Presentation av Pernilla Nordlund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en hälso-, tränings- och naturnörd som för 10 år sedan flyttade från Vasa i Finland till Umeå. Sedan 3 år tillbaka jobbar jag på Barn- och Fritidsprogrammet på Dragonskolan. Jag undervisar i ämnena Naturkunskap och Hälsa samt Bevakning och Säkerhet som våra väktarelever läser.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– IT möjliggör ett multimodalt lärande vilket ger fler elever möjlighet att både lära sig, och visa sina kunskaper, på olika sätt. Med IT i undervisningen kan vi komplettera de traditionella metoderna och göra undervisningen och innehållet mer lustfyllt. Jag har även sett att IT stärker elevernas autonomi och ger dem en känsla av att de äger sin lärandeprocess från början till slut. Det multimodala, det lustfyllda och autonomin skapar motivation helt enkelt.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– I planeringsfasen kräver det lite mer struktur och tydlighet från min sida. När arbetet väl kommer igång har jag en mer guidande roll, mer som ett bollplank för eleverna än någon som endast levererar ämnesfakta. Efterarbetet med bedömning underlättas eftersom jag fått vara delaktig i elevernas arbete i hela processen. Jag upplever att jag har en väldigt bra uppfattning om elevernas kunskaper i slutet av ett IT-projekt.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– En kompetensutveckling på speed. Våren gav möjligheter till ett tänk utanför boxen och för eleverna att äga sitt lärande. För mig som lärare har jag fått ett större verktygsfält att jobba med. Digitaliseringen blir ett fantastiskt komplement till den mer traditionella undervisningen. Utmaningen var att hantera saknaden av det fysiska mötet samt känslan av gruppdynamiken och möjligheten till dialog med eleverna i klassrummet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag använde mig en del av Prezi-presentationer de gånger jag inte kunde föreläsa i klassrummet. Med Prezi kan jag lägga in både text, bilder, powtoons, PP:s, youtubeklipp, artiklar mm och göra en levande föreläsning trots att jag inte är på plats. Utöver det måste jag nämna Lumafusion som ett fantastiskt redigeringsverktyg om man vill använda sig av film- eller podcastinspelning i undervisningen.

Presentation av Petra Dalin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap och religionskunskap. Vid sidan av min lärarexamen, är jag också utbildad bibliotekarie, dvs har en fil.kand. i “Biblioteks- och informationsvetenskap”. I min lärartjänst ingår, utöver undervisning i mina ämnen, ett uppdrag att ha workshops med alla elever i åk 2 kring nätetik, där exempel på innehåll är värderingsövningar kring integritet, frågor om plagiat, källkritik, fejkade rörliga klipp, lagstiftning på området, begreppet yttrandefrihet samt polisens råd för den som utsätts för det som går under benämningen “näthat”. I detta projekt är skolans bibliotekarie involverad, som pedagogisk resurs.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Digitala verktyg har underlättat kommunikationen mellan elever och lärare. Elever ges möjlighet att lyssna på kursmaterial parallellt med att läsa det och de kan se inspelade föreläsningar för repetition eller ta del av innehållet vid sjukdom etc.

– Jag arbetar sedan ett par år mycket med Google sites, där jag skapat en kurssida för varje kurs jag undervisar i. På denna kurssida blir det tydligt vad som ingår i respektive moment och olika typer av material kan samlas på ett sätt som blir lätt att överblicka och visuellt tilltalande. På kurssidan återfinns skriftligt material i digital form, texter jag skrivit själv och inspelningar av desamma, inspelade föreläsningar, artiklar i ämnet, extramaterial mm. Parallellt med denna kurssida arbetar mina elever ofta i Google classroom för att göra lektionsuppgifter, inlämningar mm.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Genom digitala verktyg ges för det första många möjligheter till formativ bedömning. Regelbundet kan elever få återkoppling genom kommentarer från mig som lärare under pågående arbete, för att stimuleras att utveckla sina resonemang och texter. På motsvarande sätt kan en elev ställa frågor i dokumentet till läraren.

– Sedan ett par år finns möjligheten på Alströmergymnasiet att skriva prov i låst läge (i Dugga), det vill säga informationssökning är inte möjlig under provets gång. Det har öppnat nya möjligheter att kombinera rättssäkerhet i form av att elever kan få frågan i förväg, men formulera sitt svar under en “provsituation”. Jag brukar definiera detta som att skriva en “inlämning på plats”. Jag har märkt att många elever blir hjälpta av detta upplägg, då de tydligt vet vad som förväntas av dem inför examinationen. Analysen kan på så vis starta redan under inläsningen, då eleven känner till frågeställningen. Samtidigt får elever en tydlig inramning kring när kunskapen ska visas.

– Andra exempel på digitala verktyg och resurser jag använder regelbundet, är att elever spelar in sin gruppdiskussion och sänder in till mig, att jag spelar in föreläsningar och lägger upp på Youtube, läser in material jag skrivit själv samt deltar i ämnesgrupper i sociala medier där kollegor delar med sig av många tips.NE och Landguiden (som alla elever har tillgång till) liksom delade drivedokument där arbetslag och ämneslag regelbundet samverkar och utbyter pedagogiska idéer, är också givna digitala resurser. Genom digitala verktyg (i mitt fall hangouts) kan elever också enkelt nå en lärare inför och efter en lektion.

– Centrala och snudd på oumbärliga digitala resurser i undervisning är vidare poddar, artiklar eller dokumentärer som används som utgångspunkt för exempelvis seminarier med elever. Mina undervisningsämnen samhällskunskap och religionskunskap, är till sin karaktär mycket beroende av det som är dagsaktuellt. Genom digitala resurser förblir innehållet relevant för eleverna. Därtill använder jag sociala medier som utgångspunkt för lektionsupplägg. Ett konkret sådant exempel är då jag låter eleverna ta del av olika Instagramkonton med koppling till representanter för olika religioner, som utgångspunkt för diskussion kring frågor om identitet, sexualitet och genus mm.

– Digitala resurser har sammantaget mycket positivt att tillföra när det gäller att variera innehållet och kunskapsinhämtning i form av text, bild och ljud. Det gynnar inlärningen för alla elever, som lär på olika sätt och i olika hastighet. Digitaliseringen har också underlättat för att utmana och stimulera elever som arbetar snabbt, då de kan arbeta vidare med relevanta länkar (artiklar mm) i form av extramaterial.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– I och med distansundervisningen under delar av vt -20, har många framhållit att många lärare och skolor fick “en digital skjuts” och jag delar den bilden. Kommunikationen med eleverna skedde på daglig basis (individuellt och i grupp) på hangouts, lektionerna startades upp med digitala möten i Meet, där det också gavs ett utmärkt tillfälle för seminarier. Inramningen av lektionen och extra tydliga instruktioner var A och O och det viktiga “regissörsuppdrag” som läraren har, blev extra synliggjort. Utvecklingssamtal fungerade bra via Meet och min bild är att videomöten ökade tillgängligheten för föräldrar att delta.

– Utmaningar under distansundervisningen var, som många nämnt, skriftliga examinationer och då i synnerhet prov. I mina ämnen fungerade det dock relativt bra att ersätta flera av dessa med muntliga seminarier. Här kan givetvis såväl för- som nackdelar nämnas. Alla elever har inte samma förutsättningar att arbeta i hemmiljö, alla elever har inte lika lätt att examinera muntligt, alla känner sig inte bekväma med att tala in i en kamera etc. Å andra sidan passade fler muntliga examinationer en del elever extra bra. Mycket att det material jag spelade in (föreläsningar mm), är sådant jag kan använda även när eleverna är åter i det fysiska klassrummet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– G-suite inklusive sites där det är enkelt att skapa kurssidor med material, i form av klipp, länkar, texter, inspelade ljudfiler och presentationer. Google Classroom fungerar utmärkt för lektionsuppgifter.

En lektion kan se ut som följer:
Lektionen inleds med att vi utgår från kurssidan (skapad i Google sites) och dess material. Där finns presentationer som kan utgöra grunden för en genomgång på ca 30 minuter, där begrepp mm inför lektionsuppgift gås igenom.
Därefter går eleverna över till att göra en uppgift i Classroom (ibland individuellt, ibland i grupp), som lämnas in vid lektionens slut. (Denna kan jag sedan ge individuella kommentarer på alternativt följa upp i helklass kommande lektion.) Ibland avslutas lektionen (beroende på dess längd) med ett begreppstest i form av flervalsfrågor (självrättande) i Dugga.

Inför kommande lektion kan eleverna få i uppgift att titta på en inspelad föreläsning, som de hittar på kurssidan. Föreläsningen ligger då till grund för analys under kommande lektion eller för att repetera det som vi gått igenom hittills på momentet.

Presentation av Projektgruppen för Rörelse – glädje – kunskap

Projektgruppen för projekt Rörelse, glädje och kunskap, med deltagare från 5 olika skolor i Trollhättan. Priojektgruppen har gemensamt arbetat med en app för digitala tipspromenader för att skapa rörelse, samarbete, bygga begreppsförståelse i olika ämnen och motivera eleverna till både rörelse och inlärning.

De lärare som ingått i projektet är:
Heidi Johansen, Cecilia Malm Boode och Richard Westerlind från Sylteskolan (åk 4–6)
Mikaela Johansson, Malin Tinderholt och Johanna Söderblom, Sjuntorpssskolan och Upphärad skola (åk 4–6);
Mia Sandblom och Johannes Öman, Paradisskolan och Björndalsskolan (åk f-6)

Presentation av Rebecca Backholm

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som pedagogista mot 5 förskolor i Tveta förskoleområde.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag tänker att IT kan göra det möjligt att undersöka det barnen är uppe i på ett nytt/ fördjupat sätt genom att tillföra olika verktyg som vidgar det analoga perspektivet.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det förenklar och vidgar även mina möjligheter när det gäller att bland annat dela material och planeringar digitalt, till olika nätverk eller med kollegor. Det är ett stort stöd i min roll som pedagogista där jag tillför tankar och material till det barnen/arbetslaget redan jobbar med.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Jag har sett stora möjligheter i effektivisering framför allt i mötesformer digitalt även i annan kommunikation. Våren gjorde oss tvungna att prova fram nya hållbara lösningar vilka vi även kommer att ta med oss in i arbetet framöver.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Office 365, använder den till allt mitt praktiska arbete som dokumentation och kommunikation. Även barnen dikterar eget material.

Presentation av Renée Diaz

Vem är du och vad jobbar du med?
– Spansklärare, förstelärare och samordnare på Internationella Engelska Skolan Sundsvall

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag har varit legitimerad lärare i spanska och engelska sedan 2011, men har arbetat som lärare i 18 år. Jag jobbar sedan 2011 på Internationella Engelska Skolan i Sundsvall där jag undervisar i spanska åk 6-9. Jag är också samordnare på skolan. Jag är förstelärare och har främst mobilt lärande som fokusområden

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Vi använder oss av Google Suite for Education i vår undervisning. Det präglar hela vår verksamhet och vårt arbetssätt. Som lärare ser jag digitala medel som ett sätt att effektivisera min undervisning. Eftersom jag undervisar i språk finns det otaliga nyttiga resurser att ta del av.

– Med hjälp av Googles tjänster har jag sedan 2015 utvecklat projektet Online Support. Tanken med projektet är att finnas till hands för eleverna även utanför skoltid. Stödet riktar sig till elever i åk 6-9. I nuläget erbjuds eleverna hjälp efter skoltid i samband med prov eller inlämningar. I svenska och SO erbjuds Online Support regelbundet varje vecka. Under supportiden har vi lärare som hjälper elever med läxor via mail, Google chat, Hangouts och Google Docs. Eleverna har möjlighet att ställa frågor, få coachning i sina dokument, få feedback på sitt arbete, osv. Elever kan vara delaktiga utifrån sina egna individuella behov.

– Genom stöd av digitala medel får våra elever direkt hjälp och feedback på de frågor de har. Detta är mycket uppskattat av både elever och föräldrar och vi har sett många elever som har förbättrat sina resultat tack vare supporten. Rent praktiskt så skickar vi lärare iväg ett mail via Gmail om att vi är Online. Eleverna kan då välja att chatta eller dela dokument för att chatta direkt på dokumentet. Samtliga lärare som undervisar kvällstid får betalt.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Vi lever fortfarande i en tid då lärare har olika grader av kunskap när det kommer till digitala medel och i Sverige har skolor också olika förutsättningar. Att uppmärksamma vikten av digitala medel är viktig men det är också viktigt att understryka att det är till för att göra undervisningen mer effektiv, inte för att den ska ta över undervisningen. Under våren var den största utmaningen att få alla på båten, förstås. Många fick upp ögonen för verktyg som inte tidigare använts eller utvecklats. Nya addons till Google las till för att kunna spela in filmer och lägga till coola animeringar. Lärare som tidigare aldrig använt sig av Google slides fick nu lära sig hur enkelt och lättillgängligt det var. Samarbetet mellan oss alla var hög och alla bidrog till att elever som inte kunde närvara på skoltid ändå fick undervisning.

– Jag är tacksam att bli nominerad för Guldäpplet igen. Det här en chans för projektet Online Support att få mer uppmärksamhet och förhoppningsvis kan det inspirera andra skolor att öppna upp dörrarna för ett mer flexibelt lärande. Själv har jag invandrabakgrund och hade tyvärr aldrig hjälp från mina föräldrar med varken läxor eller prov. Jag har en dröm om att alla barn ska kunna ha en person att vända sig till på kvällen när man sitter själv och kämpar med sina studier.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Egentligen alla Google Suite for Education tjänster.

Presentation av Richard Westerlind

Nominerad som en del i projektgruppen för Rörelse-Glädje-Kunskap, med deltagare från fem olika skolor i Trollhättan.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Lärare på Sylteskolan i Trollhättan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Möjliggör en mer varierad och formativ undervisning. Eleverna kan tränas till att arbeta mer självständigt. Lättare att samla lärar- och elevmaterial för bedömningar och framtida planeringar.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Lättare att skapa en tydlig struktur både för mig själv och för eleverna när det kommer till planeringar (dags-, vecko-, månads- och terminsplanering) och bedömningar (som är smidigt att göra formativt via digitala verktyg).

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Den stora utmaningen låg i att så stora förändringar skulle göras på kort tid och där alla skulle med på tåget. Möjligheterna är att digitala verktyg underlättar och utvecklar mina bedömningar, mitt planerande och upplägg, genomförandet och utvärderingen av min undervisning.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Classroomscreen.com som hjälper mig att skapa en tydlig struktur på lektionerna. Studi.se använder jag mig mycket av för tillfället där det finns pedagogiska filmer med anpassade uppgifter till.

Presentation av Sandra Winarve

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Sandra Winarve, jag är 29 år gammal. Jag är född och uppvuxen på Gotland men har bott i Stockholm sedan tonåren. Jag studerade till lärare med inriktning mot undervisning i årskurs f-3 vid Stockholms universitet och tog min examen år 2017. Jag har sedan min examen arbetat som lärare på Ljungbackens skola på Lidingö. Just nu undervisar jag i årskurs 1.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Eleverna är från en tidig ålder bekanta med den ”digitala världen” och motiveras av att använda digitala verktyg i skolan. Förutom en stärkt motivation kan digitala verktyg stärka elevernas lärande på en rad olika sätt. Vi använder dagligen projektor och dokumentkamera vid exempelvis genomgångar och högläsning för att eleverna ska kunna vara delaktiga och få visuellt stöd. Att skriva och läsa på dator där det finns hjälpmedel som diktering och uppläsning av text är ett bra stöd för alla elever, men särskilt för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa hjälpmedel innebär att eleverna kan producera längre texter men även ta till sig ett mer komplext innehåll. När vi planerar ett arbetsområde utgår vi från att eleverna lär sig och tar till sig kunskapen på olika sätt. Vi använder oss därför nästan alltid av både film, text, muntliga genomgångar och diskussioner i ett arbetsområde. Detta hade inte varit möjligt utan användandet av digitala verktyg. Även verktyg som Bingel som är utformat som ett spel motiverar eleverna till färdighetsträning inom olika områden.

– Digitala verktyg skapar även möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper på olika sätt. De kan skapa presentationer, svara på frågor i formulär, spela in film, ja listan kan göras lång. Med hjälp av digitala plattformar som Google Classroom, Google Sites och andra dela-funktioner får eleverna en tydlig överblick och snabb och lätt åtkomst till sina egna och andras arbeten vilket ger möjlighet till samarbete och återkoppling, något jag upplever stärker elevernas lärande och underlättar vid bedömning av elevernas kunskaper.

– Digitala verktyg ger även möjlighet till variation i undervisningen vilket stärker elevernas lärande och motivation.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg underlättar vid planeringen av undervisningen då vi lärare kan dela lektionsupplägg, material och annat via exempelvis Google drive. På skolan har vi en gemensam mapp där allt material och alla planeringar samlas och delas. Som jag skrev ovan så kan undervisningen varieras mycket med hjälp av digitala verktyg, som lärare har man fler valmöjligheter när man planerar sitt lektionsinnehåll.

– Digitala verktyg kan även underlätta vid bedömningen av elevernas kunskaper, som jag skrev ovan samlar vi ofta elevarbeten i Google Classroom vilket innebär att jag som lärare får en överblick och kan ge skriftlig återkoppling på ett mer effektivt sätt. Digitala verktyg ger mig som lärare större möjligheter att erbjuda eleverna visuellt stöd. Jag kan visa bilder, filmer, timer, instruktioner, göra arbetsuppgifter i helklass, visa presentationer etc. Digitala verktyg som till exempel Google Classroom ger även frånvarande elever möjlighet att ta del av undervisningen.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– På skolan där jag arbetar bestämdes tidigt att alla elever skulle erbjudas likvärdig undervisning oavsett om eleverna var på plats i skolan eller om de var hemma. Vi genomförde ett enormt gemensamt arbete där vi diskuterade olika arbetssätt och upplägg för att nå detta mål om likvärdig undervisning. Vi gjorde en inventering och såg till att samtliga elever på skolan hade tillgång till antingen dator eller Ipad samt internetuppkoppling för att kunna delta i undervisningen hemifrån.

– Vi skulle använda oss av Google Classroom samt Google meet för att dela uppgifter och för att kommunicera med elever och vårdnadshavare. Alla vi lärare på skolan satt tillsammans under eftermiddagarna och hjälptes åt att diskutera, arbeta fram och lägga ut uppgifter i samtliga ämnen digitalt. Varje klass hade alltså ett digitalt klassrum. Även fritids deltog i arbetet och la ut uppgifter och aktiviteter i Classroom.

– En utmaning som vi ställdes inför var att vi ju faktiskt hade en stor andel elever i skolan, skulle vi då undervisa på två olika sätt, ett digitalt och ett ‘analogt’?  Vi bestämde oss för att undervisningen skulle ske på samma sätt i skolan som för de elever som var hemma, eleverna arbetade alltså med samma uppgifter och kommunicerade med varandra i chattrum som vi lärare skapat. Ett schema publicerades dagligen där eleverna fick instruktioner om vilka uppgifter som skulle genomföras och på vilket sätt. Eleverna som var frånvarande deltog i samlingar, genomgångar och andra aktiviteter via Google meet. Vi lärare hade även uppföljning varje vecka via Google meet med de elever som var frånvarande.

– Detta arbetssätt tvingade oss verkligen att tänka till och gav oss insikter om vilken typ av uppgifter som passar väl i digitalt format och vilka uppgifter som inte gör det i arbetet med de allra yngsta eleverna. Vi utforskade en mängd olika verktyg, plattformar och hemsidor. Under denna period besökte vi lärare varandras klassrum för att hjälpa varandra och för att dela idéer. Vi lät även elever i årskurs 3 hjälpa elever i förskoleklass att komma in på och använda olika digitala verktyg.

– För att summera så ställdes vi under våren 2020 inför stora utmaningar och det ställdes krav på en snabb omställning och utveckling av den digitala undervisningen. Det arbete vi genomförde är vi enormt stolta över och det gav oss möjlighet att erbjuda eleverna en likvärdig undervisning. Vi är även enormt stolta över elevernas insatser och anpassning till detta, till stora delar nya, arbetssättet. Utmaningarna vi ställdes inför gav oss lärare möjlighet att utveckla våra undervisningsmetoder samt utveckla det kollegiala lärandet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Min favoritwebbtjänst är Google Classroom. Som jag beskrivit i tidigare svar så ger denna plattform stora möjligheter till interaktion och samarbete mellan elever men även en överblick för både lärare och elever. I Google Classroom är alla elever i årskursen inbjudna och vi har organiserat det så att det finns en flik för varje ämne. Eleverna klickar in på rätt flik och kollar på den uppgift som ska göras. Där har jag som lärare skrivit stegvisa instruktioner, länkat till filmer, spel, inlästa böcker eller hemsidor som ska användas och kan även koppla dokument där eleverna svarar på frågor eller skriver texter, gör presentationer eller formulär som jag (och ibland andra elever) sen snabbt och enkelt kan ta del av och ge återkoppling på.

Presentation av Sara Bergström

Nominerad med Linda Bjällerstedt

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har arbetat som förskollärare i 11 år. I mitt arbete använder jag mig ofta av estetiska uttryckssätt i kombination med digitala verktyg. Det är viktigt för mig att barnen får många erbjudanden så att de kan lära på det sätt som passar dem bäst. Jag levandegör min undervisning med hjälp av drama där det digitala och analoga får smälta samman.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Med hjälp av drama får våra lärplattor liv som egna personer. De är kategoriserade för att täcka upp hela läroplanen. Tillsammans ger vi oss ut på dramatiska äventyr med våra digitala vänner som på ett lekfullt sätt i leken motiverar barnens eget lärande. Vår lärplatta Kjell Kritik hjälper oss till exempel med vårt arbete kring källkritik och ger även de yngsta barnen förståelse.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala verktygen är med under hela processens gång. De gör det möjligt för mig att planera, dokumentera och reflektera regelbundet. Jag kan ge barnen ett utvidgat erbjudande och nå ut till fler barn än tidigare.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Digitaliseringen har i förskolan bland annat inneburit kontakt med föräldrar via videokonferens. Även andra möten har skett digitalt och blivit mer effektiva, vilket har resulterat i mer tid i barngrupp. Utmaningen har varit det kollegiala utbytet med till exempel studiebesök, men det har vi kunnat ordna med digital rundvandring. Positivt är att man i större utsträckning förstått vikten av den digitala undervisningens möjligheter.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Vi använder ofta Greenscreen i arbetet med barnen. Med Greenscreen kan vi levandegöra stora delar av läroplanen så som fantasi och föreställningsförmåga, berättande, källkritik där barnens kreativitet och eget skapande står i fokus. De har till exempel gjort egna nyhetsprogram och rapporterat om fake news.

Presentation av Sofie Svensson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Sofie och har världens bästa jobb som lärare på Komvux SFI i Norrköping. Det finns inget som gör en så glad som att år efter år känna lycka var dag man går till arbetet. Här kan jag utvecklas och frodas och gör jag det så gör mina elever det.

– Jag har även ett uppdrag som digitaliseringspedagog i syfte att utveckla arbetet i spår ett, samt inspirera, utbilda och stötta mina kollegor. Jag har haft olika projekt som engagerat mig och i nuläget håller jag på att utveckla mallkurser för spår ett kurs A-D. Det är verkligen jättekul att arbeta med digitalisering. Spår ett på SFI är unikt. Här går elever från olika hörn i världen och det de har gemensamt är att de har lite eller ingen skolbakgrund från hemlandet. Detta är i sig en stor utmaning när det kommer till digitalisering då de flesta elever aldrig har använt till exempel en dator. Flera av dem har inte ens hållt i en penna när de börjar hos oss.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag vill verkligen poängtera just det att eleverna ska faktiskt stärkas av det och inte sinkas av det. Det går inte att använda digitala verktyg bara för att. Det måste ske i symbios med allt annat. När det gäller elever i spår ett på SFI måste man verkligen tänka på hur och vad man använder digitala verktyg till och varför. Majoriteten av våra elever har ingen erfarenhet av digitala verktyg tidigare, de har svårt för många olika funktioner som knappar, val, ikoner, symboler etc. De har även svårt för uppgiftsbeskrivningar och instruktioner samt strukturer. Eleverna har oftast bristande studieteknik för att repetera eller ens studera hemma. Detta betyder att man som lärare måste tänka extra på hur man ska arbeta digitalt. På SFI i Norrköping har vi länge arbetat digitalt med våra spår ett elever i olika former.

Några saker som verkligen förstärker elevernas lärande är:
– eleven kan studera hemma och lyssna på inläst text eller inlästa bilder för att repetera det som vi gjort i skolan.
– eleven kan använda program för ljudträning/lästräning t.ex Alfavux som min kära  pensionerade kollega Lena Ryman Wlidén har skapat.
– inlästa texter på elevernas nivå som skapas i t.ex Screencast-O-Matic av oss lärare.
– bild och ljud där eleverna tränar ordkunskap eller fraser.
– program där eleven kan skriva bokstäver och ord och få det uppläst t.ex i programmet Skolstil.
– videosamtal där läraren kan bli lättare att förstå med kroppsspråket som förstärker och även med bilder att visa för att träna t.ex. ordförrådet.
– den mängd program, appar och webbtjänster som finns för eleverna att lära sig svenska.
Det finns många fler saker som är positivt med stöd av IT och jag tror det kommer bli ännu bättre framöver.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det finns ingenting som ersätter ett papper jag kan hålla i mina händer och med en penna markera, stryka under eller kladda på när jag ska förbereda mig för till exempel ett möte. Heller inte känslan av en ny lärarkalender i min hand där jag kan hålla reda på mitt schema, mina möten, stryka under viktiga saker och skriva med olika färgpennor. Även i klassrummet är detta viktigt, penna, papper, whiteboardtavla, bokstäver att känna på, bildkort, en gul skolklocka i plast, rekvisita som kläder etc Vad heter det på svenska? Peka, titta, känna, rita och måla.

– Många tror att det digitala vill ta bort allt detta ”gamla” traditionella, men för mig betyder digitala verktyg någonting som är med i tiden och som ska utveckla oss människor till det bättre. Jag väljer hur jag ska integrera det i min undervisning, men jag kan inte välja bort det. Vi kommer aldrig komma bort ifrån den otroligt snabba digitala utveckling som sker i vårt samhälle. Denna utveckling som gör oss mer effektiva och professionella. Jag kan dela med mig av saker på ett helt annat sätt än förut. Jag kan spela in egna filmer, ljudklipp, animationer etc. Jag kan träffa andra lärare och dela kunskaper i olika forum. Jag kan effektivisera, spara, kategorisera och förenkla min planering och undervisning på nya sätt. Möjligheterna är oändliga.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Oj, 17 mars 2020 fick vi verkligen ta och ställa om våra så annars trygga och rutinerade lärarhjärnor till något vi inte varit med om förut. Snabbt skulle eleverna skickas hem och undervisningen skulle ske på distans. Vi skulle kalla in våra elever för att dela ut dator (Chromebook) och sen köra igång digitalt. Hm…..många av våra spår ett-elever som inte ens öppnat en dator förut, skulle nu sättas in i ett system som kräver ganska mycket förkunskaper. För att inte tala om tangentkunskaper, kunna hantera ett felmeddelande som kommer upp, kunna logga in på en lärplattform eller använda ett snabel-a. Detta är inte så lätt för en som inte ens kan alfabetet ordentligt. Man blir svettig av bara tanken.

– Nu blev det som tur var så att vi kunde kalla in våra elever i grupper om max fyra, så vi har ändå kunnat träffa dem en gång i veckan. Vi fixade så gott vi kunde med att förklara för våra elever hur en Chromebook fungerar, vi lade snabblänkar till olika sidor och diverse andra förenklingar. Jag och mina kollegor förstod dock ganska snabbt att vår elevgrupp med ingen eller kort skolbakgrund inte gynnades av distansundervisning och vi insåg att datorerna inte skulle användas av eleverna.

– Jag hade tidigare arbetat med appen Supertext med mina elever (till telefon). En grupp-sms-tjänst som samlar alla elever (förutom de som vill ha enskild sms-kontakt) och ger utrymme för oss lärare att bedriva undervisning med endast tre klick på telefonen att trycka för eleven. Att de flesta av våra elever har en smartphone är något som vi uppmärksammat. Även Maryam som är 62 år och analfabet har sin telefon som en livlina. Hur skulle hon annars kunna prata med sina barn så långt borta? Hon har tvingats att lära sig den någorlunda för att ha kontakt med familj och vänner i hemlandet. Detta är något vi drog nytta utav. Våra elever kom ganska snabbt in på banan som ”vana” Supertextare. Vi började spela in våra egna filmer och till max utnyttja vår mallkurs skapad i Google Drive. Vi har sen dess gjort pappershäften med material vi skapar själva, samt att vi har filmer direkt kopplade till häftet som vi skickar i Supertext. Detta får eleverna varje vecka  i bestämd ordning, häfte, textfilm, verbfilm, ljudfilm, ordförrådsfilm, diktamen, gymnastik osv. Vi har bestämt en tydlig struktur för detta som fungerat riktigt bra under denna period.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag älskar att göra egna filmer som undervisningsmaterial. Ett verktyg som jag använder mycket är Screencast-O-Matic som är ett skärminspelningsverktyg. Här kan man spela in allt från superenkla filmer till mer avancerade filmer med ljud, text och andra redigeringsalternativ/möjligheter. Detta använder jag/vi för att göra filmer till det lektionsunderlag vi skapar själva som veckans text, verb, ordförråd och ljud. Då kan vi själva erbjuda eleverna undervisningsfilmer istället för att hänvisa till Youtube där filmerna oftast är för svåra i nivå för våra elever i spår ett och heller inte direkt kopplade till det vi nyss gjort i klassrummet. Sedan sparar vi allt material till mallkursen som jag först, och nu tillsammans med mina kollegor, skapat för våra A-kurser (vi delar in våra a-elever i tre olika a-kurser, men olika nivå) i Google Drive. En heltäckande material-, planerings- och översiktskurs som är lätt att komma år och enkel att följa.