Presentation av Ann-Britt Lilja

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat som lärare i 20 år och är lärare i SV/SO, förstelärare i SO samt att jag en dag i veckan arbetar med projektet Historia i närmiljö i Eda kommun, ett samverkansprojekt mellan kultur, kulturföreningar, bibliotek, skola och Karlstad universitet.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det är ett verktyg för att arbeta språkutvecklande som gynnar alla elever exempelvis med bilder, filmer, rollspel, filmatiseringar. Möjlighet till att använda olika digitala tjänster som Inläsningstjänst.  Möjliggör för eleverna att ta del av och arbeta med det gemensamma kulturarvet, historia i närmiljön i Eda kommun genom filmer, bilder, källor, berättelser, intervjuer, dikter och skrönor, med mera.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Samplanering och ett utökat ämnesövergripande samarbete med kollegiet och kommunövergripande. Besöka olika webbtjänster och få aktuell information och utforska världen. Arbeta med bedömning i exempelvis Kunskapsmatrisen, Forms, flervalsfrågor under ett pågående ämnesområde. Använda digitala läromedel, dela information, material, uppgifter och planeringar med elever och andra lärare. Kontakten med elever och vårdnadshavare är smidig.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag arbetade redan innan med de digitala läromedel vi hade och det underlättade en hel del. Eleverna hade en-till-en dator och jag kunde dela in i olika grupper, se resultat och kontakta enskilda elever. Strukturerad undervisning enligt schema och närvaro gjorde det enklare. Det var svårt att riktigt nå de elever som hade ett behov av att vara närvarande, behov av en till en undervisning men de hade möjlighet att komma till skolan. Jag kommer att fortsätta att lägga ut all information över Teams och kalla till möten utan att träffas fysiskt samt att ta del av ett större utbyte av nationella kulturaktiviteter. Delta i föreläsningar på hemmaplan. Information till elever på plats i skolan från olika aktörer över genom Teamsmöten.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IKT-pedagog på skolan. Teams som informationskanal där all information kommer från exempelvis skolledning. Vi lägger ut material, tips, nyheter, bra webbsidor i en materialbank som hela kommunen kan nå. Chattgrupper där vi samarbetar kring bland annat ämnesövergripande arbeten. Fortlöpande föreläsningar hur man använder digitala läromedlen. Sprida positiva tankar och hur man kan arbeta digitalt för att få fler på tåget.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Inläsningstjänst med Begreppafilmerna som är en guldgruva, finns i flera ämnen, Språkutvecklande och får fler elever att förstå på ett konkret sätt med bilder och begrepp. Korta filmer som förklarar exempelvis första världskriget. Finns på flera språk och lätt att använda. Eleverna kan få en egen inloggning och kan titta flera gånger.

Presentation av Ann-Christine Bjuhr

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå på Åsö vuxengymnasium och har jobbat inom vuxenutbildningen i alla mina år som lärare både på folkhögskola och kommunal vuxenutbildning. Mitt intresse för det digitala började när jag gick en Masterutbildning på Linköpings universitet på distans som heter ”Adult learning and Global Change”. Det har också varit en stor inspiration att vara med på BETT-mässan i London. Just nu är jag med i arbetsgruppen för pedagoger som jobbar med digitaliseringen på skolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Fördelarna för vuxna elever som inte skulle ha kunnat studera i klassrum på grund av arbete, familjesituation eller sjukdom är uppenbara då de digitala verktygen möjliggör studieframgångar. Eleverna får snabb återkoppling ofta i realtid vilket främjar lärandet och språkutvecklingen. Digitala läromedel, social interaktion, struktur och gemenskap i Teams skapar engagemang och lärande. Eleverna får en digital kompetens i vardagen och i sitt lärande.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det skapar en gemensam struktur som gör att jag som lärare kan ägna mer tid till att stötta individuellt. Det är lättare att hålla ordning på rättningsarbetet och få en överblick. Lektionerna kan varieras och anpassas. Det är lätt och enkelt med kommunikationen och att vara tillgänglig digitalt både med kollegor och elever.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Digitaliseringen påbörjades redan innan coronatiden men den har påskyndat utvecklingen i skolan. Tack vare digitaliseringen kunde undervisningen fortsätta och den kunskap vi har skaffat oss i kollegiet på skolan kommer vi att kunna fortsätta att använda och utveckla. Vi har förfinat, utvecklat och testat det mesta i Teams och andra digitala verktyg vilket har gynnat hela skolan och framför allt eleverna. Vi kommer att fortsätta med detta även vid en återgång till klassrum.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har framför allt en ledning som uppmuntrar digitaliseringen och för att få med alla kollegor så har vi arbetat stegvis och tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen, AMF tagit fram utbildningar, filmer och workshops. Arbetet är organiserat i tre grupper: lärargruppen, tekniska gruppen och skolledargruppen. Vi arbetar med att sprida en modell för hur vi arbetar med plattformen. Skolan är med i ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och vi har utvecklat en digitaliseringsstrategi.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Teams är ett utmärkt verktyg för samarbete som att skriva texter tillsammans. Det finns en tydlig struktur i kombination med en social interaktion som skapar engagemang. Jag använder flera olika appar men gillar OneNote, Forms och Sway. Det är bra att kunna spela in korta filmer i Stream. Youtube och NE är naturligtvis en tillgång såsom UR. Sedan är jag förtjust i Kahoot, Mentimeter och såklart DigiExam vid prov. Jag använder ett bra digitalt läromedel med massor av digitala övningar.

Presentation av Anna Holmberg och Susanne Jordansson

På bilden ovan är det Susanne Jordansson til vänster och Anna Holmberg till höger.

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är två förskollärare från Säffle som även arbetar som digitalistor. Vi åker runt till Säffles olika kommunala förskolor och inspirerar och utbildar pedagoger och barn med hjälp av digitala verktyg.

Hur länge har ni jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– De digitala verktygen i förskolan är ett komplement i undervisningen. Vi vill använda både analoga och digitala verktyg i en kombination för att få barnen adekvat digitalt kompetenta.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser er lärarroll?
– Med hjälp av analoga och digitala verktyg kan man lättare nå och tillgodose barn i sin undervisning. De digitala verktygen fångar många barns intresse och är ett stort hjälpmedel i vår undervisning. Ett exempel på detta är när vi arbetade med fjärilar. Med hjälp av lärplatta och Stop motion kunde vi se hela fjärilens utveckling från larv till färdig fjäril. Barnen fick arbeta med green screen för att själva bli den fjäril de hade fött upp. Vi arbetade även med språkappar för att skapa egna böcker om projektet.

Hur ser ni på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har ni upptäckt något nytt under denna period som ni kommer att fortsätta med?
– Eftersom vi besöker förskolorna vanligtvis tog detta stopp när corona slog till. Vi fick inte längre besöka förskolorna och därför startade vi en teamdrive för alla pedagoger i förskolorna. Här finns instruktioner till de olika digitala verktygen, uppdrag och inspiration. På detta sätt har vi ändå kunnat nå pedagoger i förskolorna utan att vara på plats. Möten och nätverk har skett digitalt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vår kommun finns vi som digitalistor som utbildar alla pedagoger i digitala verktyg. Vi reser runt och finns med i barngruppen. Här utbildar vi pedagoger på plats i sin egen förskolemiljö tillsammans med sin barngrupp. Vi leder även ett IKT- nätverk tillsammans med vår verksamhetsutvecklare. I IKT- nätverket finns det representanter från varje förskola som i sin tur förmedlar kunskapen vidare till sin förskola. Vi håller även temainriktade workshops. Via vårt instagramkonto försöker vi sprida inspiration och digital glädje till våra följare.

Har ni någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför ni använder den?
– Wi-Fi pucken är en stor favorit. Detta verktyg kan användas i de flesta undervisningsstunder, både inne och ute. Alla oavsett ålder, gammal som ung, fascineras av detta verktyg. Man kan med hjälp av wifi-pucken se sådant man inte kan se med blotta ögat. Tänk att kunna förstora en insekt upp till 80x. Visste ni till exempel att spindlar har upp till 8 ögon, det fick våra barn se häromdagen.

Presentation av Anna Martinsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är svensklärare på Malung-Sälens gymnasieskola, en liten gymnasieskola i nordvästra Dalarna. Jag jobbar mest bland elever som går på idrottsprogram med allt vad det innebär med läger, tävlingar och dylikt. Detta har skapat både ett behov och ett intresse av att hitta lösningar i undervisningen så att den ska fungera även för de som inte alltid är på plats. Utifrån detta behov har intresset för digital teknik vuxit och med åren har utbudet av hjälpmedel, appar, program och lärplattformar ökat radikalt och totalt förändrat mitt klassrum.

– I min roll som förstelärare inom digitalisering har jag sedan fått möjlighet att föra vidare detta intresse till mina kollegor – även de som inte tror sig ha ett behov av det –­ så att även ”vanliga” elever på vår lilla skola får möjlighet till ”alternativa” examinationsmetoder. Jag har även tidigare varit drivande i andra skolutvecklingsprocesser till exempel kring formativ bedömning, vilket i hög grad ledde till att vi började använda Google Classroom som lärplattform på skolan och mitt försteläraruppdrag.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det finns inte ett sätt att förstärka elevernas lärande med stöd av IT. Jag skulle vilja påstå att det nog finns lika många sätt som det finns elever. För en elev kan det en dag vara fullt tillräckligt att använda till exempel datorn som en skrivmaskin eller kanske hellre en ordbehandlare för att få syn på ”röda eller gröna streck” under det den skriver. För en annan elev kanske bilden eller Youtubeklippet som illustrerar dagens arbetsområde är det som gör att lärarens genomgång blir förståelig. För en tredje elev blir inspelningen av lärarens genomgång guld värd då eleven kan kolla på den om och om igen. För en fjärde elev kan webbtillägget som rensar upp en plottrig tidningsartikel vara det som avgör om eleven kan tillgodogöra sig texten eller inte.  För en femte elev kanske möjligheten att göra en film i stället för en skriftlig inlämning är det som räddar både intresset och i förlängningen även betyget på kursen.

– Med detta sagt, IT kan förstärka elevernas lärande på så många sätt. Det gäller ”bara” att hitta metoder som passar eleverna på en individuell nivå. För att hitta rätt metoder för rätt elever krävs att relationer skapas –­ och även den biten kan, åtminstone delvis IT, hjälpa till med.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg och resurser påverkar min lärarroll enormt mycket. Den digitala tekniken underlättar både planering, genomförande och efterarbete. Mycket har skett sedan vi blev en 1:1-skola och började arbeta mer extensivt med datorerna. Sedan Google Classroom kom in i mitt arbetsliv har ”allt” blivit mycket lättare och det har framför allt blivit mer ordning i mitt arbetsliv. Att aldrig behöva oroa sig för borttappade papper är ju en klar fördel… Arbetet i klassrummet blir också lite roligare och jag når fler elever genom att variera de verktyg jag använder. Med hjälp av Kahoot och Mentimeter aktiveras eleverna. Youtube används för att förklara och förstärka; Google dokument för att arbeta i samt ge feedback; Google formulär som exittickets eller mer djupgående frågor; Canva och Stripdesigner för att skapa illustrativa instruktioner…  Listan kan göras lång och den växer för varje dag. Den växer för varje gång en ny elev med nya behov kommer in i klassrummet.

– För mig som undervisar elever som ofta är på vift på en eller annan glaciär är digitala verktyg en mycket central del i verksamheten. Det är så jag håller kontakten med mina elever, det är så jag ”distribuerar” arbete, det är så jag förmedlar undervisningsmaterial, det är så jag ger feedback och det är så jag möter eleverna när de inte är på plats i klassrummet fysiskt. Att digitala verktyg och resurser är viktiga för mig har märkts på sistone – åk 1 fick vänta på sina elevdatorer och var därmed hänvisade till papper och penna. Som tur är har de ju mobiler!

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Utan digitaliseringen hade skolan varit dödsdömd. Det är kanske lite hårt uttryckt, men utan en miljö som Google Workspace med Meet och Classroom hade det varit svårt att bedriva undervisning på gymnasiet under tiden med beordrad distansundervisning. Vi hade tappat kontrollen över eleverna helt utan dessa verktyg. Många elever (och lärare) tyckte att det var jobbigt att ha lektion via Meet – men alternativet med ingen undervisning alls var ännu värre. Jag upplevde också att elever som normalt sett inte vågar ta plats i klassrummet tog sig an detta på ett helt annat sätt under Meet-lektionerna. Kontentan? Ja, vi tappade sannolikt några elever men många fann också en ny väg in i skolans värld.

– Något jag tar med mig in i framtiden är användandet av smågrupper och inspelning i Meet. Några av de bästa elevdiskussioner jag har hört under min snart 20-åriga lärargärning tillkom i sådana under tiden med distansundervisning. Det är guld värt att inspelningarna kom direkt in på min Drive och att jag kunde lyssna aktivt på alla grupper – utan att störa eleverna och missa något som sagts när jag inte varit med.

– En annan sak som fått betydelse är det utvidgade kollegiet i sociala medier. Det har varit fantastiskt att vara en del av olika IT-pedagogiska grupper på Facebook – grupper där man helhjärtat stöttar varandra och där ingen fråga är för dum. Vi sitter alla i samma båt men man behöver ju inte gå på grund vid varje färjetur. Att be om, få och ge råd i dessa grupper är något jag definitivt fortsätter med precis som jag gjorde redan innan corona.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Det är en resa med många stopp och passagerare som hoppar på eller av eller på igen. Under tiden implementeringen av 1:1 på min skola arbetade vi mycket med SAMR-modellen och de allra flesta av lärarna på min skola har gått tagit sig igenom (S)ubstitute-, (A)ugmentation- och vidare till (M)odification-steget då kompensatoriska hjälpmedel används dagligen i de flesta klassrum. I detta steg är vår specialpedagog väldigt drivande och förtjänar en stor eloge. Alla elever får i åk 1 en genomgång av de digitala verktyg som finns till hands i elevdatorerna och de får även tips om andra appar och program som kan hjälpa alla, inte bara de som är i behov av särskilt stöd i någon form. Vi är ett gäng som heller inte är främmande för (R)edefinition då våra arbetssätt och examineringsmetoder inte hade varit möjliga innan digitaliseringen. Den sista punkten har vaknat till liv igen under och efter tiden med distansundervisning. När det började gå upp för kollegiet att eleverna höll på att duka under den skriftliga arbetsbördan gick diskussioner om alternativa och gemensamma examinationsformer heta – och det var en fröjd att få vara både konduktör och lokförare på den resan.

– Det jag beskrivit här ovan har varit en lång resa med hög personalomsättning (både i kollegiet och i ledningen) och det är där jag har kommit in i bilden. Varje nyanställd får en personlig genomgång av de digitala system vi förutsätts använda och varje lärare har en digital utvecklingsplan som tagits fram i samråd med rektor. Med viss regelbundenhet håller jag i workshops (till exempel tips- och repetitionstillfällen) för mina kollegor för att underhålla och vidareutveckla den digitala kompetensen på skolan. Ett kvitto på att arbetet burit frukt är att vi, från och med dagen efter att ordern om distansundervisning kom, kunde ställa om till fungerande distansundervisning i mars 2020.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Vilken ska jag välja?! Jag skulle inte klara mig utan Googles alla verktyg. Ett verktyg som jag glömmer bort mellan varven men alltid kommer tillbaka till är Mentimeter. Det använder jag i elevdemokratiska situationer (omröstningar) eller som avcheckning efter att jag hållit en genomgång. Ibland när vi läst något tillsammans skapar undervisningsgruppen ordmoln utifrån vad de anser vara nyckelord. Ibland kör vi öppen och ibland stängd ”omröstning” – det beror på situation och grupp. När ordmolnet är klart diskuterar vi orden som kollit upp. Open ended-varianten är bra att använda vid exittickets och ger en direkt feedback så jag vet vad som bör repeteras nästa gång.  Mentimeter är nog när jag tänker efter det verktyg (näst efter Googles alla varianter) som jag tipsat om flest gånger till mina kollegor.

Presentation av Anne-Marie Lillsunde

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Biträdande rektor.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Barnen får ännu ett verktyg som gör att de kan utforska och utvecklas i dagens samhälle.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala verktygen är ett stöd i min roll då de hjälper mig att vara delaktig och fördjupar min kunskap om de lärprocesser som pågår.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Digitala möten har gjort att vi ändå kunnat fortsätta mötas och utvecklas tillsammans.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett kollegialt lärande där alla som arbetar få förskolan deltar. Alla ska ha chansen att få samma möjligheter att följa med i utvecklingen.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– OneDrive, Polyglutt

Presentation av Anneli Andersson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är gymnasielärare och undervisar i Idrott, Psykologi och Mental träning.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det kan förstärkas genom att tydliggöra och stötta upp ramarna för undervisningen. Att göra undervisningen mer varierad, mer tillgänglig och roligare. Att kunna ge snabb feedback och att följa med i processen, med hjälp av exempelvis delade dokument och Google Classroom.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det är bra verktyg som gör undervisningen roligare och mer tydlig. Det kan vara en del arbete inledningsvis, men när du väl har skapat exempelvis en film, ett quiz eller en powtoon så finns de kvar. Det går också att skapa uppgifter/examinationer där eleverna får visa sina kunskaper och färdigheter på varierande sätt. Exempelvis genom powtoons, filmer och podcaster. Min upplevelse är att ifall eleverna vet (och godkänner) att andra kommer att kunna ta del av deras färdiga produkt så ökar motivationen och viljan att göra det bra.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag tänker att det har varit en nyttig, men tuff, erfarenhet och att vi som lärare fått träna på att vara flexibla och verkligen tänka utanför boxen. Det som har varit bra är att det blivit en nödvändig kompetenshöjning inom digitala arbetsformer, som kommer att leva vidare i skolan. Förutom nya arbetsformer har jag bland annat upptäckt vikten av att ha en tydlig planering som går att följa även om du inte är på plats, som uppdateras eftersom.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag upplever att många på vår skola generöst delar med sig av sina nya digitala arbetsformer till sina kollegor. Vi har återkommande ämneslag och utvecklingsgrupper där vi i olika konstellationer utvecklas tillsammans. Vi har även imitten.se en plattform där material från såväl elever som personal läggs upp för att inspirera och skapa nya idéer till arbetsformer.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Förutom att arbeta med podcasts med eleverna gillar jag menti.com, där jag enkelt kan skapa miniundersökningar i klassen kring ett ämne. Det kan vara att eleverna ska skatta sig kring hur mycket de använder sin mobil eller skriva vad de lärt sig på dagens lektion. Svaren skapar sedan visuellt överskådliga bilder (Staplar, procent, moln med pratbubblor med mera) som går att reflektera kring.

Presentation av Araceli Calle-Fernández

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en nyfiken människa som gillar att lära sig nya saker och lära ut dem. Jag jobbar som förstelärare i modersmål och som kartläggare av nyanlända elevers förkunskaper på Centrum för Integration och Flerspråkighet i Sollentuna (CIFS).

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Eleverna kan lära sig på flera sätt och visa sina kunskaper med alla sinnen och på ett kreativt sätt med hjälp av multimedia (text, bild, ljud, musik, video och grafisk design). De kan också samarbeta på gemensamma plattformar (exempelvis Jamboard) och ge/få återkoppling (exempelvis Mentimeter) anonymt eller icke anonymt, vilket gör att alla har en röst som i sin tur innebär att alla deltar. Dessutom möjliggör IT att informationen alltid är tillgänglig och att undervisningen kan enklare differentieras (till exempel choiceboards) och anpassas (till exempel talsyntes).

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har för mig och mina elever varit en stor omvälvande och positiv händelse. Jag (och alla modersmålslärare) undervisar till elever i alla åldrar efter den ordinarie skoltiden när eleverna är trötta och vill vila och för att motivera dem började jag att skapa interaktiva och upplevelserika lektioner med fokus på kultur och natur.

– Digitala verktyg har också möjliggjort att jag kan stötta eleverna utanför skolan med bland annat instruktionsfilmer och att jag kan ha en relationsskapande roll som gör att elever från olika skolor lär sig av varandra via kurswebbplatser och gemensamma digitala aktiviteter.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Coronatiden har satt fart på skolans digitalisering. På min arbetsplats CIFS gick vi över till distansundervisning och det medförde en otrolig utveckling av kompetens hos alla lärare. Det uppstod också en vi-känsla och en delar-kultur som var mycket inspirerande och som gjorde att jag tog en aktiv roll genom att hålla föredrag och workshops om digitala verktyg i språkundervisningen. Jag kommer att fortsätta att dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter och uppmuntra andra lärare att göra likadant. Kollegialt lärande och en stöttande ledningsgrupp är nyckeln för att lyckas med digitaliseringen av skolan.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På CIFS jobbar alla lärare med modersmålsundervisning och studiehandledning på många skolor i Sollentuna kommun. Att förbättra lärarnas digitala kompetens har varit ett prioriterat område under de senaste åren och en Digitaliseringsmentorstjänst och en Digitaliseringsgrupp skapades innan coronatiden för att driva fram processen.

– Dessutom träffas hela personalen varje vecka för att lära sig av varandra i form av föredrag, grupparbete och workshops som ofta handlar om digitalisering. Just nu fokuserar vi på att göra Skolverkets kurs “digitalt berättande” och samplanera lektioner med ett gemensamt tema och ett mångfaldsperspektiv, det vill säga med ett flerspråkigt och mångkulturellt perspektiv i undervisningen som gör att lärare och elever med olika modersmål deltar i samma projekt. Det kan till exempel handla om att skapa multimodala böcker med berättelser på olika språk eller göra enkla filmer med favoritplatser från hela världen. Vi har också byggt en webbplats som ska fungera som kommunikationsplattform och mötesplats för att samla planeringar, lärdomar, resurser och ett urval av elevens arbete.

– Projektet är spännande därför att det handlar i slutändan om att ha ett nytt tankesätt som syftar till att hitta arbetsformer, metoder, nätverk, aktiviteter och multidisciplinära ämne som inte bara utvecklar elevernas språk och kunskaper utan också uppmuntrar kommunikationen och samarbetet mellan dem. De är globala medborgare som studerar på flera skolor och har olika modersmål men de är också “allas elever” och vi behöver skapa internationella mötesplatser som lär dem att leva i fred i ett alltmer globalt, mångkulturellt och digitaliserat samhälle.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Nearpod är ett fantastiskt verktyg för att skapa välplanerade lektioner med interaktiva och varierande aktiviteter. Elevens 100% deltagande är garanterad! Jag skapade en Nearpod om Machu Picchu som var en succé därför att det hade många inspirerande, interaktiva och korta uppgifter med text, bild, musik, video, frågor och tävlingar om den här underbara platsen. (https://nearpod.com/).

På sin blogg tipsar Araceli om fler verktyg och projekt.

Presentation av Carina Mustapic Andersson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare och jobbar just nu med barn i åldrarna 1-2 år.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– I vårt arbetslag använder vi lärplattan som ett verktyg för reflektion tillsammans med barnen. Genom att vi dokumenterar det barnen gör försöker vi skapa en dialog med barnen om det som händer. Eftersom vi arbetar med förskolans yngsta barn som inte alltid har tillgång till det verbala språket så är bilder och filmer ett bra sätt att öka barnens möjligheter till kommunikation och reflektion.

– Vi använder även lärplattan som ett verktyg i vårt eget utvecklingsarbete. Vi har filmat oss själva och sedan tittat på filmerna tillsammans under vår reflektionstid. Då har vi haft fokus på vilka möjligheter till språkutveckling vi ger barnen. Vi har bland annat kunnat se betydelsen av att vi är väldigt nära barnen så att vi inte missar att svara på barnens olika sätt att kommunicera.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Vi använder lärplattan som ett verktyg för dokumentation. Dokumentationen använder vi sedan som grund för utvärdering av våra aktiviteter. Utvärderingen blir sedan en grund för vår planering. Eftersom vi även använder bilder och filmer när vi reflekterar tillsammans med barnen så försöker vi ta med deras perspektiv och intressen in i planeringen.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Möjligheterna till digitala möten är något som jag har upptäckt under coronatiden. Det kommer förhoppningsvis vara något som vi kan fortsätta med samtidigt som vi har fysiska möten.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår förskola har vi en lärcoach som ansvarar för att driva den digitala utvecklingen. Vi kan vända oss till lärcoachen när vi behöver hjälp och stöd med att använda digitala verktyg i undervisningen.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– På vår förskola har vi nästan uteslutande barn med annat modersmål. Det är vanligt att barn börjar hos oss utan att kunna någon svenska. Vi använder därför appen Polyglutt mycket. I appen finns barnböcker inlästa på olika språk. Nu när jag arbetar med förskolans yngsta barn använder jag ofta olika Pinoböcker som finns inlästa på olika språk i Polyglutt.

– Nyligen började ett barn i min grupp som hade arabiska som modersmål. Barnet var mycket intresserad av bilar. Jag kunde då möta barnet intresse för bilar genom att använda en sekvens från en Pinobok där Pino leker med bilar. Vi lyssnade både på arabiska och svenska och fortsatte sedan leka med bilarna tillsammans.

Presentation av Carita Fall

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är förskollärare på Kvicksunds förskola men också arbetslagsledare och handledare för studenter som läser till förskollärare på Mälardalens Högskola.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det är ett bra komplement till allt annat material som används i utbildningen på förskolan.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg påverkar min och förenklar min vardag i förskolan. Jag använder Ipaden för planering, reflektion, dokumentation, kontakt med vårdnadshavare. Använder också små projektorer en del för projicering på till exempel kub och även Bluebots och Osmo.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Ja äntligen har vi börjat ha möten digitalt. Vi är en stor enhet i Västerås där förskolorna har längre avstånd till varandra. Möten blir mer effektiva när tid inte behöver läggas på att ta sig till ett möte. Det gör också att alla kan delta i mötena som ska ske.

– Vi har deltagit i Läslyftet och jag är handledare för det på två förskolor (min egen och en till). Alla tillfällen utom det första har vi genomfört digitalt för handledning och diskussion kring undervisningsaktiviteter men också att visa och ta del av lärmiljöer och tips.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Alla medarbetare har en egen Ipad och alla använder dem. Blir det problem så tar vi till kollegialt lärande. Enheten har också regelbundna IKT-träffar för lärande, inspiration, skryt och byt som är givande.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
• Puppet Edu använder jag till att göra film tillsammans med barn inför utvecklingssamtal. Appen är enkel för barnen att använda. Barnen blir delaktiga i utvecklingssamtalet då de får visa sin vardag med lek och lärande på förskolan. Det blir tydligt för vårdnadshavare när de får ta del av filmen. Jag lägger in bilder i filmen och barnen tar egna bilder och sen sätter vi ihop allt och spelar in samtalet kring det dokumenterade. Utvecklingssamtalet blir sen som en form av metasamtal då vi pratar en gång till kring det vi gjort.

• Keynote, använder vi för reflektion och planering varje vecka. Bra för den röda tråden i utbildningen och för det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan.

• Imovie, använder jag också för att göra film till utvecklingssamtal eller för att göra reflektionsfilmer tillsamman med barnen när vi till exempel har genomfört en aktivitet eller utflykt. När jag gör reflektionsfilmer och barnen ser dem kan jag få respons på vad barnen intresserar sig för och då kan vi leka och lära vidare om det.

• Osmo-programmering, lära om siffor, bokstäver eller former. Olika användbara spel som både jag och barnen uppskattar då de kombinerar de digitala Ipaden med att också ha analoga moment till alla delar.