Presentation av Dino Hajiric

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en ung och glad, positiv, lärare på 24 jordsnurr som har ett stort intresse för kunskap. Utöver mitt intresse för den digitala världen, där teknik i skolan är särskilt intressant, gillar jag även frågor som rör universum och främst inom min lärargärning; dela med mig av kunskap inom kollegiet. I nuläget arbetar jag på mellanstadiet där jag undervisar i NO och teknik. Utöver arbetet läser jag en masterutbildning vid Göteborgs Universitet med inriktning mot naturvetenskap.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– En majoritet av våra skolelever vet hur man använder en smartphone och hur man spelar datorspel. Men hur använder man en dator? Där tar det oftast stopp. Att först lära eleverna hur teknik kan användas, särskilt digital sådan, är en av mina hörnstenar i hur väl eleverna lyckas med studierna.

– När detta mål är uppnått kan det faktiska lärandet ske, att förstärka lärandet med hjälp av IT.
Att exempelvis ta in universum i klassrummet är nu möjligt via VR och AR, eleverna får då möjligheten att se det som tidigare varit ett mysterium. I fysiken blir lärandet om rörelser och krafter förstärkt när eleverna får använda program där de själva kan ändra parametrar och variabler, de får då en ökad förståelse för hur olika objekt rör sig genom tid och rum. En omöjlighet för mig att visa utan tillgång till IT.

– IT skapar inte bara möjligheter för elever att bli bättre på IT, de får se världen på ett sätt som de tidigare inte haft möjlighet till.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Med digitala resurser och verktyg har min arbetsbörda vad avser rättning, planering och genomförande av lektioner förenklats. Planeringar skrivs och administreras digitalt, vid sjukfrånvaro är detta hjälpsamt då ingen vikarieplanering behöver skrivas. Rättning av texter, prov och andra arbetsuppgifter kan också göras digitalt, vilket både sparar tid i form av insamling av fysiskt material men gör även så att eleverna får snabbare respons på sina arbeten. Lektioner kan anpassas efter elevernas olika behov med en uppsjö av texter och arbetsuppgifter på nätet, vilket även gör det lätt mig som lärare att ta fram material till de elever som har svårigheter.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Eftersom jag arbetar på mellanstadiet har vi under Coronapandemin bedrivit undervisning i sedvanlig ordning. Dock har det digitala underlättat för elever som varit hemma på grund av karantän. Där dessa elever har kunnat vara med under de vanliga lektionerna på distans (digitalt) och samtidigt kunnat genomföra samma uppgifter som övriga elever i skolan. Dessa elever har även kunnat bedömas vid bedömningstillfällen med hjälp av digitala verktyg.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi håller ”utbildningar”, samlar nyttig information i gemensamma anslag och när digitala resurser upptäcks som har stor nytta även i den ”vanliga” undervisningen testar vi dessa för att sedan presentera resultaten och ge handledningar till övrig skolpersonal. Multimodala arbetssätt där vi utgår från olika representationsformer är ett sätt vi gör för att visa övriga kollegor hur digitala verktyg kan användas för att differentiera undervisningen.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
1. Google Sites.
– En otroligt användbar tjänst för planering av lektioner. Använder det dagligen för att planera min undervisning, där jag kan planera varje veckas undervisning, skriva upp länkar som eleverna skall arbeta med, hur eleverna skall arbeta och vad som är färdigt/behöver arbetas vidare med. Efter ett läsår blir det som en bank med planeringar där dessa kan revideras och ändras om för att vässa undervisningen.

2. Phet, https://phet.colorado.edu/
– Som lärare i NO och teknik är sidor som denna ett guldkorn. Behöver eleverna förstå friktion och dess faktorer, hur gaser beter sig i slutna rum eller hur en energiform omvandlas till en annan. Ja, då är denna sida ett väldigt bra komplement till den vanliga undervisningen.

– I klassrummet har eleverna på egen hand fått interagera med sidan för att lära sig grunderna. Därefter har eleverna delats upp i mindre grupper (om 2–3 elever), fått ett specifikt spel (scenario) samt ett antal frågor som jag skapat till detta spel (scenario). Dessa frågor besvarar eleverna först inom gruppen, där dessa elever sedan presenterar sitt spel (scenario) inför hela klassen. Vid presentationen skall eleverna förutom att presentera svaren på frågorna även visa att de kan förklara vad de olika parametrarna innebär och hur dessa kan ändras för att exempelvis ändra friktionstalet. På så sätt visar eleverna även att de då förstått spelets (scenariots) grunder.
Detta har varit en lyckad undervisningsmetod som har varit omtyckt av eleverna. Särskilt då de själva kunnat testa olika scenarion och ändrat dess parametrar, något som kan vara svårt att få till i ett klassrum.

Presentation av Elin Jakobsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är 33 år och har arbetat som förskollärare sedan 2013. I den undervisning jag bedriver låter jag analoga och digitala verktyg mötas. Det bildar en helhet och blir ett komplement till varandra. Jag vill att hundraspråkligheten ska genomsyrar barnens utbildning och undervisning. Där olika estetiska uttryckssätt får möta varandra och där digitala verktyg fått tagit en tydlig plats.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2–5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Genom användning av digitala verktyg kan jag erbjuda barnen en annan form av undervisning. Vi kan hamna i olika världar med hjälp av projicering, vi kan skapa våra egna filmer och med det digitala mikroskopet kan vi komma nära och se saker vi inte med blotta ögat skulle kunnat upptäcka innan. Det medför även att vi kan undersöka nya detaljer. Undervisningen anpassas efter alla barns olika och specifika behov.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har öppnat upp för möjligheten till dokumentation på ett mer tillgängligt sätt. Lärplattan finns med vid planering, reflektion och undervisning. Lärplattan skapar nya förutsättningar att tillägna sig och söka efter ny kunskap på tillsammans med barnen. Den finns tillgänglig under hela dagen. Genom projicering kan vi förändra barnens lärmiljö på några sekunder. I undervisningen med digitala verktyg skapas nya tankar och hypoteser hos barnen som vi kan jobba vidare med tillsammans.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Vi har fått skapa nya vägar för att möjliggöra kollegialt lärande och det genom digitala tvärgruppsreflektioner. Det har även medfört att det på ett lättillgängligt sätt fungerar att mötas många människor. Vi har i större utsträckning använt digitala verktyg utomhus så som projicering, musik och digitalt mikroskop vilket har vart positivt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– För att få en likvärdig förskola där vi alla kan möta barnen utifrån lika förutsättningar behöver alla vara med på samma tåg. Vi har skapat en digital enkät där alla medarbetare får svara på frågor utifrån sin egen digitala kompetens. På så sätt kan vi utvärdera och se vart vi behöver lägga vårt fokus för att skapa en grund för likvärdig digital kompetens för alla medarbetare.

– Att digitala verktyg kan skapa det där lilla extra och en ny dimension i undervisningen är något jag brinner för. Så genom att de digitala verktygen får en tydlig plats i undervisningen skapas även många tillfällen för kollegialt lärande där vi tillsammans kan inspireras och sprida kunskapen vidare till varandra.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– En av mina favoriter är projektorn. Genom att använda projicering skapas möjlighet att förändra en lärmiljö och hamna på en annan plats i så väl lek som i projekt. En annan favorit är det digitala mikroskopet som möjliggör att vi kan undersöka och förundras tillsammans över sånt vi inte kunnat se innan.

Presentation av Ellinor Hallerström

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en legitimerad förskollärare som redan från starten 2012 haft ett brinnande intresse för det digitala i förskolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Möjligheterna till att kunna utveckla sitt skapande eller sin fantasilek förstärk genom tillgången till olika digitala verktyg. Samt att man kan genom exempelvis USB-ägg komma någon nära inpå för att verkligen kunna undersöka. Att kunna lära barnen att både det digitala och det analoga behövs och är kompisar med varandra och inte är något vi behöver skilja på.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Just nu jobbar jag med barn 2 år gamla och vi håller på att tillsammans utforska lärplattans kamera. Att vi kan med hjälp av lärplattan och en projektor kan kliva in i en värld eller en bok vi läser.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Redan innan Corona slog till använde vi oss av Instagram för att visa vårt projekterande för våra vårdnadshavare och det märker vi har bidragit till att trots att vi snart haft låsta dörrar i två års tid ändå kunnat nå ut till vårdnadshavarna genom digitala plattformar.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Genom att vi har förebilder i vårt förskoleområdet som visar på nya idéer och som skapar lathundar för att ge kollegor möjligheten att när dom kan, kunna undersöka och lära sig hur något fungerar eller används.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Polyglutt har alltid legat mig varmt om hjärtat, då det skapar en gemensam aktivitet där fler kan vara med och vi kan läslyssna tillsammans. Samt att barnen själva kan sätta sig med Polyglutt och få läslyssna på olika språk och olika genrer. Genrer som vi kanske inte har tillgång till i vårt analoga bibliotek.

Guldäpplets forskardialog
Ellinor medverkade i Guldäpplets forskardialog i februari 2022.
Tema: Utveckla undervisningen för yngre åldrar med digitala verktyg – i kollegial samverkan
Se Guldäpplets forskardialog i efterhand

Presentation av Erik Forssell

Vem är du och vad jobbar du med?
– Lärare på Teknikprogrammet. Undervisar inom arkitektur, bild och digitalt skapande.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Lärplattformen Classroom är det jag har mest positiva erfarenheter ifrån. jag har provat en hel del, alltifrån Moodle (som var mycket bra) till kommunens egna plattformar (som har varit undermåliga). Classroom ger möjlighet att under tid bygga en solid kurs. Med dialog med elever, kollegor och föräldrar växer kursen, revideras, utvärderas konstant. Allt i realtid.
Under pandemin har kurserna fått högre kvalitet och kvantitet. Uppläggen är nu mer breda för att passa de flesta elever. Fördjupningsuppgifter och referenser är nu enkla att hitta.

– Med tydliga examinationsinstruktioner kan man på ett säkert sätt ge tydliga kommentarer med det omdöme eleven fick på momentet.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Min lärarroll är nu mer dynamisk. Jag kan förflytta mig i ”rummet” på ett enklare sätt. Ibland som fysisk person i klassrummet, till en virtuell lärare i det digitala landskapet. Alltid tillsammans med eleverna. Jag kan röra mig i deras virtuella kreationer med hjälp av VR och kommentera detaljer ilandskap eller byggnader. Jag kan gå in deras virtuella konstgalleri som besökare, interagera med deras applikationer.

– Den digitala världen har alltmer blivit konkret i och med att AI slagit igenom. För mig så har denna revolution inneburit en mer spännande och bättre undervisning. Jag får positiv respons från eleverna, de har lättare att komma med konstruktiv kritik eftersom digital miljö är bekant för dem.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag satt redan i startblocken när coronapandemin tog fart. Det var som ett startskott för att realisera de verktyg som vi hade. Nu blev det verkligen relevant att använda dem i ett skarpt läge. Jag har upptäckt att många stora aktörer är villiga att dela ut licenser till elever under ett eller flera läsår. Formulerar man sig tydligt så brukar det lösa sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi arbetar givetvis i arbetslag där taket är högt. Vi hjälper varandra med såväl tekniska som didaktiska problem. Vi såg till att verktygen var enkla och intuitiva så att alla kunde hänga med, men samtidigt så släppte vi lös kreativiteten så att nya metoder utforskades. Vi har nu en fullt fungerande site, imitten.se, som används som plattform för elevarbeten. Vi uppmuntrar varandra att använda den.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Det finns så många webbtjänster och appar nu. För att nämna några tycker jag Cubity Goo är fantastisk. De modeller eleven gjort i Sketch-Up eller Revit appliceras på en fysisk yta. Jag som besökare kan då interagera med dessa. Jag kan ladda upp en hel klass arbete och vandra runt i klassens stadsdel.

– Gis. Allt med Gis är fränt! Under pandemin använde vi oss av applikationer som styrdes av Gis, allt från att följa pandemin till skogsbränder, miljöförstöring, stormar, folkgrupper, densitet och så vidare.

Presentation av Erik Jönsson

Från ht 2021 arbetar Erik på Maja Beskowgymnasiet i Umeå

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är gymnasielärare i svenska och religion.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Det kan erbjuda ökad möjlighet att differentiera undervisningen. IT kopplat till lärande kan också i sig själv vara motiverande för många elever.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg har gjort lärprocessen mer synlig för eleverna. Det som tidigare framstod som lösa delar (planering, feedback, uppgifter, kunskapskrav etcetera.) är i idag mer sammanhängande med tydliga mål i sikte. Lärprocessen har idag ett (digitalt) rum där dess beståndsdelar finns samlade för både mig som lärare men framförallt för eleverna.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Jag kommer fortsätta använda de kommunikationsformer (Google Classroom, Google Meet etcetera.) jag var nödgad att använda under coronatiden. Dessa kommunikationsformer underlättar oerhört då elevers fysiska frånvaro från klassrummet inte blir lika dramatiskt idag. Lärandet kan med framgång ske hemma utan att de fysiska lektionerna för den skull blir överflödiga.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Pandemin var och är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att kollegiet ska röra sig framåt inom det digitala. Jag har imponerats av kraften i anpassningsförmågan och kollegors genuina strävan om att saker ska fungera trots att vi inte har fått träffa våra elever fysiskt. Vi har hjälpt varandra att hantera situationen och att utvecklas beträffande digitala verktyg. Utvecklingen har skett, och fortsätter ske, genom kollegialt samarbete.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Google Classroom och Google Meet.

Presentation av Erik Säfsten

Vem är du och vad jobbar du med?
– Lärare som hjälper våra elever att klara sina studier.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Ökad visualisering, bättre feedback och mer flexibelt lärande.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Underlättar och förbättrar på alla sätt.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Är ganska imponerad av mina kollegors stora engagemang och snabba utveckling. Aldrig förr har så många lärt sig så mycket på så kort tid. Personligen vet jag inte om det har påverkat mig särskilt mycket. Fortsatte i stort sett som förut med ungefär samma resultat.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vår skola är väldigt stor, så jag ser inte något enkelt sätt att svara på frågan. Framför allt har skolledningen gett oss stor frihet och starkt stöd att hitta nya vägar.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Förutom vanliga digitala läromedel utnyttjar jag Microsoft Onenote och skriver för hand direkt på datorskärmen. För visualisering använder jag Geogebra. Eftersom jag använt dessa och liknande system så mycket och länge (mer än trettio år) vet jag väl egentligen inte om något annat. Tänker att min undervisning egentligen är ungefär samma som den varit i tusentals år. En lärare står längst fram och leder ett antal elever i ett stort rum. Förnyelsen består mest av att kontakten med eleverna är mycket bättre och tekniken gör jobbet mycket enklare.

– Särskilt positivt är att kunna visa komplicerade matematiska sammanhang på datorskärm. Tredimensionell vektorgrafik och första ordningens differentialekvationer med riktningsfält är väl mina favoriter. Eleverna kan sitta och experimentera själva för att få en konkret förståelse för det som jag själv bara lärde mig som abstrakta formler. Ytterligare att stort lyft för eleverna är möjligheten till täta diagnoser och liknande för kunskapsuppföljning. Känner ibland att jag är som en gammaldags lågstadielärare som kan alla sina elever på sina fem fingrar. De digitala hjälpmedlen förbättrar min möjlighet att hjälpa eleverna på ett helt avgörande sätt.

– För mig är en bra lärare en engagerad lärare och de digitala läromedlen gör det enkelt att vara så bra som möjligt. Men de är inget allena saliggörande. Det är alltid pedagogen som gör det omöjliga möjligt för eleverna.

Presentation av Eva Bida

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad lärare i Idrott och Hälsa, naturkunskap, kemi, biologi samt kurser inom ämnet hälsa. Jag arbetar som förstelärare i idrott och hälsa på Torekällgymnasiet i Södertälje som är ett yrkesgymnasium. Där driver jag processer och kollegialt lärande inom bland annat digitala verktyg och värdeskapande lärande. Jag föreläser även kring området digitalisering oh värdeskapande arbete med fokus på helhetsbilden för lärare från hela Sverige.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag använder digitala verktyg för att förstärka både de praktiska och teoretiska momenten i min undervisning. Det digitala kan på ett väldigt enkelt sätt ge eleverna en enklare förklaring till annars väldigt komplexa områden inom bland annat de naturvetenskapliga områdena jag arbetar med. Jag använder också digitala verktyg för att nå elever med särskilda behov, det är nämligen mycket lättare att arbeta differentierat med hjälp av digitala verktyg, det är ett sätt att nå alla. Eleverna kan dessutom arbeta i sin egen takt och utifrån sina personliga behov vilket höjer det individualiserade lärandet.

– Jag tycker att digitala verktyg ökar elevernas motivation och engagemang avsevärt. Jag brukar erbjuda olika sorters digitala verktyg så att elevernas intressen täcks in. Hittar man rätt verktyg för rätt elev ser jag också att elevernas uppmärksamhet och fokus ökar vilket i sin tur leder till främjande av lärandet.

– Den sista delen i IT stödet är den formativa responsen man kan ha i bland annat idrottsundervisningen inom praktiska moment genom att bara filma och tillsammans med eleven analysera ett teknikmoment.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– För mig skapar digitala verktyg en större bredd i min lärarroll, det gör det därför lättare att skapa en differentierad undervisning med fokus på varje individs behov. Då digitala verktyg möjliggör att allt kan samlas på ett ställe så underlättar detta väldigt mycket för mig som lärare i frågor som planering, skapande av uppgifter, formativ bedömning samt kommunikation med elever.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Denna utveckling har gått enormt mycket framåt under denna tid. Jag anser att vi behöver ta med oss det vi lärt oss och anpassa det till den fysiska undervisningen. Det mesta av det som gjorts under distansundervisningen blir ännu bättre i ett klassrum när man kan se elevernas respons live! Jag tar även med mig möjligheten till i stort sett oändlig individanpassning i undervisningen i Idrott- och Hälsa där det tidigare varit svårt att hitta individuella lösningar som eleverna med exempelvis problem att idrotta i grupp kan dra nytta av.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– För det första försöker vi ta vara på hela kollegiets erfarenheter från det gångna året. Det finns många värdefulla lärdomar och erfarenheter att ta del av. Mycket kan vi ta med oss tillbaka till den fysiska undervisningen men det måste balanseras in på ett bra sätt. Jag tror att just dessa kunskaper vi har fått kan skapa andra dimensioner i undervisningen och ge eleverna en större bredd i exempelvis bedömningssituationer och inlärning.

– Vi har skapat en Sharepointsida där vi alla kan lägga ut instruktionsfilmer och tips på olika digitala verktyg man kan arbeta med. Vi lär också av varandra genom strukturerade lärsamtal, lektionsobservationer och samtal i arbets- och ämneslag.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
• Creaza är ett verktyg där eleverna kan skapa olika uppgifter med hjälp av sin kreativitet, de kan tex göra tecknade serier eller filmer om ett visst område, detta gör att eleverna kan processa ny information och skapa en förtrogenhet.

• Nearpod är en interaktiv presentationsform där du kan skapa större elevdelaktighet i undervisningen, du kan koppla på feedback om en viss fråga, ställa checkfrågor under ett videoklipp, lägga in en kunskapsutmaning och så vidare … allt detta i samma presentation. Eleverna kan dessutom följa med i presentationen på sin egen dator. Detta gör att denna metod funkar lika bra under distansundervisning såsom i klassrummet. Det gör också det enklare för mig som lärare att få ständig feedback på undervisningen under pågående lektion, då kan jag direkt anpassa min undervisning.

• Ett bra sätt att följa upp och bearbeta teoretisk kunskap med fysisk aktivitet är ActiveQuiz. Eleverna går x antal km och får frågor efter x antal m som eleverna kan diskutera och reflektera. Efter genomförd aktivitet får man bra redogörelser av svaren för vidare diskussioner i klassrummet. Fungerar även bra som exitticket.

• X-note: här kan man lägga ut digitala orienteringskontroller, du kan vid varje kontroll också lägga ut en ledtråd eller en fråga som du ex. kan koppla till ett teoretiskt område du arbetar med.
Andra bra verktyg är:

• Forms: Är ett bra verktyg för korta eller långa exittickets där man kan fånga upp elevernas lärande och behov av hjälp och stöd.

• Sharepoint: Använder jag både för att samla information kring ett ämne på ett och samma ställe men även för att göra tydliga och avgränsade uppgifter för elever med NPF.

• PolarGoFit: Är ett verktyg för insamling av elevernas pulsdata. Med hjälp av denna data kan sedan eleverna analysera och reflektera kring sin egen hälsa och välbefinnande.

Presentation av Fredrik Sandberg

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Fredrik Sandberg och har varit lärare sedan 2010 i Täby och Vallentuna. Det har alltid intresserat mig att testa nya arbetssätt och försöka utveckla undervisningen med hjälp av b. la. IT och praktiska, tematiska arbetssätt. Min ämnesbehörighet är Ma/Sv/SO mot åk F-6 och jag är även förstelärare inom IT. Jag har i min utbildning 60 hp specialpedagogisk kompetens och nu studerar jag halvtid för att så småningom kunna ha tjänsten som specialpedagog på skolan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– En av de starkaste drivkrafterna för mig som pedagog är när eleverna blir stolta över sig själva och känner att prestationen var värd ansträngningen. Därför är Aaron Antonovskys modell KASAM central (Känsla Av Sammanhang) där Meningsfullhet, Begriplighet och Hanterbarhet utgör de tre grundpelarna. IT kan ofta hjälpa mig och eleverna att göra lärandet mer meningsfullt och motiverande, göra stoffet och instruktionerna mer begripliga och hjälpa eleverna att uppleva sina inre resurser tillräckliga för att hantera utmaningen.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De digitala plattformar och tjänster jag använder underlättar planerandet då det är lätt att återanvända material och modifiera/utveckla upplägget från grupp till grupp. Under lektioner kan dessa program hjälpa eleverna framåt på olika sätt som inte kräver direkt handledning av läraren. Dessutom blir återkopplingsstrukturen mycket mer effektiv jämfört med endast analoga system. Med elevexempel, filmer, digitala checklistor, kamratåterkoppling och spelifiering av undervisningen kan eleverna själva och tillsammans ta sig långt i lärandet och utvecklandet av arbeten under lektionstid.

– Mitt efterarbete med återkoppling och granskande av elevarbeten underlättas genom att jag enkelt kan rikta rätt kommentarer och material till rätt elever.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Alla vet att de sociala aspekterna av lärande är oerhört viktiga, att vara på plats i skolan och fysiskt ta del av umgänget, samtalen och kunskapandet i gruppen. Tiden med coronapandemin har dock tvingat fram pedagogiska lösningar skolpersonal i Sverige från början inte varit helt bekväma med. Efter 1,5 år tycker jag att man inte kan vara annat än imponerad av hur alla har vågat prova nya digitala grepp för att inte kunskapsluckorna hos elever skulle bli för stora. Att använda olika typer av skärminspelningar på dator och lärplatta har varit den enskilt viktigaste utvecklingen i min undervisning under coronapandemin då instruktioner och information blivit mer tillgängligt för eleverna hemma och i skolan, bland annat tack vare att de kan se filmerna om och om igen.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Skolledningen och jag som förstelärare inom IT har försökt agera stöd i att hitta, testa, tipsa och implementera nya digitala verktyg, läromedel, appar, program med mera. Jag har även försökt så ofta det går att vara närvarande i andra lärares klassrum för att stötta under uppstarts- och introduktionstillfällen av digitala tjänster, verktyg med mera.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Om jag ska välja en webbtjänst att rekommendera är det Screencastify. Det är ett skärminspelningsverktyg som är ett oerhört lättanvänt plug in-program i Google Chrome. Vilken sida eller applikation jag än vill visa, introducera eller undervisa i spelas skärmen in och så även min röst. Filmen sparas i Google Drive och kan sedan bifogas i Google Classroom. Många elever behöver höra och se en genomgång flera gånger för att förstå stoff, begrepp, samband mm. Det är egentligen en didaktisk självklarhet att erbjuda möjligheten till auditiv och visuell repetition då vi vet att mänskliga hjärnan ofta behöver just det för att kunskap ska kunna befästas. Med denna webbtjänst är det snabbt ordnat.

Presentation av Frida Bergström

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag har jobbat som lärare på högstadiet i dryga 20 år, och har väl aldrig egentligen släppt taget om katedern, oavsett vilka vindar som blåst i skolsverige. Min övertygelse är att elever lär sig allra mest genom föreläsning och dialog i klassrummet. Att ingen ska bli sittande ensam med en bok, eller platta/Chromebook, utan att eleverna känner en trygghet i att de har varandra och mig att tillgå. Ett ständigt samarbete.

– Jag är också helt övertygad om att hjärnan minns allra bäst om vi formar ord med en penna i en skrivbok jämfört med att klicka på en plastbit på ett tangentbord, och jag ser Anders Hansen som en stor inspirationskälla. Jag använder mig också av mycket bilder på mina tavlor/whiteboards, eftersom vägen in till långtidsminnet via bilder är bredare och mindre trång än den med bara text.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5–10 år.

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag finner väl att sidor som nomp.se där repetitiva uppgifter för att befästa metoder och sätt att lösa uppgifter är bra, eller att öva på multiplikationstabeller för att automatisera, eller att fylla i självrättande uppgifter som till exempel delarna i hjärnan, ja till det använder jag IT. Jag skapar också Kahoots ibland för att variera enklare examinationsformer.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– De sidor/appar jag använder mig av gör ju att jag kan få en överblick av vad eleverna kan, och jag har gått över till att dokumentera digitalt i stället för att skriva i min kalender alla resultat, men jag rättar tusen gånger hellre en hög med pappersprov än att sitta och bläddra igenom 25 laborationsrapporter på datorn. Jag kan se fördelar med sammanställningar som sagt, men nej, jag kan inte säga att det förändrar min lärarroll jättemycket.

Hur ser du på coronatiden ur perspektivet skolans digitalisering? Har du upptäckt något nytt under denna period som du kommer att fortsätta med?
– Det var först under Covid-19-pandemin som jag blev tvungen att utöver mina bloggar även lägga upp Classroom för alla grupper. Och jag ska ärligt säga att det är en tillgång, men jag håller inte på och uppdaterar dem nu när det tack och lov är undervisning på plats. Det tar längre tid att lägga in bilder där, så jag väljer BlogTouch fortfarande.

– Det jag upptäckte var att eleverna var väldigt duktiga på att hantera sina digitala verktyg, de sitter inne med mycket kunskap som jag som 45-åring kunde ha nytta av, flera gånger om.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har i vår kommun bra stöd från IT-avdelning och personal som finns tillgänglig. Vi har kontinuerliga miniutbildningar i våra olika plattformar med deras möjligheter och eventuella hinder. Stor del av personalen jobbar med Classroom regelbundet. Jag upplever att vår kommun har i digitaliseringens tid kommit väldigt långt. Det var inte svårt att gå över från närundervisning till distans till exempel. Vi gjorde dessutom ett tvådagarstest innan vi fick skarpt läge i Hjo, för att se om det skulle fungera. Och det tycker vi nog att det gjorde.

Har du någon favoritwebbtjänst, app eller digitalt verktyg som du gärna använder. Berätta vilken och varför du använder den?
– Nja, det är de som jag har nämnt. Jag borde, som nominerad här, väl använda mig mer av digitala verktyg, men jag ser, och har erfarit under de dryga 20 år i yrket att ju mer skärmar som kommer in, desto mer omedelbar tillfredsställelse kräver eleverna, desto mer entertainer behöver man vara som lärare för att hålla kvar deras uppmärksamhet. Jag har svårt att inte se mobilernas och datorernas intåg i skolans och ungdomarnas värld som en av orsakerna till de problem som vi får jobba med i större utsträckning nu, jämfört med vad vi hade att ta i för bara 10 år sedan.

– Det finns naturligtvis en mängd bra appar och verktyg som används av duktiga lärare i vår svenska skola, jag har tre barn som alla går eller har gått igenom grundskolan här där jag som förälder varit/är mycket nöjd. Och jag kommer antagligen att utöka mitt digitala användande, även om jag i själen stretar emot av hela min kraft, men det är som sagt en stor del humor i att just jag blev nominerad till detta pris, med tanke på hur min lärargärning sett och ser ut. Jag ställer mig alltid frågan om det kan bli bättre med en digital grej, och om svaret är nej, ja då låter jag bli. Jag plockar kanske russinen ur kakan, och tänker att när elever har 10 timmars skärmtid på mobilen om dagen, då behöver de inte mer skärm på mina lektioner.