för att datastyrt rikta vårt arbete med klassernas inlärning.
• Vi har en gemensam ”kunskapsbank” med övningar och samplanerar dessa tillsammans med en hög grav av olika digitala lösningar för att stimulera till lärande, exempelvis: samplanerade Powerpoint-presentationer, digitala läxförhör och prov.
• Vi har digitala skolövergripande uppsatser varje år där vi alla är provvakter samt sambedömer dessa för att skapa likvärdiga förutsättningar i alla klasser där alla lärare i ämneslaget uppfyller nivån för digital kompetens.
• Vi repeterar och utbildar oss årligen rörande provformer för nationella prov i diverse provplattformar, exempelvis låsta skrivytor så som Exam.net och nu Skolverkets digitala nationella prov.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Google Sites är det bästa verktyget jag har eftersom jag enkelt kan skapa en hemsida som gör min undervisning tillgänglig för mina elever. Jag har elever som är synskadade som kan zooma in på lektionens alla delar. Jag har elever som behöver veta i förväg vad som händer kommande dag. Jag har elever som vid frånvaro kan gå tillbaka ­– eller framåt – och kolla varje lektion.

– Till exempel har jag en elev som berättade för mig att hon kollar igenom mina lektioner innan de börjar. Det beskriver hon hjälper henne att förstå varför vi lär oss de saker vi ska lära oss och hur hon kan öva på dessa även efter lektionen. Hon har förklarat att hon inte behöver vara osäker och fråga om hon missat något utan kan gå in och se på egen hand. För mig är det styrkan med digital undervisning: digitalisering är ett verktyg som ska underlätta i vårt uppdrag att lära eleverna. Digital undervisning är inte målet; målet är att eleverna ska lära oss och jag kan lägga tiden på att hjälpa eleverna där de är för att de ska nå till framgång. Och jag kan även bjuda in andra lärare, eller till och med vårdnadshavare, för att stötta mig i uppdraget och förbättra min undervisning.

– Jag ber ofta lärare om feedback rörande vad jag gör. För mig har läraryrket ofta varit ett ensamyrke men jag vill öppna mina dörrar för kollegiet. Genom digitalisering kan vi göra klassrummet tillgängligt och öppet för både mina egna elever och andra. Jag menar att vi lär oss av varandra och kan hjälpas åt att stötta våra elever men då måste vi även bjuda in varandra. I slutändan är det för att mina elever ska veta att jag vill att de ska lyckas, att det ska vara tydligt vad de ska lära sig och bjuda in dem att vara en aktiv del av den bästa undervisningen jag kan ge dem.

Presentation av Hanna Granath och My Grann

Foto: My Grann, till vänster, och Hanna Granath.

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi heter My Grann och Hanna Granath och är förskollärare på Årekärrsvägen 1 förskola i Göteborgs stad. På kommunal nivå representerar Hanna även förskolan i IKT-nätverk.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i er undervisning? Hur tar ni stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– På vår avdelning gör vi barnen inkluderade redan från början då vi utforskar och prövar digitala lärresurser tillsammans. Upptäckandet och nyfikenheten blir en naturlig del av verksamheten där barnen, oavsett ålder och mognad, ges möjlighet att själva påverka sitt lärande.

– Hos oss är leken central, vilket skapar delaktighet och inkludering för alla barn. Vi anser att tillförandet av digitala verktyg i lek kan bidra till att förse barnen med fakta, lekstoff och gemensamma referensramar, vilket gör leken mer tillgänglig även för ovana lekare. Vi arbetar för att ständigt utveckla oss själva och vår verksamhet så att barnen får uppleva, utforska, leka och lära med ett varierat utbud av verktyg, digitala som analoga.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– För oss är det viktigt att samtliga kollegor känner sig inkluderade i arbetet med digitala verktyg och vi inspirerar och erbjuder hjälp i uppstarten av användandet. Hanna är IKT-ansvarig på förskolan och hämtar inspiration från nätverksträffar som vi sedan testar i verksamheten och vi har även gemensamt föreläst på Torghandel, vilket är en arena för pedagoger i Göteborgs förskoleförvaltning. Genom vårt kapitel ”Den analoga leken blir digital” i antologin ”Den lekande undervisande förskolläraren: Lekresponsiv undervisning i praktiken” (2023) har vi skapat möjlighet att nå ut med vårt arbetssätt till flera.

Har ni något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– För oss är det viktigt att de digitala verktygen får vara närvarande i vardagen och i mötet med barnen, då de bidrar till att skapa meningsfulla sammanhang – såväl i planerad undervisning som i tydliggörande av dagen. Vi använder bland annat digitala tidtagarur för att visualisera tid.

– Vi ser digitala verktyg som en otrolig tillgång i undervisningen, vare sig de används i forskningssyfte, till kreativt skapande, programmering, utforskande med green screen, som en förlängning av leken eller till dans och rörelse. Vi arbetar kontinuerligt med att stärka barnens agens och deras möjlighet att påverka sin vardag och göra sina röster hörda. Då barnen ville vara delaktiga under ett föräldramöte skapades därför en film för att presentera förskolan för deras vårdnadshavare, vilket skapade goda relationer och en djupare förståelse för hur vi använder digitala verktyg på förskolan.

Presentation av Hanna Pölkki

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är mellanstadielärare på Sverigefinska skolan i Stockholm, en tvåspråkig skola för barn med finsk anknytning. Jag har haft förmånen att undervisa i både Finland och nu, sedan 8 år tillbaka, i Sverige. På vår skola, som rymmer nästan 600 personer inklusive personal och elever, har jag som förstelärare i IKT rollen att stötta och vidareutveckla digitaliseringsarbetet.

– Jag har storslagna drömmar och brinner för att genomdriva projekt för att modernisera skolan. Min resa som lärare här i Sverige har varit full av möjligheter, ansvar och en ständig utveckling av både mina egna och andras kunskaper. Jag känner även ett stort ansvar för att föra vidare den sverigefinska traditionen och minoritetsspråket, något som jag ser som en viktig del av mitt arbete och min roll som lärare.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning arbetar jag aktivt med att skapa en inkluderande och stimulerande lärmiljö för alla elever, oavsett deras kunskapsnivå och språkliga bakgrund. Eftersom vi är en språkskola med både svenska och finska som undervisningsspråk, behöver undervisningen anpassas för att möta behoven hos våra elever som har olika språkliga färdigheter. Det innebär att jag differentierar undervisningen både utifrån elevernas kunskapsnivåer samt utifrån deras språkliga förutsättningar.

– Digitala lärverktyg spelar en central roll i min undervisning och jag lär eleverna att utforska vilka fördelar digitala verktyg har samt uppmuntrar dem att lära sig använda dessa självständigt. Genom att använda digitala resurser, som exempelvis AI-baserade verktyg, kan jag stötta eleverna i deras individuella språkutveckling och skapa möjligheter för dem att prova sig fram i en trygg miljö. Ett exempel kan vara när vi läser texter om ett specifikt ämnesområde och jag anpassar texten till olika svårighetsgrader så att samtliga elever kan inkluderas och utvecklas oberoende av utgångspunkt. För att eleverna ska känna sig motiverade av skolarbetet är det viktigt att undervisningen upplevs meningsfull samt att alla kan känna att de lyckas och utvecklas.

– Digitala verktyg kan vara särskilt användbara för de elever som kämpar med läsning och skrivning. Dessa verktyg erbjuder anpassade övningar som hjälper eleverna att öva på sitt eget sätt, vilket bidrar till att de successivt bygger upp sin skriv- och läsförmåga. Det är fantastiskt att se glädjen hos elever när de lyckas skapa en text som de är stolta över, och detta förstärks ofta med hjälp av digital teknik.

– Verktygen skapar även en plattform där eleverna kan leka med språket och utveckla sina färdigheter utan rädsla för att göra fel. Ett exempel på detta är hur eleverna använder tal till text, stavnings- och grammatikverktyg för att förbättra sitt uttryck, vilket i sin tur ökar deras tillit till sina egna förmågor.

– Kort sagt, genom att använda digitala verktyg på ett mångsidigt sätt kan jag möta varje elev på deras nivå och samtidigt främja deras språkutveckling. Digitaliseringen skapar ett forum där elever kan utforska, experimentera och växa i sin egen takt, vilket i förlängningen stärker deras självkänsla och vilja att lära sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår skola arbetar vi för att få hela kollegiet med på den digitala resan genom att ha en IKT-arbetsgrupp som representerar alla ämnen och stadier. Vi möts regelbundet för att skapa strategier och riktlinjer kring digitala verktyg. Vi tror på vikten av det personliga mötet och använder AE-möten, den kollegiala tiden och planeringsdagar för att arbeta tillsammans och stötta varandra kring olika frågeställningar.

– Skolan satsar på digitala plattformar, bibliotekskataloger, läromedel och olika applikationer som vi alla ska använda vilket innebär att alla ska med på tåget och ingen lämnas utanför den digitala kompetensutvecklingen. IKT-gruppen erbjuder aktivt stöd till kollegor för att öka det digitala kunnandet samt anlitar externa experter och föreläsare för att vidareutbilda hela personalstyrkan. Jag har också ordnat så kallade “IKT-café”-tillfällen med olika digitala teman. Personalen har fått önska vad de velat lära sig mer om och så har jag erbjudit IKT-café eftermiddagar anpassade efter deras behov.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– Ett konkret initiativ som jag har sjösatt på vår skola, är att involvera högstadieelever som så kallade ”elevagenter.” Dessa elever får en aktiv roll i att stötta skolans digitala arbete genom att hjälpa både lärare och elever med tekniska verktyg, visa hur man använder nya program och till och med skapa digitala projekt, som exempelvis en digital julkalender för hela skolan. Genom att sprida uppgifter och ansvar på detta sätt får vi inte bara med eleverna på den digitala resan, utan skapar också ett stödjande nätverk för lärarna.

– Detta arbetssätt bidrar inte bara till att utveckla elevernas tekniska och pedagogiska färdigheter, utan skapar också ett lärande som bygger på ansvarstagande, samarbete och kreativitet. I rollen som elevagent får eleverna växa och uppdraget har en positiv inverkan på deras självförtroende. Att ta tillvara elevernas digitala kunskaper och synliggöra dem, är viktigt och även ett effektivt sätt att lyfta fram positiva unga förebilder. Eleverna får känna sig stolta, uppskattade och betydelsefulla i ett meningsfullt sammanhang.

Presentation av Ewa Söderström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Makerpedagog för enheten Rissne/Hallonbergen och barnskötare med barnens bästa i fokus.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning strävar jag efter att stimulera alla barn oavsett deras kunskapsnivå. Vi använder till exempel bildstöd och AKK för att skapa en inkluderande miljö där alla barn kan delta och kommunicera oavsett språk eller kognitiva förutsättningar. En annan del är att Maker-kulturen och digitala lärverktyg är integrerade och inkluderande i vår verksamhet. Det finns många verktyg, både digitala och analoga, för att jobba med digital kompetens och skapande hos oss. Ett rikt utbud av verktyg möter barn med olika intressen – vilket skapar en dynamisk miljö där barnen kan utforska och utveckla sina färdigheter.

– Vi uppmuntrar barnen att experimentera och lära sig av sina misstag, vilket främjar kreativt tänkande och problemlösning. Samarbete är också central, då barnen lär sig att dela idéer och lösa problem tillsammans. Vår filosofi är att skapa en inkluderande och mångsidig miljö där varje barn kan växa och trivas, med hjälp av lärverktyg och strategier som bildstöd och AKK.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Att ha en Makerpedagog för varje enhet med regelbundna möten med utvecklingsledare och projektsamordnaren är en utmärkt strategi. Makerpedagogen är en länk mellan enheterna och Kvasar Makerspace, vilket ger kollegorna tillgång till kreativa idéer och material. Vi har en inspiratör per bas (2 avdelningar utgör en bas) som träffas regelbundet på möten och workshops om digital kompetens och teknik, vilket skapar en inre cirkel av kunskap. Inspiratörerna delar sina erfarenheter med kollegiet, vilket sprids ut till alla delar av organisationen och till barnen.

– Vi strävar efter en kultur där delning och lärande prioriteras, vilket är avgörande för att få med hela kollegiet i detta förändringsarbete. När kollegorna känner sig bekväma med nya digitala verktyg och metoder, är de mer benägna att använda fler lösningar och lärverktyg i sin undervisningen – och på så sätt kan de möta alla barns behov av ett omväxlande lärande.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Utifrån barnen egna intresse genomförde jag ett terminsprojekt om Minecraft. Någonting jag inte hade någon erfarenhet av. Projektet var tvärdisciplinärt och inkluderade berättelser utifrån den spelvärlden, gestaltningsövningar framför greenscreen, problemlösning när vi konstruerade och återskapade olika spelmiljöer i Lego. Barnen diskuterade olika världar, miljöer, föremål och personer utifrån Minecrafts berättelser och spellogik, vilket jag vidareutvecklade till undervisningstillfällen. Till exempel när barnen pratade om odling, odlade vi tillsammans. När barnen pratade om lava skapa vi vulkaner av bakpulver, vinäger, diskmedel och karamellfärg i sandlådan och så vidare.

– Barnen fick själva testa idéer, lösa problem och reflektera vilket ger barnen en stark grund för ett livslångt lärande och utveckling – utifrån deras upplevelser av ett spel på sin fritid. Det handlar om att tillvarata barnens intressen, ta deras lärande på allvar och lyssna på deras berättelser. Och i detta fall fick vi barn att läsa böcker och jobba med bokstäver utifrån denna rika spelvärld.

Presentation av Helena Perlskog

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i anpassad grundskola

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning utmanar jag eleverna att utvecklas både socialt och kunskapsmässigt. Jag ansvarar för en åldersblandad klass där det är viktigt att nivåanpassa lektioner och dela upp eleverna i mindre grupper. Dagbok skrivs och mailas digital av eleverna i appen Skolstil som läses av vårdnadshavare.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Under skoltid och vidare under fritidstid används Widgitplattor som ett digitalt hjälpmedel för att stödja elevernas verbala kommunikation. Eleverna på skolan möts även av ett digialt bildstöd (Widgit online) som förtydligar allas scheman som används både individuellt och i gruppsammanhang.

– Vi arbetar tätt i vårt lärarlag för att alla ska kunna ta del av varandra idéer och material som vi skapar. På våra gemensamma studiedagar arbetar ges tillfällen för personal att hålla sig uppdaterade kring vårt digitala arbete så vi kan säkerställa att vi arbetar åt samma håll.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Min undervisning bygger på den tydliggörande pedagogik som hela skolans inlärning vilar på. Mina elever som har en talad kommunikation tar in kunskap genom då vi använder inläsningstjänst. Här ingår exempelvis Begreppa som ett digitalt verktyg.
Utifrån vårt tematiska arbetssätt väver jag kunskapsmålen utifrån läroplanen Agr 22.
Här får mina elever till en fördjupad kunskap då eleverna möter det valda temat både i de teoretiska och praktiska ämnena.

Presentation av Jacob Mortensen

Vem är du och vad jobbar du med?
– Musiklärare, IKT-pedagog och digitaliseringsinnovatör.

Som förskollärare/lärare ska vi leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Musikämnet är till sin grund byggt så du kan samspela på olika nivåer. Eleverna utvecklar sina förmågor individuellt, ibland med hjälp av digitala verktyg, gamification och instruktionsfilmer, men också genom att vi tränar tillsammans genom att spela till samma musik men på olika sätt, med olika svårighetsgrad. Genom att vi även använder skoldatorn som instrument ökar också likvärdigheten samt vårt kompensatoriska uppdrag.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I egenskap av digitaliseringsinnovatör har jag tillsammans med en arbetsgrupp tagit fram en digital progressionsplan som ska genomsyra hela vårt arbete på samtliga skolor. Knutet till denna jobbar vi även med en idébank, säkerställande av adekvat digital kompetens bland våra kollegor samt produktion av en workshopserie där vi inspirerar och driver skolutveckling inom det digitala området. Precis som i arbetet med eleverna är det viktigt att alla ska kunna delta utifrån sin nivå och få utmanas där man befinner sig.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till?
– I tider av AI och ett paradigmskifte inom skola och undervisning vill jag slå ett slag för en bra berättelse. Det finns utifrån min erfarenhet ingenting som fångar elever lika bra och som skapar krokar att hänga upp andra kunskaper på. Som när vi lär oss om rasmotsättningarna i USA genom Bob Dylans ”Hurricane” eller Billie Holidays ”Strange Fruit”. Där är tekniken inte än och det är detta som i min mening definierar en bra lärare – förmågan att fånga med en gripande story.

Presentation av Jenny Pettersson

Nominerad som en del i Lindskolans lärarlag

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat på Lindskolan i 11 år med elever som har autism och intellektuell funktionsnedsättning, där mina elever läser mot  ämnesområden. Jag har läraransvar för en klass med elever i år 5-9.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi behöver anpassa allt material efter varje enskild individ. Vi använder dagligen digitala verktyg då detta är en del av vår vardag. I widgitplattorna använder vi oss av allt från scheman till lektionsupplägg samt dagbok som går mellan skola och hemmet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett tätt samarbete där vi i lärarlaget till exempel delar lektionsupplägg med varandra. Vi har gemensamma teman och möten för att hela tiden underlätta vårt arbete. Vi delar upplägg på google drive och sparar på så sätt vår tid samt får en gemenskap genom hela lärarlaget. Hela skolan arbetar dessutom gemensamt i ett forskningsprojekt där vi haft ett givande samarbete kring digitala hjälpmedel och kommunikation.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Widgitplattan är ett av våra kommunikationsverktyg. Vi ser en stor utveckling i kommunikationen via widgitplattorna då detta verktyg är något som intresserar våra elever och samtidigt är ett verktyg som är lättillgängligt.