Presentation av Linda Wästhage

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lågstadielärare på Kyrkenorumskolan i Stenungsund sedan ca nio år. Jag är även nyckelperson för vårt digitaliseringsnätverk inom kommunen.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För att ge alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar är det viktigt med variation. Det finns stora möjligheter och ett mycket varierat utbud av olika digitala verktyg. Vi arbetar till exempel med olika digitala plattformar som möjliggör anpassningar av uppgifter/instruktioner utifrån varje elevs unika behov.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har ett kommungemensamt nätverk där vi nyckelpersoner träffas regelbundet, en gång i månaden. Vi gör avstämningar runt om på skolorna i kommunen och anpassar sedan kompetensutvecklingen utifrån behovet. Jag leder sedan möten/workshops där jag står för kompetensutvecklingen på min skola. Vi har även en stor ”dela med sig”-kultur på både vår skola samt i kommunen, vi ger varandra tips och idéer i olika forum.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag tycker om att arbeta med Blue bot och Scratch. Dessa verktyg är omtyckta av eleverna och bra att använda vid ämnesövergripande arbete. Blue bot använder vi bland annat för att befästa olika begrepp inom bland annat NO, SO och matematik. När det gäller Scratch har vi till exempel arbetat med fjärilens livscykel och vi har även övat på världsdelar med hjälp av ett spel som jag skapat.

Presentation av Lindskolans lärarlag

Bilden, Lindskolans lärarlag, från vänster: Catrin Tall, Katarina Sjöberg, Nella Celik, Anette Andersson, Nina Siirtola, Helena Perlskog och Jenny Pettersson. 

Vilka är ni och vad jobbar ni med?
– Vi är ett lärararbetslag som arbetar på en anpassad grundskola i Huddinge. Våra elever har förutom en IF diagnos även tilläggsdiagnoser såsom autism eller flerfunktionsvariation.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Att låta alla elever kunna göra sin röst hörd är ett av våra viktigaste uppdrag. Därför arbetar vi med en tydliggörande pedagogik där vi tar stöd av bilder. På vår skola har vi under de senaste åren arbetat med olika digitala hjälpmedel. Nu har vi påbörjat ytterligare ett stort projekt med att introducera widget go plattor till våra elever. Detta för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga samt att ges möjlighet att visa sina kunskaper utifrån sin egna specifika förutsättningar. Vi har under året 2023 haft ett samarbete med två forskare på Södertörns högskola kring digitala hjälpmedel och kommunikation, ett projekt som fortsätter även under detta läsår.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vårt lärarlag arbetar tillsammans med att utveckla ”plattorna” och andra digitala hjälpmedel för eleverna. Dessutom håller lärarlaget workshops där alla pedagoger deltar, för att alla som arbetar med eleverna ska ha samsyn och kunskap kring de kommunikativa hjälpmedlen. Vi kommer även under våren -24 anordna workshops för vårdnadshavarna. Dessa workshops anordnar vi för att våra elever ska få bästa förutsättningarna för att lyckas med sin kommunikation över hela dagen.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att vi valde ett digitalt hjälpmedel är för att det är lätt att ta med sig, samt att flertalet av våra elever responderar positivt med att använda digitala hjälpmedel. Vi ser att elever som har haft svårt att uttrycka sig samt inte velat ta fysiska bilder i stället snabbt förstått hur de kan använda ”plattan” för att kommunicera. Ett exempel som vi har är en elev som började hos oss som inte hade ett sätt att kommunicera och hade ett problemskapande beteende, när hen förstod att hen med hjälp av ”plattan” kunde förmedla vad hen ville ha/göra så öppnade sig en ny värld för hen och det problemskapande beteendet minskade. Ytterligare ett exempel är en elev som har stora motoriska svårigheter där ”plattan” har skapat förutsättning för hen att kunna kommunicera.

Presentation av Linnéa Bergfalk Erkmar

Nominerad tillammans med Mundhir Hajir

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare på Enheten för flerspråkighet i Partille kommun. På enheten får alla nyanlända grundskoleelever i kommunen gå på en introduktion i cirka 4 veckor för att förbereda sig inför sin skolstart.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I vår klass har vi elever i olika åldrar med olika språk och skolbakgrund. Detta ställer krav på oss att differentiera i vår undervisning och implementera de digitala resurserna som en naturlig del i lärandet. Med hjälp av de digitala resurserna får eleverna möjlighet att utveckla både ämnes- och språkkunskaper i egen takt och med utgång från sin nivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vårt uppdrag ingår det att öka kompetensen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur olika digitala resurser kan användas i undervisningen. Detta gör vi genom föredrag, kollegiala möten och forum som till exempel kommunens webbplats där vi har publicerat filmer som vi har skapat för att visa hur de digitala resurserna kan användas i praktiken.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vi introducerar även de digitala resurserna för våra elevers vårdnadshavare. På så sätt kan eleverna få stöttning i att använda dem även på sin fritid för att ta sig an skolarbetet. Föräldrarna ser positivt på detta då de själva upptäcker nya resurser i sitt lärande. Lexins Bildtema är ett exempel på en öppen resurs som vi introducerar.

Presentation av Magdalena Norén

Nominerad tillsammans med Emma Persson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som förskollärare i Lomma kommun och förutom mitt uppdrag i barngruppen är jag även med och driver en digital grupp i vårt förskoleområde. Syftet med vår grupp är att utveckla användandet av digitala verktyg på våra förskolor. Bland annat har vi skapat en webbplats som heter “Digitala möjligheter” med tips och information om det digitala arbetet i förskolan. Här har vi på ett enkelt och lättförståeligt sätt samlat både inspiration kring vad man kan göra tillsammans med barnen men även korta instruktioner i form av filmer, bilder och text kring hur man praktiskt gör. Allt för att öka kunskapen och användandet hos de som arbetar på någon av förskolorna i vår kommun.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vårt fokus de senaste terminerna har varit att ge stöd och inspiration till våra kollegor. För att de i sin verksamhet ska känna sig trygga i den digitala världen och erbjuda barnen olika sätt att använda och uppleva digitala verktyg. Målet har hela tiden varit att få med alla kollegor på den digitala resan. Vi har märkt att det inte alltid är så enkelt för alla. Det digitala kan kännas svårt och läskigt, “tänk om jag trycker fel eller inte förstår vad jag ska göra”, är något vi hört många gånger.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Förutom att skapa ovan nämnd webbplats har vi även varit runt på enhetens alla avdelningar. Vi har bland annat tagit reda på vilka behov våra kollegor har för att kunna arbeta och känna sig bekväma med det digitala arbetet i verksamheten. Vi har också haft “prova på” workshops för alla kollegor där målet varit att inspirera samt ge kollegorna tid att lära sig och prova olika digitala verktyg. Detta för att låta alla äga kunskapen och känna sig trygga med användandet av den i barngruppen samt skapa en likvärdighet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vår upplevelse är att det inom det digitala ofta är fokus på de äldre barnen och deras görande. De yngre barnen glöms bort eller så uttrycker pedagoger att de inte vet hur eller vad de kan göra digitalt som passar även de små. Detta har fått oss att engagera oss lite extra för att försöka hitta lämpliga digitala verktyg och appar som kan göra även de yngre barnen till producenter. Vi håller på att utveckla ett särskilt avsnitt på vår webbsida där fokus är barn mellan 1–3 år och deras görande.

Presentation av Magnus Lindström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är leg. gymnasielärare i matematik och programmering och brinner för att genom min undervisning få elevers självförtroende att växa genom att få dem att lyckas i mina ämnen. Mina elevers väg dit är kantad med att lära sig om hur man lär sig bäst, befäster kunskaper över tid och hur man tar ansvar för sitt eget lärande.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– På många olika sätt försöker jag att ”delegera” delar av mina arbetsuppgifter till digitala verktyg så att jag får mer tid till att ägna mig åt de delarna av yrket där jag kan göra störst skillnad. Jag har bland annat använt socrative.com och kunskapsmatrisen.se för digitala diagnoser, startuppgifter och för att differentiera min undervisning utifrån elevernas rådande kunskapsnivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På min skola har vi en öppen delningskultur där vi träffas regelbundet och delar med oss av goda exempel. Samtidigt finns det en stor respekt för att läraryrket är något där varje kollega ska få välja sin väg och där ett lyckat kollegialt samarbete inte nödvändigtvis måste resultera i att alla gör likadant utan snarare se att våra elever berikas av olika arbetssätt där digitala verktyg är en självklar del av nutiden.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Tidigare har jag fått in en del repetition på klassnivå med mycket goda resultat, men det har tagit mycket tid att göra helt manuellt. Då det digitala verktyget som jag saknade för att ta min undervisning och mina elevers lärande till nästa nivå inte existerade så har jag spenderat de senaste tre åren av min fritid för att bygga pluggamatte.se som är en webbplats för att plugga matte med tidsfördelad repetition.

Presentation av Makerpedagogerna

På bilden: Makerpedagogerna Sundbybergs förskolor. Övre raden fr v: Christina Kroon Wedin, Pegah Hatefi Burris, Yoshiko Katori, Ewa Söderström, Nadia Westerberg. Nedre raden från vänster: Aicha Yousri, Helena Aldén, Nataya Andreassen. Saknas på bilden: Jalileh Moini.

Som ett led i arbetet med adekvat digital kompetens, skapande med IT och att öka förståelsen för en omvälvande samtid satsar de kommunala förskolorna i Sundbyberg på en specialistgrupp – makerpedagoger. I kommunen strävan efter ökad likvärdighet och ökad kompetens när det gäller att blanda uttryck som hållbarhet, estetik och teknik, får denna grupp processledning och stöd av Kvasar. Sundbyberg har delar upp förskolorna i 8 enheter, och varje enhet har en makerpedagog.

Det finns i dagsläget en definierad och formulerad strategi som makerpedagogerna arbetar efter, och de insatser och workshops de iscensätter paketeras och distribueras sedan ut till övriga enheter. Ett exempel är det senaste arbetet med digitala mikroskop, där en makerpedagog paketerat utbildningen med SPSMs bildstöd, fokusord (pdf:er) för att riva bort eventuella hinder för andra pedagoger att testa och realisera samma upplägg.

Utvecklingsledaren tillsamman med makerpedagogerna bistår i design av workshop utifrån de sex stycken basområden som är definierade och finns på film (Youtube). Här är makerpedagogen en viktig faktor i såväl utveckling av metodik som realiserandet av nya sätt att möta vuxna och barn med undervisning i en föränderlig samtid. Mer information kring arbetet finns på Kvasar–Makerspace

Makerpedagogernas individuella presentationer.
Christina Kroon Wedin (Lilla Alby)
Helena Aldén (Golfängarna)
Yoshiko Katori (Centrala Sundbyberg)
Pegah Hatefi Burris (Storskogen)
Aicha Yousri (Lilla Ursvik, Forskaren, Västra Brotorp)
Jalileh Moini (Milot, Granatäpplet)
Ewa Söderström (Rissne Hallonbergen)
Nadia Westerberg (Södra Rissne)

Presentation av Malin Kvarnlöf

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 33 år och jag arbetar som förskollärare. Min framtidsplan är att bli rektor och så småningom starta min egen förskola.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag har delat in barngruppen i kompetensnivåer och anpassat min undervisning utifrån vart varje grupp befinner sig. När jag arbetat med språkutveckling på olika sätt är barnen delaktiga oavsett ålder och kompetens men det som skiljer sig där är vilket intresse varje barn har. De digitala verktygen jag använt mig av både för att planera undervisningen, men också under aktiviteten, är lärplatta, projektor samt QR-koder.

– Ett exempel är när barnen var intresserade av dinosaurier och de behövde få möjlighet att utveckla lägesord, då förberedde jag en saga med dinosaurier med de yngre barnen. Jag gjorde rekvisita med hjälp av lärplattan som jag skrev ut och jag gjorde även en PowerPoint, för att alla barn lär på olika sätt. Med de äldre barnen använde jag sagan som stöd, för att sedan fick de själva befinna sig exempelvis under bordet eller på stolen. Barnen fick under aktiviteten ta bilder på varandra med hjälp av lärplatta, som vi sedan kunde återkomma till och barnen fick återberätta. Barnens bilder kan jag sedan använda i deras individuella lärloggar och som underlag för utvecklingssamtal. Det är ett exempel på hur jag har utfört undervisningen på olika sätt men med samma typ av material och syfte.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Under utvecklingsdagar har vi fått direktiv av rektor kring vad som ska göras under läsåret och därefter har jag tagit ansvar för att strukturera mer tydligt hur vi ska arbeta tematiskt tillsammans med hjälp av digitala medier så som PowerPoint, gemensam lärplattform och årshjul. Sedan har vi ett öppet kommunikationsnät där alla frågor och funderingar är välkomna med syfte fatt vi alla ska göra ett så kvalitativt arbete som möjligt.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Green screen är ett väldigt bra verktyg att använda sig av. Oavsett barnens intresse och vilket fokus pedagogerna har på utvecklingsområde är green screen ett roligt sätt att lära sig olika saker på.

Presentation av Marie Stenqvist

Vem är du och vad jobbar du med?
– Förstelärare på SFI.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som förstelärare ingår det i mitt uppdrag att agera motor i den pedagogiska utvecklingen. Jag strävar att ligga steget före, anta nya utmaningar och ha ett klassrum i ständig förnyelse.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har en IT-utvecklingsgrupp.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Den digitala kunskapen inom SFI är mycket varierad så det är svårt att ge ett generellt svar. Vi arbetar brett med Google Suite men också lärverktyg som kahoot och quizlet.

Presentation av Marie Törnqvist