Två tryck på vänstra glasögonskalmen. En grön prick i högra synfältet. Glasögonen är aktiverade. Ett tryck till för att bekräfta att det är ”Service av batteri på elbil” inspelningen gäller. Det är nämligen dagens uppdrag utskickat av läraren på skolan. Kim arbetar säkert och målmedvetet. Det är inte första gången hen gör servicen. Det är en vanlig arbetsuppgift i bilverkstaden där hen gör sin arbetsförlagda del av utbildningen (APL). Under arbetets gång påminns Kim med en diskret text i övre synfältet om vad hen ska tänka på extra vid den här servicen. Det handlar både om återkoppling lärare gett, dessutom om förbättringsområden Kim formulerade tillsammans med klasskamraterna i sin lärgrupp.
Av Linus Österholm, pedagogisk utvecklingsledare, Lärande i Sverige. Nominerad till Guldäpplet 2020
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
Kommer fordonselever utrustas med smarta glasögon i framtiden? När Amy Webb, grundare av Future Today Institute och en av de mest inflytelserika framtidspanarna, rankar det viktigaste techtrenderna i deras årliga framtidsspaning Tech trends report 2021 lyfts wearables fram. För område efter område beskrivs hur en kombination av glasögon, klockor och andra uppkopplade produkter tillsammans ersätter de funktioner telefonen har i dag. Precis som när Iphone slog igenom kommer det öppna upp för nya användningsområden.
För APL är samarbetet mellan elev, handledare och lärare avgörande för hur mycket eleven lär sig. Styrdokumenten styr, men samtidigt måste du ta hänsyn rytmen på arbetsplatsen. Kommunikationen mellan handledare, lärare och elev är därför helt avgörande. I Metodutveckling av yrkesutbildning (Lackéus och Sävetun 2021) beskrivs att det uppstår en målkonflikt. Handledarens fokus är på praktiska resultat, men för lärande krävs utrymme för dokumentation och reflektion. Till exempel loggböcker och checklistor är exempel på stödstrukturer i det här arbetet. Rätt använt kan telefon, platta och dator underlätta i arbetet. Till exempel gör det reflektionen tillgänglig för läraren på en gång. Samtidigt innebär dokumentation fortfarande ett moment som bryter rytmen på arbetsplatsen. För eleven är det praktiska arbetet i fokus och risken är att inlämningsuppgifter upplevs som en kontrollfunktion. Ett görande som läraren samlar in utan koppling till lärandet.
Extra lager till verkligheten
Hur kommer då wearables in i bilden? Möjligen är du en av dem som använder din klocka för att mäta steg och sömn eller styr din telefon med hjälp av dina airpods? Eller kanske rider du och får hjälp av HeadQ för att sitta rätt i sadeln? Även om få använder smarta glasögon (ännu) är wearables redan i dag en del av mångas vardag. Steget till att de bidrar till elevers arbete på APL kanske inte är så stort. Microsofts glasögon för förstärkt verklighet, eller augumented reality, kostar knappt fyrtiotusen kronor. Priset behöver gå ned rejält för att vara aktuellt för en skola. Men tittar vi på hur de används så finns potential. Genom att lägga ett extra lager på verkligheten kan en rörmokare se hur ledningar går inne i en vägg eller en konstruktör få instruktioner utan att släppa arbetet. En fordonselev utrustad med par glasögon hade kunnat både få stöd att dokumentera sitt arbete och vägledning i arbetet av en förstärkt verklighet.
Vi ska inte fastna vid en typ av wearables. Det finns ett brett spektrum av produkter. Inom många yrken kommer det dessutom aldrig vara aktuellt att filma. Elever från vård och omsorgsprogrammet med smarta glasögon som spelar in sin omgivning för snarare tankarna till ett dystopiskt övervakningssamhälle än lärande. Naturligtvis kommer frågor kring integritet och datahantering bli än mer aktuellt. Därför är det viktigt att upprepa att främsta målet inte är dokumentation. I fokus ska lärandet stå. Att skapa förutsättningar för elev, handledare och lärare ska kunna följa och se mönster. För att förstå vad som skulle vara nästa steg i lärprocessen. Kanske kan elever som genomför svåra lyft ha en sensor som likt HeadQ registrerar kroppens position? En kort vibration som indikerar när du riskerar att lyfta fel. En frisörelev som får direktåterkoppling på hur hen håller axlarna fel? En handelselev som får statistik på hur hen rör sig i butiken?
Återkoppling och reflektion
Tillbaka i klassrummet kan Kim och hens kompisar titta på inspelningen av batteriservicen. Tillsammans kan de diskutera styrkor och svagheter samt fråga om moment de är osäkra på. Med hjälp av glasögonen projiceras ett hologram av bilen i klassrummet och det är lätt att visa konkret. Med de kommenterar lärare och handledare ger kan reflektionen ligga till grund för det fortsatta lärandet. För frisörläraren ger data om elevernas arbetsställningar viktig information för att planera nästa lektion på temat.
Hela poängen med exemplet är att visa hur det eleven gör på APL också kan bli drivande i arbetet i klassrummet. Vidare blir det eleven gör i klassrummet något som kan omsättas direkt på arbetsplatsen. Det utan loggböcker och uppgifter som tvingar eleven att bryta rytmen i göromålen på APL-platsen.
I boken ”Framtidschocken” från 1970 kan vi läsa att på 2000-talet kommer alla människor ha en skrivare hemma och blixtsnabbt skriva ut de nyheter de vill ha. Lite sant, men också helt fel. När du förutser framtiden är du alltid begränsad av din tid och förmodligen kommer vi hitta helt andra sätt arbeta. Vi är i början av användningen av wearables och tillsammans med 5G kommer det ändra hur vi är uppkopplade. Kan det stärka kopplingen mellan de som sker på APL och i klassrummet, finns goda förutsättningar för ett lärande. Till dess hoppas jag vi hittar ett ord som är lättare att stava och uttala än wearables.
Text: Linus Österholm
Foto: Istockphoto
Lästips
Tech trends report 2021, Future Institute Today
Metodutveckling av yrkesutbildning, Martin Lackéus och Carin Sävetun, Skolverket (2021)