Presentation av Anette Moraeus och Ingela Midsem Karlmats

På fotot ovan är det Ingela Midsem Karlmats till vänster och Anette Moraeus till höger.

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är förskollärare och arbetar i förskoleklass.

Hur länge har ni jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Vi använder Ipads som ett integrerat verktyg i vår undervisning. Det ger en större variation för eleverna i arbetet och vi kan individanpassa undervisningen. Vi använder också de digitala verktygen i vårt kooperativa lärande.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser er lärarroll?
– Vi förmedlar lättare vårt arbete genom olika plattformar bland annat Teams och Schoolsoft till våra elever, kollegor och ledning. Vi gör vårdnadshavarna delaktiga genom att delge dem planeringar, filmklipp och bilder.

Hur ser ni på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har ni upptäckt något nytt under denna period som ni kommer att fortsätta med?
– Klassen har varit närvarande hela tiden så vi har arbetat på som vanligt. Däremot har vi fått använda Teams som mötesplats med kollegor och elever i andra klasser. Vi har upptäckt fördelen med att träffas via webben, det spar både tid, resor och vår miljö.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vårt arbetslag delar vi med oss av våra erfarenheter och kunskaper kring digitala verktyg och resurser. Detta skapar goda förutsättningar till att få med alla på den digitala resan.
Vår skola gått Skolverkets modul ”Om programmering” och har deltagit i Högskolan Dalarnas ”Teknikerjakten”. Orsas grundskolor har denna termin startat ett lokalt utvecklingsarbete kring skolans digitalisering i samverkan med Skolverket.

Har in någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som ni gärna använder. Berätta vilken och varför ni använder den?
– När vi ska lära oss om programmering startar vi med att titta på en julkalender som har en tillhörande app. Där får eleverna på ett lekfullt sätt programmera ett luftskepp. Sen går vi vidare till lite svårare appar, där eleverna jobbar i lärpar. I processen använder vi också andra programmeringsverktyg.

Presentation av Angelica Karlsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Förskollärare, arbetar på en 3–5 årsavdelning och är även arbetslagledare på förskolan

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Deras kreativitet, fantasi och lekfullhet i lärandet främjas av att kombinera analoga och digitala resurser i undervisningen. Att kunna erbjuda olika alternativ och ingångar genom de digitala resurserna tror jag fångar många barns nyfikenhet och lust till fortsatt lärande.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Jag använder digitala verktyg och resurser i all form av planering, undervisning samt vid dokumentationsarbete efter genomförd undervisning. Tack vare digitala resurser kan vi kollegor samarbeta och dela arbetsyta på ett helt annat sätt, som annars inte vore möjligt. Våra digitala planeringsunderlag och dokumentationsunderlag skapar bra förutsättningar för struktur och organisation vilket främjar ett kvalitativt och systematiskt arbete med barnen.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– En stor förändring har varit sättet vi organiserar och ordnar möten av olika slag. I våras erbjöds digitala utvecklingssamtal via Teams i så stor utsträckning som möjligt vilket fick god respons från både vårdnadshavare och pedagoger. Vårdnadshavare har under denna coronatid inte varit välkomna in på avdelningarna utan endast fått hämta och lämna utanför, detta medför att vårdnadshavarna inte får samma insyn i förskolans dagliga arbete tillsammans med deras barn. Därför har det varit extra viktigt för mig som pedagog att berätta och visa digitalt kring vårt arbete.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag är så kallat IKT-ombud för min förskola vilket innebär bland annat att jag styr och lyfter frågor om digitala verktyg och resurser och försöker se till att alla mina kollegor får så goda förutsättningar som möjligt för att kunna arbeta digitalt både i sin undervisning och vid planering och i dokumentationsarbetet. Jag är lite som spindeln i nätet som stöttar mina kollegor kring användandet av digitala verktyg men framför allt försöker jag visa på möjligheterna och fördelarna i det digitala. Arbetet med digitala verktyg främjar likvärdighet och samarbete.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Google drive. Det är vår samarbetsyta där vi skapar, delar och dokumenterar. Denna resurs bidrar till delaktighet och inflytande i det kollegiala arbetet. I undervisningen med barnen använder jag framför allt gärna foto och film för att göra barnen delaktiga i dokumenterandet men även iMovie för att samla ihop och presentera ett arbete som barnen gjort.

Presentation av Ann Ottosson Jamt

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 49 år och har arbetat som lärare sedan 1996 på olika stadier och skolformer. De senaste 15 åren har jag undervisat i svenska och engelska på Ferlinskolan som är en högstadieskola. Jag är förstelärare med inriktning mot engelska, där jag bland annat jobbar för att utveckla användandet av digitala hjälpmedel i engelskundervisningen.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Med hjälp av IT kan eleverna använda sig av hjälpmedel som underlättar deras inlärning. Varje elev kan få stöd utifrån sina egna behov på ett icke utpekande sätt. Dessutom är det lättare att vara kreativ i sin undervisning med hjälp av IT, då det finns så många appar och nätsidor tillgängliga.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– En stor del av min planeringstid går åt till att hitta/skapa material med hjälp av IT. Inte minst för min egen skull vill jag förnya undervisningen och försöka hänga med i det som finns tillgängligt via datorn.

– Med datorns intåg i klassrummet har jag fått en möjlighet att variera mitt arbetssätt mycket mer. Vi har gått ifrån att i princip ha haft möjligheten att välja mellan lärobok och arbetsblad, till att nu ha hela världen tillgänglig med ett klick. Detta gör det lättare för eleverna att förstå sin omvärld och att kunna diskutera aktuella händelser med dem.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag vet inte om det kan kallas att ha upptäckt något nytt, men jag har lärt mig fler funktioner i vissa program. I Filipstad använder vi oss av Office365, och innan coronatiden användes den kanske mer som en lagringsplats och utnyttjades inte till sin fulla potential. När man sedan tvingades att undervisa på distans och blev tvungen att anpassa undervisningen efter det, så upptäckte jag många fler användbara funktioner. Dessa funktioner visade sig ju vara lika användbara i närundervisningen, så det är något jag kommer att fortsätta med.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har allihop på Ferlinskolan tvingats att ha lektioner på distans under perioder under coronatiden (som så många andra). Då såg man verkligen hur bra det kollegiala lärandet är. Vi ställde upp och hjälpte varandra att lära om de tekniska bitarna och att ge tips som förenklade arbetet. Så till stor del är hela vårt kollegie redan med på resan. Visst har vi kommit olika långt, men med hjälp av ämneslag och arbetslag där vi kan bolla problem och hjälpas åt med lösningar, står ingen kvar på perrongen.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Jag försöker att använda lite olika appar, så det är svårt att välja en favorit. Några som ofta återkommer är dock något så enkelt som röstinspelaren och iMovie/MovieMaker. Röstinspelaren kan användas både till muntlig redovisning och till diskussioner i grupp. Då kan jag i lugn och ro lyssna på alla. Med hjälp av iMovie har eleverna ibland gjort radioprogram, men oftare filmer, framför allt i engelskaundervisningen. Detta brukar de flesta tycka är roligt och de gör fina redovisningar. Det är ett lekfullt och avdramatiserat sätt att prata engelska på.

Presentation av Ann-Britt Lilja

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat som lärare i 20 år och är lärare i SV/SO, förstelärare i SO samt att jag en dag i veckan arbetar med projektet Historia i närmiljö i Eda kommun, ett samverkansprojekt mellan kultur, kulturföreningar, bibliotek, skola och Karlstad universitet.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det är ett verktyg för att arbeta språkutvecklande som gynnar alla elever exempelvis med bilder, filmer, rollspel, filmatiseringar. Möjlighet till att använda olika digitala tjänster som Inläsningstjänst.  Möjliggör för eleverna att ta del av och arbeta med det gemensamma kulturarvet, historia i närmiljön i Eda kommun genom filmer, bilder, källor, berättelser, intervjuer, dikter och skrönor, med mera.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Samplanering och ett utökat ämnesövergripande samarbete med kollegiet och kommunövergripande. Besöka olika webbtjänster och få aktuell information och utforska världen. Arbeta med bedömning i exempelvis Kunskapsmatrisen, Forms, flervalsfrågor under ett pågående ämnesområde. Använda digitala läromedel, dela information, material, uppgifter och planeringar med elever och andra lärare. Kontakten med elever och vårdnadshavare är smidig.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag arbetade redan innan med de digitala läromedel vi hade och det underlättade en hel del. Eleverna hade en-till-en dator och jag kunde dela in i olika grupper, se resultat och kontakta enskilda elever. Strukturerad undervisning enligt schema och närvaro gjorde det enklare. Det var svårt att riktigt nå de elever som hade ett behov av att vara närvarande, behov av en till en undervisning men de hade möjlighet att komma till skolan. Jag kommer att fortsätta att lägga ut all information över Teams och kalla till möten utan att träffas fysiskt samt att ta del av ett större utbyte av nationella kulturaktiviteter. Delta i föreläsningar på hemmaplan. Information till elever på plats i skolan från olika aktörer över genom Teamsmöten.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IKT-pedagog på skolan. Teams som informationskanal där all information kommer från exempelvis skolledning. Vi lägger ut material, tips, nyheter, bra webbsidor i en materialbank som hela kommunen kan nå. Chattgrupper där vi samarbetar kring bland annat ämnesövergripande arbeten. Fortlöpande föreläsningar hur man använder digitala läromedlen. Sprida positiva tankar och hur man kan arbeta digitalt för att få fler på tåget.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Inläsningstjänst med Begreppafilmerna som är en guldgruva, finns i flera ämnen, Språkutvecklande och får fler elever att förstå på ett konkret sätt med bilder och begrepp. Korta filmer som förklarar exempelvis första världskriget. Finns på flera språk och lätt att använda. Eleverna kan få en egen inloggning och kan titta flera gånger.

Presentation av Ann-Christine Bjuhr

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är lärare i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå på Åsö vuxengymnasium och har jobbat inom vuxenutbildningen i alla mina år som lärare både på folkhögskola och kommunal vuxenutbildning. Mitt intresse för det digitala började när jag gick en Masterutbildning på Linköpings universitet på distans som heter ”Adult learning and Global Change”. Det har också varit en stor inspiration att vara med på BETT-mässan i London. Just nu är jag med i arbetsgruppen för pedagoger som jobbar med digitaliseringen på skolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Fördelarna för vuxna elever som inte skulle ha kunnat studera i klassrum på grund av arbete, familjesituation eller sjukdom är uppenbara då de digitala verktygen möjliggör studieframgångar. Eleverna får snabb återkoppling ofta i realtid vilket främjar lärandet och språkutvecklingen. Digitala läromedel, social interaktion, struktur och gemenskap i Teams skapar engagemang och lärande. Eleverna får en digital kompetens i vardagen och i sitt lärande.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det skapar en gemensam struktur som gör att jag som lärare kan ägna mer tid till att stötta individuellt. Det är lättare att hålla ordning på rättningsarbetet och få en överblick. Lektionerna kan varieras och anpassas. Det är lätt och enkelt med kommunikationen och att vara tillgänglig digitalt både med kollegor och elever.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Digitaliseringen påbörjades redan innan coronatiden men den har påskyndat utvecklingen i skolan. Tack vare digitaliseringen kunde undervisningen fortsätta och den kunskap vi har skaffat oss i kollegiet på skolan kommer vi att kunna fortsätta att använda och utveckla. Vi har förfinat, utvecklat och testat det mesta i Teams och andra digitala verktyg vilket har gynnat hela skolan och framför allt eleverna. Vi kommer att fortsätta med detta även vid en återgång till klassrum.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har framför allt en ledning som uppmuntrar digitaliseringen och för att få med alla kollegor så har vi arbetat stegvis och tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen, AMF tagit fram utbildningar, filmer och workshops. Arbetet är organiserat i tre grupper: lärargruppen, tekniska gruppen och skolledargruppen. Vi arbetar med att sprida en modell för hur vi arbetar med plattformen. Skolan är med i ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och vi har utvecklat en digitaliseringsstrategi.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Teams är ett utmärkt verktyg för samarbete som att skriva texter tillsammans. Det finns en tydlig struktur i kombination med en social interaktion som skapar engagemang. Jag använder flera olika appar men gillar OneNote, Forms och Sway. Det är bra att kunna spela in korta filmer i Stream. Youtube och NE är naturligtvis en tillgång såsom UR. Sedan är jag förtjust i Kahoot, Mentimeter och såklart DigiExam vid prov. Jag använder ett bra digitalt läromedel med massor av digitala övningar.

Presentation av Anna Holmberg och Susanne Jordansson

På bilden ovan är det Susanne Jordansson til vänster och Anna Holmberg till höger.

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är två förskollärare från Säffle som även arbetar som digitalistor. Vi åker runt till Säffles olika kommunala förskolor och inspirerar och utbildar pedagoger och barn med hjälp av digitala verktyg.

Hur länge har ni jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– De digitala verktygen i förskolan är ett komplement i undervisningen. Vi vill använda både analoga och digitala verktyg i en kombination för att få barnen adekvat digitalt kompetenta.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser er lärarroll?
– Med hjälp av analoga och digitala verktyg kan man lättare nå och tillgodose barn i sin undervisning. De digitala verktygen fångar många barns intresse och är ett stort hjälpmedel i vår undervisning. Ett exempel på detta är när vi arbetade med fjärilar. Med hjälp av lärplatta och Stop motion kunde vi se hela fjärilens utveckling från larv till färdig fjäril. Barnen fick arbeta med green screen för att själva bli den fjäril de hade fött upp. Vi arbetade även med språkappar för att skapa egna böcker om projektet.

Hur ser ni på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har ni upptäckt något nytt under denna period som ni kommer att fortsätta med?
– Eftersom vi besöker förskolorna vanligtvis tog detta stopp när corona slog till. Vi fick inte längre besöka förskolorna och därför startade vi en teamdrive för alla pedagoger i förskolorna. Här finns instruktioner till de olika digitala verktygen, uppdrag och inspiration. På detta sätt har vi ändå kunnat nå pedagoger i förskolorna utan att vara på plats. Möten och nätverk har skett digitalt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vår kommun finns vi som digitalistor som utbildar alla pedagoger i digitala verktyg. Vi reser runt och finns med i barngruppen. Här utbildar vi pedagoger på plats i sin egen förskolemiljö tillsammans med sin barngrupp. Vi leder även ett IKT- nätverk tillsammans med vår verksamhetsutvecklare. I IKT- nätverket finns det representanter från varje förskola som i sin tur förmedlar kunskapen vidare till sin förskola. Vi håller även temainriktade workshops. Via vårt instagramkonto försöker vi sprida inspiration och digital glädje till våra följare.

Har ni någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför ni använder den?
– Wi-Fi pucken är en stor favorit. Detta verktyg kan användas i de flesta undervisningsstunder, både inne och ute. Alla oavsett ålder, gammal som ung, fascineras av detta verktyg. Man kan med hjälp av wifi-pucken se sådant man inte kan se med blotta ögat. Tänk att kunna förstora en insekt upp till 80x. Visste ni till exempel att spindlar har upp till 8 ögon, det fick våra barn se häromdagen.

Presentation av Anna Martinsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är svensklärare på Malung-Sälens gymnasieskola, en liten gymnasieskola i nordvästra Dalarna. Jag jobbar mest bland elever som går på idrottsprogram med allt vad det innebär med läger, tävlingar och dylikt. Detta har skapat både ett behov och ett intresse av att hitta lösningar i undervisningen så att den ska fungera även för de som inte alltid är på plats. Utifrån detta behov har intresset för digital teknik vuxit och med åren har utbudet av hjälpmedel, appar, program och lärplattformar ökat radikalt och totalt förändrat mitt klassrum.

– I min roll som förstelärare inom digitalisering har jag sedan fått möjlighet att föra vidare detta intresse till mina kollegor – även de som inte tror sig ha ett behov av det –­ så att även ”vanliga” elever på vår lilla skola får möjlighet till ”alternativa” examinationsmetoder. Jag har även tidigare varit drivande i andra skolutvecklingsprocesser till exempel kring formativ bedömning, vilket i hög grad ledde till att vi började använda Google Classroom som lärplattform på skolan och mitt försteläraruppdrag.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det finns inte ett sätt att förstärka elevernas lärande med stöd av IT. Jag skulle vilja påstå att det nog finns lika många sätt som det finns elever. För en elev kan det en dag vara fullt tillräckligt att använda till exempel datorn som en skrivmaskin eller kanske hellre en ordbehandlare för att få syn på ”röda eller gröna streck” under det den skriver. För en annan elev kanske bilden eller Youtubeklippet som illustrerar dagens arbetsområde är det som gör att lärarens genomgång blir förståelig. För en tredje elev blir inspelningen av lärarens genomgång guld värd då eleven kan kolla på den om och om igen. För en fjärde elev kan webbtillägget som rensar upp en plottrig tidningsartikel vara det som avgör om eleven kan tillgodogöra sig texten eller inte.  För en femte elev kanske möjligheten att göra en film i stället för en skriftlig inlämning är det som räddar både intresset och i förlängningen även betyget på kursen.

– Med detta sagt, IT kan förstärka elevernas lärande på så många sätt. Det gäller ”bara” att hitta metoder som passar eleverna på en individuell nivå. För att hitta rätt metoder för rätt elever krävs att relationer skapas –­ och även den biten kan, åtminstone delvis IT, hjälpa till med.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg och resurser påverkar min lärarroll enormt mycket. Den digitala tekniken underlättar både planering, genomförande och efterarbete. Mycket har skett sedan vi blev en 1:1-skola och började arbeta mer extensivt med datorerna. Sedan Google Classroom kom in i mitt arbetsliv har ”allt” blivit mycket lättare och det har framför allt blivit mer ordning i mitt arbetsliv. Att aldrig behöva oroa sig för borttappade papper är ju en klar fördel… Arbetet i klassrummet blir också lite roligare och jag når fler elever genom att variera de verktyg jag använder. Med hjälp av Kahoot och Mentimeter aktiveras eleverna. Youtube används för att förklara och förstärka; Google dokument för att arbeta i samt ge feedback; Google formulär som exittickets eller mer djupgående frågor; Canva och Stripdesigner för att skapa illustrativa instruktioner…  Listan kan göras lång och den växer för varje dag. Den växer för varje gång en ny elev med nya behov kommer in i klassrummet.

– För mig som undervisar elever som ofta är på vift på en eller annan glaciär är digitala verktyg en mycket central del i verksamheten. Det är så jag håller kontakten med mina elever, det är så jag ”distribuerar” arbete, det är så jag förmedlar undervisningsmaterial, det är så jag ger feedback och det är så jag möter eleverna när de inte är på plats i klassrummet fysiskt. Att digitala verktyg och resurser är viktiga för mig har märkts på sistone – åk 1 fick vänta på sina elevdatorer och var därmed hänvisade till papper och penna. Som tur är har de ju mobiler!

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Utan digitaliseringen hade skolan varit dödsdömd. Det är kanske lite hårt uttryckt, men utan en miljö som Google Workspace med Meet och Classroom hade det varit svårt att bedriva undervisning på gymnasiet under tiden med beordrad distansundervisning. Vi hade tappat kontrollen över eleverna helt utan dessa verktyg. Många elever (och lärare) tyckte att det var jobbigt att ha lektion via Meet – men alternativet med ingen undervisning alls var ännu värre. Jag upplevde också att elever som normalt sett inte vågar ta plats i klassrummet tog sig an detta på ett helt annat sätt under Meet-lektionerna. Kontentan? Ja, vi tappade sannolikt några elever men många fann också en ny väg in i skolans värld.

– Något jag tar med mig in i framtiden är användandet av smågrupper och inspelning i Meet. Några av de bästa elevdiskussioner jag har hört under min snart 20-åriga lärargärning tillkom i sådana under tiden med distansundervisning. Det är guld värt att inspelningarna kom direkt in på min Drive och att jag kunde lyssna aktivt på alla grupper – utan att störa eleverna och missa något som sagts när jag inte varit med.

– En annan sak som fått betydelse är det utvidgade kollegiet i sociala medier. Det har varit fantastiskt att vara en del av olika IT-pedagogiska grupper på Facebook – grupper där man helhjärtat stöttar varandra och där ingen fråga är för dum. Vi sitter alla i samma båt men man behöver ju inte gå på grund vid varje färjetur. Att be om, få och ge råd i dessa grupper är något jag definitivt fortsätter med precis som jag gjorde redan innan corona.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Det är en resa med många stopp och passagerare som hoppar på eller av eller på igen. Under tiden implementeringen av 1:1 på min skola arbetade vi mycket med SAMR-modellen och de allra flesta av lärarna på min skola har gått tagit sig igenom (S)ubstitute-, (A)ugmentation- och vidare till (M)odification-steget då kompensatoriska hjälpmedel används dagligen i de flesta klassrum. I detta steg är vår specialpedagog väldigt drivande och förtjänar en stor eloge. Alla elever får i åk 1 en genomgång av de digitala verktyg som finns till hands i elevdatorerna och de får även tips om andra appar och program som kan hjälpa alla, inte bara de som är i behov av särskilt stöd i någon form. Vi är ett gäng som heller inte är främmande för (R)edefinition då våra arbetssätt och examineringsmetoder inte hade varit möjliga innan digitaliseringen. Den sista punkten har vaknat till liv igen under och efter tiden med distansundervisning. När det började gå upp för kollegiet att eleverna höll på att duka under den skriftliga arbetsbördan gick diskussioner om alternativa och gemensamma examinationsformer heta – och det var en fröjd att få vara både konduktör och lokförare på den resan.

– Det jag beskrivit här ovan har varit en lång resa med hög personalomsättning (både i kollegiet och i ledningen) och det är där jag har kommit in i bilden. Varje nyanställd får en personlig genomgång av de digitala system vi förutsätts använda och varje lärare har en digital utvecklingsplan som tagits fram i samråd med rektor. Med viss regelbundenhet håller jag i workshops (till exempel tips- och repetitionstillfällen) för mina kollegor för att underhålla och vidareutveckla den digitala kompetensen på skolan. Ett kvitto på att arbetet burit frukt är att vi, från och med dagen efter att ordern om distansundervisning kom, kunde ställa om till fungerande distansundervisning i mars 2020.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Vilken ska jag välja?! Jag skulle inte klara mig utan Googles alla verktyg. Ett verktyg som jag glömmer bort mellan varven men alltid kommer tillbaka till är Mentimeter. Det använder jag i elevdemokratiska situationer (omröstningar) eller som avcheckning efter att jag hållit en genomgång. Ibland när vi läst något tillsammans skapar undervisningsgruppen ordmoln utifrån vad de anser vara nyckelord. Ibland kör vi öppen och ibland stängd ”omröstning” – det beror på situation och grupp. När ordmolnet är klart diskuterar vi orden som kollit upp. Open ended-varianten är bra att använda vid exittickets och ger en direkt feedback så jag vet vad som bör repeteras nästa gång.  Mentimeter är nog när jag tänker efter det verktyg (näst efter Googles alla varianter) som jag tipsat om flest gånger till mina kollegor.

Presentation av Anne-Marie Lillsunde

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Biträdande rektor.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Barnen får ännu ett verktyg som gör att de kan utforska och utvecklas i dagens samhälle.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala verktygen är ett stöd i min roll då de hjälper mig att vara delaktig och fördjupar min kunskap om de lärprocesser som pågår.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Digitala möten har gjort att vi ändå kunnat fortsätta mötas och utvecklas tillsammans.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett kollegialt lärande där alla som arbetar få förskolan deltar. Alla ska ha chansen att få samma möjligheter att följa med i utvecklingen.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– OneDrive, Polyglutt

Presentation av Anneli Andersson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är gymnasielärare och undervisar i Idrott, Psykologi och Mental träning.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det kan förstärkas genom att tydliggöra och stötta upp ramarna för undervisningen. Att göra undervisningen mer varierad, mer tillgänglig och roligare. Att kunna ge snabb feedback och att följa med i processen, med hjälp av exempelvis delade dokument och Google Classroom.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det är bra verktyg som gör undervisningen roligare och mer tydlig. Det kan vara en del arbete inledningsvis, men när du väl har skapat exempelvis en film, ett quiz eller en powtoon så finns de kvar. Det går också att skapa uppgifter/examinationer där eleverna får visa sina kunskaper och färdigheter på varierande sätt. Exempelvis genom powtoons, filmer och podcaster. Min upplevelse är att ifall eleverna vet (och godkänner) att andra kommer att kunna ta del av deras färdiga produkt så ökar motivationen och viljan att göra det bra.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag tänker att det har varit en nyttig, men tuff, erfarenhet och att vi som lärare fått träna på att vara flexibla och verkligen tänka utanför boxen. Det som har varit bra är att det blivit en nödvändig kompetenshöjning inom digitala arbetsformer, som kommer att leva vidare i skolan. Förutom nya arbetsformer har jag bland annat upptäckt vikten av att ha en tydlig planering som går att följa även om du inte är på plats, som uppdateras eftersom.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag upplever att många på vår skola generöst delar med sig av sina nya digitala arbetsformer till sina kollegor. Vi har återkommande ämneslag och utvecklingsgrupper där vi i olika konstellationer utvecklas tillsammans. Vi har även imitten.se en plattform där material från såväl elever som personal läggs upp för att inspirera och skapa nya idéer till arbetsformer.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Förutom att arbeta med podcasts med eleverna gillar jag menti.com, där jag enkelt kan skapa miniundersökningar i klassen kring ett ämne. Det kan vara att eleverna ska skatta sig kring hur mycket de använder sin mobil eller skriva vad de lärt sig på dagens lektion. Svaren skapar sedan visuellt överskådliga bilder (Staplar, procent, moln med pratbubblor med mera) som går att reflektera kring.