Presentation av Pernilla Abrahamsson,

Nominerad tillsammans med Mia Lägnert På bilden: Pernilla Abrahamsson, till vänster och Mia Lägnert till höger.

Vem är du och vad jobbar du med?
– 4-9 lärare Ma/No/Tk, arbetar på högstadiet med NO/Tk just nu

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– De får hela världen som sitt kunskapsfält och kan använda sig av olika verktyg för att förstå saker. Det kan handla om modellering för att förstå hur motorer fungerar som blir tydligt med rörliga 3D-bilder. Böckerna finns fortfarande kvar, men de får fler sinnen involverade genom att använda IT på olika sätt. Elever som behöver lyssna på information kan göra det på ett enkelt sätt. IT är en naturlig del av samhället, och skolan ska ju vara en förberedelse för livet utanför skolans väggar.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det har blivit lättare att vara spontan och att fånga frågor i stunden. Man kan lätt få fram olika klipp/filmer mm och man kan hitta information och uppgifter om någon elev vill arbeta vidare och fördjupa sig. Det är också lättare att haka på aktuella samhällsfrågor eftersom tillgången till nyheter är lättillgänglig. Det finns en stor möjlighet att ta del av forskning på nätet och på så sätt kan man arbeta med diskussioner och reflektion kring hur dessa saker bedrivs och påverkar oss. Efterarbetet kan underlättas genom att det finns färdiga matriser med kunskapskraven, det finns ofta lärarmaterial med diskussionsfrågor mm. Det som jag tycker är extra viktigt är att det också blivit enklare för elever som av någon anledning är frånvarande, att göra saker hemifrån. Det de behöver finns i deras Classroom och det kan minska stressen av att missa saker om man är sjuk t ex. Alla våra elever har tillgång till en egen dator. Detta gör att man kan räkna med att det man gör digitalt, finns tillgängligt för alla.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– I dessa tider har det känts väldigt bra att vi har varit så långt framme med vårt digitala arbete. Vi förberedde eleverna på hur de kunde använda Google meet, men övriga digitala funktioner var de redan bekväma med, så det kändes ganska tryggt. Vi har hittills haft skolan öppen, men känt oss trygga med att vi skulle klara en skolstängning.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Vi använder Googles appar i vår undervisning. Allt eleverna använder lägger vi i Classroom. Det kan vara planering, anteckningsmateriel, filmer, uppgifter mm. Det är lätt att i Classroom lägga upp en struktur som är lätt för eleverna att följa. När det gäller vårt 3D-arbete är det Autodesk Fusion 360 som vi använder. Det är ett program med många avancerade funktioner som kan kännas svårt i början, men det är väldigt fritt och eleverna uppskattar att de kan tillverka i princip vad som helst i programmet. Lektionsexempel kan till exempel vara att låta eleverna göra en handritad skiss på något föremål som de tycker behöver förändras. De kan sedan rita föremålet i 3D och få det att synas från alla håll och under tiden göra små justeringar innan de skriver ut det. De kan också efter utskrift upptäcka fel på modellen och gå in och ändra i figuren så den blir bättre. Att utvecklas i en process är ett arbetssätt som underlättas väldigt mycket med hjälp av 3D.

Presentation av Pernilla Andersson

Vem är du och vad jobbar du med?
– En nyfiken 50+ som arbetar med ämnena ekonomi och juridik på gymnasiet.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Genom att kunna skapa filmer och lägga på lärplattformen så kan eleverna se en genomgång flera gånger och när det passar dem. Att få skrivna instruktioner och planeringar ger eleverna tillgång till sitt eget lärande och sina mål. Som extra resurs vid inläsning och tankekarta. Att lägga ut ett bildspel på lärplattformen antingen innan eller efter lektionen gör att eleverna kan återskapa genomgången lättare. Att använda plattform för läxor mm gör att ingen missar instruktioner.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Mer planering och skapande inför lektionerna med pedagogiska planeringar, bildspel och filmer etc. Lektionerna har en tydlig struktur för eleverna och rättningen blir lättare om jag har en tydlig pedagogisk planering med matris att bedöma efter.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Då jag tidigare arbetat mycket med att lägga ut material och filmer på olika kanaler var den största utmaningen att ha genomgångar via webben, men att också vara tillgänglig under hela lektionen. Gav jag eleverna en uppgift så fanns det skrivna instruktioner, mallar och filmer som förklarande arbetet. Facit var också tvunget att finnas på uppgifterna och då fick ju inte det läggas ut samtidigt som uppgifterna. När eleverna fick uppgifter att göra fanns jag tillgänglig på Teams under hela lektionen, detta så att de kunde komma tillbaka och fråga vid behov.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Olika filmverktyg men främst Smart film, där jag kan filma skärmen och prata samtidigt. Detta använder jag när jag gör filmer kring tex en budget då jag samtidigt gör en egen budget i excel. Även bokföring i Fortnox filmar jag via detta hjälpmedel och skapar sedan filmer som jag lägger ut på youtube och vår lärplattform its learning.  Vidare arbetar jag mycket med att vår undervisning ska vara på riktigt och vill att eleverna ska arbeta direkt i Excel när vi gör budgetar i stället för att följa en färdig mall i en bok. Likadant gör vi då vi bokför direkt i Fortnox eller annat. Jag tycker också Mindomo är en bra tjänst när vi gjort tankekartor kring olika saker i olika ämnen.

Presentation av Pernilla Nordlund

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en hälso-, tränings- och naturnörd som för 10 år sedan flyttade från Vasa i Finland till Umeå. Sedan 3 år tillbaka jobbar jag på Barn- och Fritidsprogrammet på Dragonskolan. Jag undervisar i ämnena Naturkunskap och Hälsa samt Bevakning och Säkerhet som våra väktarelever läser.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– IT möjliggör ett multimodalt lärande vilket ger fler elever möjlighet att både lära sig, och visa sina kunskaper, på olika sätt. Med IT i undervisningen kan vi komplettera de traditionella metoderna och göra undervisningen och innehållet mer lustfyllt. Jag har även sett att IT stärker elevernas autonomi och ger dem en känsla av att de äger sin lärandeprocess från början till slut. Det multimodala, det lustfyllda och autonomin skapar motivation helt enkelt.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– I planeringsfasen kräver det lite mer struktur och tydlighet från min sida. När arbetet väl kommer igång har jag en mer guidande roll, mer som ett bollplank för eleverna än någon som endast levererar ämnesfakta. Efterarbetet med bedömning underlättas eftersom jag fått vara delaktig i elevernas arbete i hela processen. Jag upplever att jag har en väldigt bra uppfattning om elevernas kunskaper i slutet av ett IT-projekt.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– En kompetensutveckling på speed. Våren gav möjligheter till ett tänk utanför boxen och för eleverna att äga sitt lärande. För mig som lärare har jag fått ett större verktygsfält att jobba med. Digitaliseringen blir ett fantastiskt komplement till den mer traditionella undervisningen. Utmaningen var att hantera saknaden av det fysiska mötet samt känslan av gruppdynamiken och möjligheten till dialog med eleverna i klassrummet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Jag använde mig en del av Prezi-presentationer de gånger jag inte kunde föreläsa i klassrummet. Med Prezi kan jag lägga in både text, bilder, powtoons, PP:s, youtubeklipp, artiklar mm och göra en levande föreläsning trots att jag inte är på plats. Utöver det måste jag nämna Lumafusion som ett fantastiskt redigeringsverktyg om man vill använda sig av film- eller podcastinspelning i undervisningen.

Presentation av Petra Dalin

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap och religionskunskap. Vid sidan av min lärarexamen, är jag också utbildad bibliotekarie, dvs har en fil.kand. i “Biblioteks- och informationsvetenskap”. I min lärartjänst ingår, utöver undervisning i mina ämnen, ett uppdrag att ha workshops med alla elever i åk 2 kring nätetik, där exempel på innehåll är värderingsövningar kring integritet, frågor om plagiat, källkritik, fejkade rörliga klipp, lagstiftning på området, begreppet yttrandefrihet samt polisens råd för den som utsätts för det som går under benämningen “näthat”. I detta projekt är skolans bibliotekarie involverad, som pedagogisk resurs.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Digitala verktyg har underlättat kommunikationen mellan elever och lärare. Elever ges möjlighet att lyssna på kursmaterial parallellt med att läsa det och de kan se inspelade föreläsningar för repetition eller ta del av innehållet vid sjukdom etc.

– Jag arbetar sedan ett par år mycket med Google sites, där jag skapat en kurssida för varje kurs jag undervisar i. På denna kurssida blir det tydligt vad som ingår i respektive moment och olika typer av material kan samlas på ett sätt som blir lätt att överblicka och visuellt tilltalande. På kurssidan återfinns skriftligt material i digital form, texter jag skrivit själv och inspelningar av desamma, inspelade föreläsningar, artiklar i ämnet, extramaterial mm. Parallellt med denna kurssida arbetar mina elever ofta i Google classroom för att göra lektionsuppgifter, inlämningar mm.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Genom digitala verktyg ges för det första många möjligheter till formativ bedömning. Regelbundet kan elever få återkoppling genom kommentarer från mig som lärare under pågående arbete, för att stimuleras att utveckla sina resonemang och texter. På motsvarande sätt kan en elev ställa frågor i dokumentet till läraren.

– Sedan ett par år finns möjligheten på Alströmergymnasiet att skriva prov i låst läge (i Dugga), det vill säga informationssökning är inte möjlig under provets gång. Det har öppnat nya möjligheter att kombinera rättssäkerhet i form av att elever kan få frågan i förväg, men formulera sitt svar under en “provsituation”. Jag brukar definiera detta som att skriva en “inlämning på plats”. Jag har märkt att många elever blir hjälpta av detta upplägg, då de tydligt vet vad som förväntas av dem inför examinationen. Analysen kan på så vis starta redan under inläsningen, då eleven känner till frågeställningen. Samtidigt får elever en tydlig inramning kring när kunskapen ska visas.

– Andra exempel på digitala verktyg och resurser jag använder regelbundet, är att elever spelar in sin gruppdiskussion och sänder in till mig, att jag spelar in föreläsningar och lägger upp på Youtube, läser in material jag skrivit själv samt deltar i ämnesgrupper i sociala medier där kollegor delar med sig av många tips.NE och Landguiden (som alla elever har tillgång till) liksom delade drivedokument där arbetslag och ämneslag regelbundet samverkar och utbyter pedagogiska idéer, är också givna digitala resurser. Genom digitala verktyg (i mitt fall hangouts) kan elever också enkelt nå en lärare inför och efter en lektion.

– Centrala och snudd på oumbärliga digitala resurser i undervisning är vidare poddar, artiklar eller dokumentärer som används som utgångspunkt för exempelvis seminarier med elever. Mina undervisningsämnen samhällskunskap och religionskunskap, är till sin karaktär mycket beroende av det som är dagsaktuellt. Genom digitala resurser förblir innehållet relevant för eleverna. Därtill använder jag sociala medier som utgångspunkt för lektionsupplägg. Ett konkret sådant exempel är då jag låter eleverna ta del av olika Instagramkonton med koppling till representanter för olika religioner, som utgångspunkt för diskussion kring frågor om identitet, sexualitet och genus mm.

– Digitala resurser har sammantaget mycket positivt att tillföra när det gäller att variera innehållet och kunskapsinhämtning i form av text, bild och ljud. Det gynnar inlärningen för alla elever, som lär på olika sätt och i olika hastighet. Digitaliseringen har också underlättat för att utmana och stimulera elever som arbetar snabbt, då de kan arbeta vidare med relevanta länkar (artiklar mm) i form av extramaterial.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– I och med distansundervisningen under delar av vt -20, har många framhållit att många lärare och skolor fick “en digital skjuts” och jag delar den bilden. Kommunikationen med eleverna skedde på daglig basis (individuellt och i grupp) på hangouts, lektionerna startades upp med digitala möten i Meet, där det också gavs ett utmärkt tillfälle för seminarier. Inramningen av lektionen och extra tydliga instruktioner var A och O och det viktiga “regissörsuppdrag” som läraren har, blev extra synliggjort. Utvecklingssamtal fungerade bra via Meet och min bild är att videomöten ökade tillgängligheten för föräldrar att delta.

– Utmaningar under distansundervisningen var, som många nämnt, skriftliga examinationer och då i synnerhet prov. I mina ämnen fungerade det dock relativt bra att ersätta flera av dessa med muntliga seminarier. Här kan givetvis såväl för- som nackdelar nämnas. Alla elever har inte samma förutsättningar att arbeta i hemmiljö, alla elever har inte lika lätt att examinera muntligt, alla känner sig inte bekväma med att tala in i en kamera etc. Å andra sidan passade fler muntliga examinationer en del elever extra bra. Mycket att det material jag spelade in (föreläsningar mm), är sådant jag kan använda även när eleverna är åter i det fysiska klassrummet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– G-suite inklusive sites där det är enkelt att skapa kurssidor med material, i form av klipp, länkar, texter, inspelade ljudfiler och presentationer. Google Classroom fungerar utmärkt för lektionsuppgifter.

En lektion kan se ut som följer:
Lektionen inleds med att vi utgår från kurssidan (skapad i Google sites) och dess material. Där finns presentationer som kan utgöra grunden för en genomgång på ca 30 minuter, där begrepp mm inför lektionsuppgift gås igenom.
Därefter går eleverna över till att göra en uppgift i Classroom (ibland individuellt, ibland i grupp), som lämnas in vid lektionens slut. (Denna kan jag sedan ge individuella kommentarer på alternativt följa upp i helklass kommande lektion.) Ibland avslutas lektionen (beroende på dess längd) med ett begreppstest i form av flervalsfrågor (självrättande) i Dugga.

Inför kommande lektion kan eleverna få i uppgift att titta på en inspelad föreläsning, som de hittar på kurssidan. Föreläsningen ligger då till grund för analys under kommande lektion eller för att repetera det som vi gått igenom hittills på momentet.

Presentation av Projektgruppen för Rörelse – glädje – kunskap

Projektgruppen för projekt Rörelse, glädje och kunskap, med deltagare från 5 olika skolor i Trollhättan. Priojektgruppen har gemensamt arbetat med en app för digitala tipspromenader för att skapa rörelse, samarbete, bygga begreppsförståelse i olika ämnen och motivera eleverna till både rörelse och inlärning.

De lärare som ingått i projektet är:
Heidi Johansen, Cecilia Malm Boode och Richard Westerlind från Sylteskolan (åk 4–6)
Mikaela Johansson, Malin Tinderholt och Johanna Söderblom, Sjuntorpssskolan och Upphärad skola (åk 4–6);
Mia Sandblom och Johannes Öman, Paradisskolan och Björndalsskolan (åk f-6)

Presentation av Rebecca Backholm

Nominerad som en del av IKT-nätverket för förskolan i Södertälje kommun

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag jobbar som pedagogista mot 5 förskolor i Tveta förskoleområde.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag tänker att IT kan göra det möjligt att undersöka det barnen är uppe i på ett nytt/ fördjupat sätt genom att tillföra olika verktyg som vidgar det analoga perspektivet.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Det förenklar och vidgar även mina möjligheter när det gäller att bland annat dela material och planeringar digitalt, till olika nätverk eller med kollegor. Det är ett stort stöd i min roll som pedagogista där jag tillför tankar och material till det barnen/arbetslaget redan jobbar med.

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Jag har sett stora möjligheter i effektivisering framför allt i mötesformer digitalt även i annan kommunikation. Våren gjorde oss tvungna att prova fram nya hållbara lösningar vilka vi även kommer att ta med oss in i arbetet framöver.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Office 365, använder den till allt mitt praktiska arbete som dokumentation och kommunikation. Även barnen dikterar eget material.

Presentation av Renée Diaz

Vem är du och vad jobbar du med?
– Spansklärare, förstelärare och samordnare på Internationella Engelska Skolan Sundsvall

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– Mer än 10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Jag har varit legitimerad lärare i spanska och engelska sedan 2011, men har arbetat som lärare i 18 år. Jag jobbar sedan 2011 på Internationella Engelska Skolan i Sundsvall där jag undervisar i spanska åk 6-9. Jag är också samordnare på skolan. Jag är förstelärare och har främst mobilt lärande som fokusområden

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Vi använder oss av Google Suite for Education i vår undervisning. Det präglar hela vår verksamhet och vårt arbetssätt. Som lärare ser jag digitala medel som ett sätt att effektivisera min undervisning. Eftersom jag undervisar i språk finns det otaliga nyttiga resurser att ta del av.

– Med hjälp av Googles tjänster har jag sedan 2015 utvecklat projektet Online Support. Tanken med projektet är att finnas till hands för eleverna även utanför skoltid. Stödet riktar sig till elever i åk 6-9. I nuläget erbjuds eleverna hjälp efter skoltid i samband med prov eller inlämningar. I svenska och SO erbjuds Online Support regelbundet varje vecka. Under supportiden har vi lärare som hjälper elever med läxor via mail, Google chat, Hangouts och Google Docs. Eleverna har möjlighet att ställa frågor, få coachning i sina dokument, få feedback på sitt arbete, osv. Elever kan vara delaktiga utifrån sina egna individuella behov.

– Genom stöd av digitala medel får våra elever direkt hjälp och feedback på de frågor de har. Detta är mycket uppskattat av både elever och föräldrar och vi har sett många elever som har förbättrat sina resultat tack vare supporten. Rent praktiskt så skickar vi lärare iväg ett mail via Gmail om att vi är Online. Eleverna kan då välja att chatta eller dela dokument för att chatta direkt på dokumentet. Samtliga lärare som undervisar kvällstid får betalt.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Vi lever fortfarande i en tid då lärare har olika grader av kunskap när det kommer till digitala medel och i Sverige har skolor också olika förutsättningar. Att uppmärksamma vikten av digitala medel är viktig men det är också viktigt att understryka att det är till för att göra undervisningen mer effektiv, inte för att den ska ta över undervisningen. Under våren var den största utmaningen att få alla på båten, förstås. Många fick upp ögonen för verktyg som inte tidigare använts eller utvecklats. Nya addons till Google las till för att kunna spela in filmer och lägga till coola animeringar. Lärare som tidigare aldrig använt sig av Google slides fick nu lära sig hur enkelt och lättillgängligt det var. Samarbetet mellan oss alla var hög och alla bidrog till att elever som inte kunde närvara på skoltid ändå fick undervisning.

– Jag är tacksam att bli nominerad för Guldäpplet igen. Det här en chans för projektet Online Support att få mer uppmärksamhet och förhoppningsvis kan det inspirera andra skolor att öppna upp dörrarna för ett mer flexibelt lärande. Själv har jag invandrabakgrund och hade tyvärr aldrig hjälp från mina föräldrar med varken läxor eller prov. Jag har en dröm om att alla barn ska kunna ha en person att vända sig till på kvällen när man sitter själv och kämpar med sina studier.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Egentligen alla Google Suite for Education tjänster.

Presentation av Richard Westerlind

Nominerad som en del i projektgruppen för Rörelse-Glädje-Kunskap, med deltagare från fem olika skolor i Trollhättan.

Vem är du och vad jobbar du med?
– Lärare på Sylteskolan i Trollhättan.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 5-10 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Möjliggör en mer varierad och formativ undervisning. Eleverna kan tränas till att arbeta mer självständigt. Lättare att samla lärar- och elevmaterial för bedömningar och framtida planeringar.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Lättare att skapa en tydlig struktur både för mig själv och för eleverna när det kommer till planeringar (dags-, vecko-, månads- och terminsplanering) och bedömningar (som är smidigt att göra formativt via digitala verktyg).

Hur ser du på våren 2020 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– Den stora utmaningen låg i att så stora förändringar skulle göras på kort tid och där alla skulle med på tåget. Möjligheterna är att digitala verktyg underlättar och utvecklar mina bedömningar, mitt planerande och upplägg, genomförandet och utvärderingen av min undervisning.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Classroomscreen.com som hjälper mig att skapa en tydlig struktur på lektionerna. Studi.se använder jag mig mycket av för tillfället där det finns pedagogiska filmer med anpassade uppgifter till.

Presentation av Sandra Winarve

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Sandra Winarve, jag är 29 år gammal. Jag är född och uppvuxen på Gotland men har bott i Stockholm sedan tonåren. Jag studerade till lärare med inriktning mot undervisning i årskurs f-3 vid Stockholms universitet och tog min examen år 2017. Jag har sedan min examen arbetat som lärare på Ljungbackens skola på Lidingö. Just nu undervisar jag i årskurs 1.

Hur länge har du jobbat med digitala verktyg och resurser i undervisningen?
– 2-5 år

På vilket sätt kan elevernas lärande förstärkas med stöd av IT?
– Eleverna är från en tidig ålder bekanta med den ”digitala världen” och motiveras av att använda digitala verktyg i skolan. Förutom en stärkt motivation kan digitala verktyg stärka elevernas lärande på en rad olika sätt. Vi använder dagligen projektor och dokumentkamera vid exempelvis genomgångar och högläsning för att eleverna ska kunna vara delaktiga och få visuellt stöd. Att skriva och läsa på dator där det finns hjälpmedel som diktering och uppläsning av text är ett bra stöd för alla elever, men särskilt för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa hjälpmedel innebär att eleverna kan producera längre texter men även ta till sig ett mer komplext innehåll. När vi planerar ett arbetsområde utgår vi från att eleverna lär sig och tar till sig kunskapen på olika sätt. Vi använder oss därför nästan alltid av både film, text, muntliga genomgångar och diskussioner i ett arbetsområde. Detta hade inte varit möjligt utan användandet av digitala verktyg. Även verktyg som Bingel som är utformat som ett spel motiverar eleverna till färdighetsträning inom olika områden.

– Digitala verktyg skapar även möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper på olika sätt. De kan skapa presentationer, svara på frågor i formulär, spela in film, ja listan kan göras lång. Med hjälp av digitala plattformar som Google Classroom, Google Sites och andra dela-funktioner får eleverna en tydlig överblick och snabb och lätt åtkomst till sina egna och andras arbeten vilket ger möjlighet till samarbete och återkoppling, något jag upplever stärker elevernas lärande och underlättar vid bedömning av elevernas kunskaper.

– Digitala verktyg ger även möjlighet till variation i undervisningen vilket stärker elevernas lärande och motivation.

Hur påverkar digitala verktyg och resurser din lärarroll?
– Digitala verktyg underlättar vid planeringen av undervisningen då vi lärare kan dela lektionsupplägg, material och annat via exempelvis Google drive. På skolan har vi en gemensam mapp där allt material och alla planeringar samlas och delas. Som jag skrev ovan så kan undervisningen varieras mycket med hjälp av digitala verktyg, som lärare har man fler valmöjligheter när man planerar sitt lektionsinnehåll.

– Digitala verktyg kan även underlätta vid bedömningen av elevernas kunskaper, som jag skrev ovan samlar vi ofta elevarbeten i Google Classroom vilket innebär att jag som lärare får en överblick och kan ge skriftlig återkoppling på ett mer effektivt sätt. Digitala verktyg ger mig som lärare större möjligheter att erbjuda eleverna visuellt stöd. Jag kan visa bilder, filmer, timer, instruktioner, göra arbetsuppgifter i helklass, visa presentationer etc. Digitala verktyg som till exempel Google Classroom ger även frånvarande elever möjlighet att ta del av undervisningen.

Hur ser du på våren -20 ur perspektivet ”skolans digitalisering”? Vilka utmaningar/möjligheter gav digitaliseringen under våren?
– På skolan där jag arbetar bestämdes tidigt att alla elever skulle erbjudas likvärdig undervisning oavsett om eleverna var på plats i skolan eller om de var hemma. Vi genomförde ett enormt gemensamt arbete där vi diskuterade olika arbetssätt och upplägg för att nå detta mål om likvärdig undervisning. Vi gjorde en inventering och såg till att samtliga elever på skolan hade tillgång till antingen dator eller Ipad samt internetuppkoppling för att kunna delta i undervisningen hemifrån.

– Vi skulle använda oss av Google Classroom samt Google meet för att dela uppgifter och för att kommunicera med elever och vårdnadshavare. Alla vi lärare på skolan satt tillsammans under eftermiddagarna och hjälptes åt att diskutera, arbeta fram och lägga ut uppgifter i samtliga ämnen digitalt. Varje klass hade alltså ett digitalt klassrum. Även fritids deltog i arbetet och la ut uppgifter och aktiviteter i Classroom.

– En utmaning som vi ställdes inför var att vi ju faktiskt hade en stor andel elever i skolan, skulle vi då undervisa på två olika sätt, ett digitalt och ett ‘analogt’?  Vi bestämde oss för att undervisningen skulle ske på samma sätt i skolan som för de elever som var hemma, eleverna arbetade alltså med samma uppgifter och kommunicerade med varandra i chattrum som vi lärare skapat. Ett schema publicerades dagligen där eleverna fick instruktioner om vilka uppgifter som skulle genomföras och på vilket sätt. Eleverna som var frånvarande deltog i samlingar, genomgångar och andra aktiviteter via Google meet. Vi lärare hade även uppföljning varje vecka via Google meet med de elever som var frånvarande.

– Detta arbetssätt tvingade oss verkligen att tänka till och gav oss insikter om vilken typ av uppgifter som passar väl i digitalt format och vilka uppgifter som inte gör det i arbetet med de allra yngsta eleverna. Vi utforskade en mängd olika verktyg, plattformar och hemsidor. Under denna period besökte vi lärare varandras klassrum för att hjälpa varandra och för att dela idéer. Vi lät även elever i årskurs 3 hjälpa elever i förskoleklass att komma in på och använda olika digitala verktyg.

– För att summera så ställdes vi under våren 2020 inför stora utmaningar och det ställdes krav på en snabb omställning och utveckling av den digitala undervisningen. Det arbete vi genomförde är vi enormt stolta över och det gav oss möjlighet att erbjuda eleverna en likvärdig undervisning. Vi är även enormt stolta över elevernas insatser och anpassning till detta, till stora delar nya, arbetssättet. Utmaningarna vi ställdes inför gav oss lärare möjlighet att utveckla våra undervisningsmetoder samt utveckla det kollegiala lärandet.

Har du någon favoritwebbtjänst eller app som du gärna använder.
– Min favoritwebbtjänst är Google Classroom. Som jag beskrivit i tidigare svar så ger denna plattform stora möjligheter till interaktion och samarbete mellan elever men även en överblick för både lärare och elever. I Google Classroom är alla elever i årskursen inbjudna och vi har organiserat det så att det finns en flik för varje ämne. Eleverna klickar in på rätt flik och kollar på den uppgift som ska göras. Där har jag som lärare skrivit stegvisa instruktioner, länkat till filmer, spel, inlästa böcker eller hemsidor som ska användas och kan även koppla dokument där eleverna svarar på frågor eller skriver texter, gör presentationer eller formulär som jag (och ibland andra elever) sen snabbt och enkelt kan ta del av och ge återkoppling på.