Presentation av Nils-Petter Norlin

Nominerad tillsammans med Emma Wännman

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är ämneslärare i historia och engelska på Dragonskolan i Umeå.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– De senaste sex åren har jag och min kollega Emma Wännman hittat nya sätt att levandegöra historia med hjälp av 3D-skrivare. Vi upplevde att en av ämnets utmaningar varit att göra historia lättare att relatera till för eleverna i dag. Här har 3D-skrivare kommit till stor hjälp. Genom att skriva ut historiska föremål som museer runtom i världen skannat in och ta med dem in i klassrummet kommer det förflutna eleverna lite närmare.

– Vi har dessutom konstruerat ett par klassrumsspel där eleverna får inta roller som historiska personer där de aktivt får fatta beslut som varit avgörande för historien. Även där har 3D-skrivaren som verktyg kommit till användning eftersom vi kunnat skapa spel-komponenter som exempelvis miniatyrer av ångdrivna fabriker från den industriella revolutionen. Tack vare dessa digitala verktyg har vi skapat analog undervisning som gjort eleverna mer nyfikna på vårt ämne.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Fyra gånger per år ordnar vi med historiska utställningar för att synliggöra vårt ämne på skolan. När de historiska föremålen inte är ute på utställning finns de tillgängliga i vår gemensamma materialbank med över femtio föremål som skolans lärare kan använda sig av.

– Vid sidan om har vi även skrivit ut föremål till religionsämnet. Vi har även återskapat ett par historiska klassrumsspel, vikingaschacket hnefatafl och spelet från Ur, som går att låna på skolans bibliotek.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att sätta fysiska föremål i händerna på en elev skapar engagemang, men ersätter inte ordinarie undervisning. Det är ett komplement och ett verktyg som väcker nyfikenhet. 3D-skrivare har aldrig varit billigare och enklare att använda. Jag hoppas därför att fler kommer att utforska teknikens möjligheter. Varför exempelvis inte ta med tredimensionella anatomiska modeller till idrotts-, biologi- eller naturkunskapsundervisningen, låta eleverna bygga pussel med syntaktiska pussel i svenskan eller engelskan eller varför inte rekvisita till en debatt i samhällsvetenskap?

Om andra historielärare är intresserade kan jag tipsa om följande öppna bibliotek av historiska föremål:
Inskannade föremål från Historiska museet
Inskannade föremål från British museum
Inskannade fossiler (många tidiga hominider), från Africanfossils.org
Ett stort bibliotek av 3D-filer

Presentation av Pegah Hatefi Burris

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Makerpedagog för min enhet, men jobbar även i barngrupp som förskollärare

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag ser det digitala verktyg som ett komplement i arbetet. Viktigt för mig är att skapa förutsättningar för barnen att få hög grad av adekvat digital kompetens med låg grad av skärmtid. Som förskollärare strävar jag alltid efter att leda och stimulera alla barnen oavsett deras kunskapsnivå. Det syns i min undervisning genom att jag använder olika differentierade undervisningsmetoder och anpassar min pedagogik efter barnens individuella behov.

– För att stödja differentieringen i min undervisning använder jag digitala lärverktyg och resurser. Jag använder till exempel interaktiva appar och spel som kan anpassas efter varje elevs nivå. Genom att använda dessa verktyg kan jag erbjuda olika utmaningar och anpassningar för att möta elevernas specifika behov. Genom att använda digitala lärverktyg och resurser kan jag även erbjuda barnen olika sätt att visa sina kunskaper och sitt lärande. Barnen kan till exempel använda digitala verktyg för att skapa filmer eller berättelser, vilket ger dem möjlighet att använda sina individuella styrkor och intressen i lärandet.

– Sammanfattningsvis tar jag stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen genom att erbjuda anpassade utmaningar och extra stöd, samt möjligheter för barnen att visa sina kunskaper och lärande på olika sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår enhet har varje avdelning/bas en inspiratör som jag träffar kontinuerligt varje månad, där vi bland annat diskuterar om hur de digitala verktygen kan kompletteras i verksamheten och göra denm tillgängliga. Jag bjuder även in inspiratörerna på workshops där vi tillsammans kan undersöka och prova nya digitala verktyg eller arbetssätt. Vi stävar efter att ha en dela-kultur där vi delger varandra arbetssätt för att skapa mer likvärdighet mellan avdelningarna, men även mellan förskolorna i staden. – Stadens makerpedagoger ses också kontinuerligt tillsammans med vår utvecklingsledare Per Falk där vi har fortbildning för att uppdatera våra metoder och tekniker för att skapa adekvat digital kompetens. Staden har en Makerspace, Kvasar, som är tillgänglig för barn, pedagoger och makerpedagoger att besöka och använda sig av som en kompletterande lärmiljö i den digitala resan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att ha en fungerande dela-kultur där pedagoger delger arbetssätt med varandra. Det gynnar samarbetet och ger möjligheter att dela kunskap och erfarenheter samt skapa en gemensam kunskapsbas för pedagogerna. Det kan också hjälpa till att sprida goda exempel och lyfta fram framgångsrika metoder som kan användas i undervisningen.

– För att främja en fungerande dela-kultur bland pedagoger finns det några viktiga insatser som kan göras. För det första är det viktigt att det finns tid och utrymme för pedagogerna att träffas och diskutera sitt arbete. Det kan vara genom regelbundna möten eller workshops där man kan dela med sig av sina erfarenheter och ta del av andra pedagogers kunskap. Det är också viktigt att det finns en öppen och inkluderande atmosfär där pedagogerna känner sig bekväma att dela med sig av sitt arbete. Det kan handla om att uppmuntra och belöna delning och samarbete, och att skapa en kultur där det ses som en självklarhet att dela med sig av sitt arbete för att gynna alla inom arbetsgemenskapen.

– För att underlätta delandet av kunskap och erfarenheter kan det också vara bra att använda sig av olika verktyg och plattformar. Det kan vara interna digitala forum eller resurssidor där pedagoger kan lägga upp material och tips som andra kan ta del av. Vi använder oss av Teams. En fungerande dela-kultur bland pedagoger kan vara till stor nytta för hela arbetsgemenskapen. Genom att dela kunskap och erfarenheter kan pedagogerna lära av varandra och förbättra sitt eget arbete. Det kan också leda till ökad samarbetsförmåga och en ökad förståelse för varandras arbetssätt, vilket kan bidra till en mer enhetlig undervisning.

Presentation av Pernilla Blomqvist Lundin

Nominerad tillsammans med Annelie Wimhed 

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är grundskollärare och arbetar i en årskurs 3.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi bjuder in våra elever i arbetet genom i en story som vi skapar tillsammans. Vi fokuserar på elevernas styrkor för att på olika sätt nå målen. Genom digitala lektioner, en varierad undervisning och användandet av digitala skrivverktyg ser vi intresset av att vilja lära sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har delat allt material (digitalt) i förväg med de pedagoger/resurser som är kopplade till våra klasser. På så sätt kan de vara förberedda och vi kan dela upp oss i mindre grupper. Vi bjuder in kollegor som är intresserade och vi delger varandra på olika möten exempelvis lågstadielärarna eller pedagogträffar årskurs 1-9. Via sociala meder kan kollegor följa vårt arbete.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Med kooperativt lärande skapar vi sociala elevaktiviteter där eleverna blir delaktiga. Genom det tematiska arbetet som exempelvis Dektektivbyrån skapar vi ett lustfyllt lärande med hög grad av elevinflytande och engagemang. Genom att arbeta formativt och målfokuserat kring några få mål i 3-4 veckor har vi sett att eleverna blir engagerade i sin kunskapsutveckling då de kan sätta ord och samtala kring sitt lärande. Samarbetet mellan klasserna har skapat fler kamratrelationer både i och utanför skolan.

– Vårt arbetssätt med digitala lektionspresentationer som innehåller tydligt mål, struktur, innehåll, länkar med filmer och dokument och bildstöd har skapat en tydlighet för elever och en trygghet att vi kan följa upp återkomma till den under lektionens gång. Ett exempel: Vi läser en text om mammuten digitalt (via kanonen) tillsammans. Därefter ser vi på en film och samtalar om den och eleverna får sedan skriva en faktatext om mammuten på sina chrome books med en digital stödstruktur samt stödord från widgit online.

Presentation av Robert Lindqvist

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 42 år och jobbar i Burlövs kommun som förstelärare med undervisning i svenska och engelska på en högstadieskola. Jag jobbar tillsammans med mina kollegor och elever för att göra eleverna redo för en värld i snabb förändring där fokus på samarbete och digitala färdigheter är verktyg för måluppfyllelse.

– Jag har ett stort intresse för ny teknik, men med fokus på hur tekniken kan effektivisera och maximera effekten av det som vi människor redan gör bra.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vid planeringsstadiet utnyttjar jag gärna AI-verktygen för att tillgängliggöra allt material för eleverna, oavsett vilken läsförmåga eller språk de talar kan den nya klassen av verktyg skriva om texter eller skapa materialet med språkstöd för annat modersmål. Den kompensatoriska aspekten av att jobba med allt material från grunden och inte enbart individanpassat material skapar veklig differentiering i klassrummet.
– I klassrummet ska de digitala lärverktygen skapa mervärde till undervisningen och inte vara något som vi kopplar på för att underhålla. Använder jag mig av en AI-genererad VR-värld som stöd till boken vi läser ska den addera läsförståelse och förklaringar till ord och begrepp, inte vara något event som inte fyller något pedagogiskt syfte.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På skolan leder jag workshops och utbildningar i allt från Chat-GPT till slutna digitala miljöer. Dels för att säkerställa bedömning, men också för att entusiasmera kollegorna att prova och själva bli digitalt litterata. Vi använder just nu AI-verktygen och tittar på hur vi kan använda dem till vår fördel snarare än att enbart fokusera på problemen.
– I kommunen arbetar jag tillsammans med ett kommunövergripande team för att utveckla pedagogiken med hjälp av VR och skapar digitala läsvärldar för att öka läsförståelsen.

– På nationell nivå har jag deltagit i en studie tillsammans Kairos Future i Stockholm. En rapport och workshops om Kunskapsautomation och hur framtidens AI-verktyg kommer påverka framtidens arbete med fokus på lärare och lärandet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Något som jag brinner för just nu är att skapa digitala läsvärldar där vi med hjälp av AI och VR bildsätter böcker och texter för att eleverna ska kunna besöka platsen i boken eller texten. Att skapa gemensam förförståelse samt ord och begrepp som de kan behöva för att ta till sig texten har visat sig mycket effektivt för elevernas läsförståelse men också för diskussionerna mellan eleverna i klassrummet om stoffet vi läst.

Top 4-verktyg just nu:
Chat GPT
Murf – Ai ljud-verktyg
VR – läsvärldar
VR för att guida eleverna

Presentation av Sofia Johansson

Presentation av Vital Kaloshyts

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som modersmålslärare i ryska och ukrainska i Vänersborgs kommun och undervisar ukrainsk- och ryskspråkiga elever. ”Arbeta idag för en bättre framtid” är min slogan. Därför lägger jag stor vikt vid IT i undervisningen, samt särskild uppmärksamhet på elevens psykiska hälsa, balanserad och integrerad utveckling.

– Allt började när jag var en del av volontärteamet när de första bussarna med ukrainska flyktingar anlände till Vänersborg i början av 2022. Mina kunskaper gjorde att jag kunde hjälpa till med översättning, skolansökningar och byråkratihantering. Efter ett tag jobbade jag sedan som studiehandledare i Välkomsten med barn främst från samma familjer som jag tidigare träffat som volontär och hjälpare (antalet studenter som antogs på en gång till Välkomsten hade inte tidigare skådats de föregående åren, så detta var en större utmaning än vanligt – orsaken till detta är bland annat att i Vänersborg ligger Sveriges största asylboende). Jag fortsatte även att arbeta med samma elever läsåret 2022-2023, som moderlsmålslärare och studiehandledare, vilket gjorde det möjligt att kontinuerligt utveckla och använda SKUA (språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i modersmålsundervisningen och studiehandledningen), som sedan tidigare hade utarbetats och anpassats i Välkomsten med tonvikt på långsiktiga undervisningsstrategier och ett flexibelt förhållningssätt till lärande.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– På grund av de då- och nuvarande omständigheterna för många av mina elever, där Covid-19 och kriget i Ukraina har varit och är de största utmaningarna, finns det verkligen en skillnad i kunskapsnivåer, vilket kräver ett särskilt kreativt förhållningssätt och flexibilitet.
Eftersom jag är författare och har gett ut 2 böcker i mitt hemland, är jag väl insatt i både klassisk litteratur och moderna konstverk. Detta gör att jag kan välja utbildningsmaterial som inte bara exakt matchar elevens kunskapsnivå, utan också väcker hens intresse för själva inlärningsprocessen.

– Samtidigt är det viktigt att inte vara rädd för att prova nya sätt: för vissa kommer ett spelsätt att lära sig vara särskilt effektivt, eller till och med det enda tillgängliga. För andra kan det vara produktivt att få ner sina tankar på papper. Ytterligare andra behöver en dialog som metod och följaktligen en samtalspartner för att utveckla tankar om studieämnet. Några eleverna lär sig materialet väl genom att titta på en video i en lugn miljö, följt av frågor om materialet. Som Bushido, den gamla japanska samurajkoden säger, har en samuraj inget mål, bara en väg. Faktum är att inom utbildningsområdet, efter det uppnådda målet, väntar alltid det nästa på en, så det är mycket viktigt att inte fokusera på kortsiktiga mål, utan att se ett brett perspektiv och ta hänsyn till alla befintliga omständigheter.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag försöker dela med mig av mina förhandlingsstrategier och min erfarenhet till kollegor, både personligen, i vardagliga samtal, och på APM och konferenser, så ofta som tiden och möjligheter tillåter. Det sista evenemanget där jag i form av en presentation förde fram min erfarenhet av modersmålsundervisning och studiehandledning under 2022/2023 var en konferens tillägnad modersmålsdagen som hölls av Högkolan Väst i Trollhättan. Sådana aktiviteter är ett utmärkt tillfälle att lära sig nya saker och dela med sig av sina egna erfarenheter, ställa frågor på stående fot, samtidigt som det inte kräver ekonomiska eller tidsmässiga utgifter, och ökar specialisters deltagande och engagemang.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– I fortsättningen av det som redan sagts kan jag tillägga att i lärande är det viktigt att gå längre än att bara absorbera information och återberätta den. Det är viktigt att resonera kring det. Sålunda finner ett antal elever den klassiska ukrainska och ryska litteraturen av sådana erkända författare som Sjevtjenko, Gogol och Dostojevskij intressanta. Andra, tvärtom, föredrar moderna filmer och verk ifrån spelindustrin, som det berömda datorspelet Minecraft. Det kan också vara en källa till kunskap, eftersom det ger material för att diskutera och jämföra verk av olika genrer och utgivningsår. Genom att observera konst i utveckling kan en elev alltså inte bara berika sin egen kunskap och tänkande, sin argumenterande förmåga och kunskap om historien, utan också hitta något som kommer att generera eld i hjärtat och ge honom eller henne en oändlig källa till energi och passion för livet. Så föds en synergi som går utanför skolan och som fortsätter att ge incitament till självständig utveckling.

– Eleverna befäster bland annat sina kunskaper i olika online-quiz. Ett annat sätt som hjälper till att stimulera lärande är att använda Chat GPT. Eleverna gör dock inte bara en förfrågan till AI med uppgiften att skriva en recension av ett verk eller ett givet ämne. Det centrala är att eleven efter förfrågan bjuds in att komplettera AI-gjorda texten med detaljer som är viktiga enligt hens uppfattning och att korrigera där eleven anser det nödvändigt. På så sätt kan eleven bekanta sig med olika exempel på utvecklade, komplexa litterära texter, men lär sig att eftertänksamt och noggrant använda virtuella verktyg och så att säga samarbeta med artificiell intelligens, skapa en intellektuell produkt i samarbete med algoritmen. Det bör tilläggas att många moderna författare och spökskrivare redan har bemästrat detta hybridsätt att skriva texter, vilket tyder på att en sådan färdighet kommer att efterfrågas inom en snar framtid, och sannolikt kommer att bli en del av den nya verkligheten. Detta är väldigt viktigt eftersom det ger större framtidsutsikter och en bättre framtid, som nämnt i början, för oss alla, eller hur?

Presentation av Viviana Lind

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Viviana, kallas för Vivi och jobbar som lärare i åk. 2

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– För mig är det viktigt att skapa bra relationer med mina elever och visa att jag tror på deras förmågor. Precis som många av mina kollegor har jag elevgrupper som behöver särskilda anpassningar åt olika håll – allt från nya svårare utmaningar för att hålla lärandelusten vid liv, till mer tid och stöttning för att klara en uppgift. Det gör att digitala verktyg är en viktig del av min undervisning och jag ser dessa som en enorm tillgång och använder dem dagligen för att få med mina elever och skapa ett tillgängligt klassrum. Alla ska till exempel kunna få sina fantastiska berättelser bevarade, även de som inte riktigt har kommit igång med sitt eget skrivande än.

– Jag upplever att de digitala verktygen hjälper till och förstärker lusten att vilja lära. Jag får eleverna till att söka efter kunskap, skapa egna faktafilmer och berätta en berättelse med hjälp av animationer de gjort med hjälp av stopmotion. Med hjälp av olika plattformar och digitala verktyg kan jag även utmana de elever som behöver svårare uppgifter samtidigt som andra elever färdighetstränas. Detta är ett exempel på hur jag kan differentiera min undervisning för att få alla att lyckas. Vi lär oss på olika sätt och då bör det också finnas olika verktyg att använda sig av.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Precis som i klassrummet har jag kollegor som tycker att det är svårt, en del som tycker det är lätt, en del som är nyfikna och vill lära sig och en del som föredrar papper och penna. Så ska det få vara, vi ska få vara olika och jobba på olika sätt.

– När vi drog i gång ordentligt, gjorde jag och en kollega en inventering via ett formulär i Forms. Vi tog vi reda på vad kollegorna ville ha hjälp med och vad de ville lära sig mer om. Utifrån det resultatet har vi genomfört olika workshops för att inspirera och visa på hur digitala verktyg kan vara en tillgång i klassrummet. Vi har fasta tisdagar att använda till att inspirera och lära våra kollegor. Vi har jobbat med Escaperooms, visat olika program och olika digitala plattformar som de kan använda sig av. Vi försöker dela med oss av verktyg som inspirerar, men kollegorna ska inte känna sig tvingade att arbeta med dem. Sen är det superkul när de skickar exempelvis escaperooms som de vill att vi ska testa och som de sedan kör i klassrummet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att tro på elevernas förmågor är så viktigt och ge dem tid och tillfällen att lära – och använda sig av digitala verktyg. Det måste få ta tid för all tid jag lägger ner lönar sig i det långa loppet. Det verktyget jag använder mig mest av i min undervisning är PowerPoint. Jag har på senare tid upptäckt vilka otroliga möjligheter det programmet har och hur jag kan variera mina presentationer för att använda mig av dem i undervisningen så eleverna lär sig.  Jag har gjort enkla presentationer, arbetsblad, digitala escaperoom och spel som jag har delat med mina elever.

– Jag hade en elev i klassrummet verkligen inte ens ville försöka skriva, men ändå kunde berätta fantastiska berättelser. Då tog jag fram en iPad och startade Word, sen visade jag eleven hur hen kunde berätta för datorn vad den skulle skriva. När timern plingade och lektionen var slut skrek eleven rakt ut: ”Neeej, jag är inte klar än!” Därefter tog hen varje tillfälle tills berättelsen var helt klar och bevarad. Dubbel lycka!

Presentation av Wioletta Kosecka

Vem är du och vad jobbar du med?
– Legitimerad mattelärare, undervisar i polska sen tio år tillbaka och är även IT-handledare på Modersmålsenheten.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag använder webbsidor i min undervisning för att skapa egna berättelser med text eller för att spela in min/elevers egen röst. Det är även användbart att använda plattformar där vi kan välja filmer, och sedan anpassa dem efter våra behov. Det möjliggör att lägga till frågor, quiz och kommentarer till filmerna. Vissa elever lär sig snabbare genom illustrationer, därför är visualisering viktig för att bättre förstå de behandlade ämnena. Jag använder interaktiva övningar som visas på projektorer som är intressanta för barn och stimulerar dem att självständigt lösa problem.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Som IT-handledare stöttar vi varandra i att lösa olika uppstådda problem, och delar med oss av rekommendationer kring plattformar, program och quizar som kan användas inom lektionerna. Vi engagerar oss regelbundet i ALM-grupper för att fördjupa vår förståelse för digitaliseringens roll i undervisningen. Därmed strävar vi efter att kontinuerligt utveckla och förbättra vår kompetens inom området. Jag delar även användbara plattformar och resurser på studiedagar.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag tycker att Edpuzzle är ett kraftfullt verktyg för modersmålslektioner. Det låter läraren infoga frågor och quiz i videor för interaktivt lärande. Genom animerade filmer kan man berika språkundervisningen för alla språk och kan man genomföra diskussioner som är kopplade till temaplaneringen. Eleverna kan använda det för självständigt lärande och läraren kan följa upp deras framsteg. Det främjar en djupare förståelse för modersmålet.

Presentation av Yoshiko Katori

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Utbildad lärare för de yngre åldrarna, innehar både förskollärar- och lärarlegitimation. Jag har arbetat inom förskoleverksamheten sedan 2006. Sedan ett år tillbaka arbetar jag som förskollärare på Lekplatsvägens förskola (Centrala enheten i Sundbyberg) i en barngrupp med 3-5-åringar. Jag har även en utvecklingstjänst som makerpedagog på 20%. Arbetet innebär att jag tillsammans med mina makerkollegor i ledning av Per Falk driver digitaliseringsuppdraget i kommunen.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Som förskollärare och makerpedagog ser jag det som min främsta uppgift att skapa en inspirerande och inkluderande lärandemiljö för alla barn i vår förskoleverksamhet, där de digitala verktygen är tillgängliga. De kan vara en fantastisk resurs för att stödja barns utforskande av lek och olika uttrycksformer. För de yngre barnen handlar det mycket om att uppleva, upptäcka och utforska digitala verktyg tillsammans med analoga verktyg och material. De äldre barnen kan uppmuntras med att använda digitala verktyg som ett medel för självuttryck och utforskning. Tillsammans med barnen kan man hitta olika användningsområden för digitala verktyg i ett projekt eller en aktivitet.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Sundbyberg stad har utformat en strategisk utvecklingsplan för digitaliseringen och en effektkedja är att öka likvärdighet, dela med sig kultur och digital kompetens. Dessa tre effektmål arbetas med att synliggöras i alla led. Vi makerpedaoger har ett nära samarbete med varandra, där vi delar kunskap och erfarenheter med varandra. Förskoleenheterna har olika förutsättningar och kommit olika långt på den digitala resan, och därför blir Makerpedagogerna en viktig länk för att öka likvärdigheten.

– Detta år ska alla förskolor i Sundbybergs stad genomföra en basutbildning för att öka effektmålen. Under året kommer vi att hålla både enhetsvisa och förskolevisa utbildningstillfällen (föreläsningar, workshops) utifrån basutbildningen. På så sätt ska pedagogerna dels bredda eller fördjupa sina kunskaper, dels få inspiration att ta med sig tillbaka till sina barngrupper.

– Min roll som makerpedagog har varit dels att planera en strategi för just min enhet (4 förskolor). Jag kommer initialt att besöka förskolorna med jämna mellanrum för att initiera och följa upp olika utvecklingsområden. Att öka transparensen mellan och på förskolorna och synliggöra det vi är bra på och det vi behöver utveckla har varit en prioritet.  Ett led i detta är att vi detta läsår satsat på att ge två pedagoger på varje förskola ett ansvar som digi-inspiratör. Ansvaret innebär framför allt att inspirera och stötta kollegor på förskolorna och leda digitaliseringsuppdraget utifrån förskolornas behov och förutsättningar. Makerpedagog och digi-inspiratörer bildar tillsammans en digigrupp som på samma sätt som makergruppen ska arbeta med att dela sina kompetenser och erfarenheter. Och framför allt vara inspirerande förebilder som kan ge våra kollegor konkreta exempel på hur man kan arbeta med digitala verktyg tillsammans med barn.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Ett av de första digitala verktyg som jag använde mig av var en projektor tillsammans med en dator. Nu har jag utvecklat användningsområdena för den genom åren men jag vill nog lyfta projektorn som ett mina mest använda digitala verktyg i min undervisning. Projektor kan anses idag som en ganska enkel digital teknik då mer avancerade prylar tar större plats men projektorn för mig är ett kraftfullt pedagogiskt verktyg som kan främja kreativitet och estetik. En av de mest givande användningarna av projektorn är att skapa en visuell inspirationsmiljö. Genom att projicera bilder och videor som representerar olika estetiska uttryck, från både egna och andras konstverk till naturscener, på väggen i exempelvis i en station för bygg eller station för djur och natur eller bara på en vit vägg eller skåp. Detta ger barnen omedelbar tillgång till en mängd olika estetiska intryck som kan fungera som en källa till inspiration för deras eget skapande och lek.