Välkommen till teater Kristall, där de små rösterna alltid har huvudrollen. Följ med bakom kulisserna när barnen och de två teaterspökena, Elektra och Medea, spelar de mest fantastiska historier du någonsin skådat. Men har allt verkligen hänt på riktigt? Det är bäst vi börjar hos Källan.
Av Sara Bergström och Linda Bjällerstedt, förskollärare på Bjurhovdasmyckets förskola i Västerås. Pristagare Guldäpplet 2020.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
För oss handlar undervisning i förskolan om att befinna sig i barnens värld, i lekens värld, där fantasi och föreställningsförmåga får ta plats. Vi utgår från leken när vi designar vår undervisning och dramalek är vårt pedagogiska verktyg. Det använder vi för att ge barnen nya utmaningar och stimulera deras nyfikenhet och lärande kring ett ämne.
En gång i veckan klär vi ut oss till två teaterspöken som tillsammans med barnen utforskar, undersöker och upplever världen inom ramarna för läroplan för förskola samt barnkonventionen. Elektra och Medea har sedan 1700-talet varit spöken på teater Kristall och varit med i de mest fantastiska uppsättningarna världen skådat. Däremot har de inte riktigt koll på dagens teknik och möjligheter, där behöver de barnens hjälp. En spöklik natt när de bläddrade i stora manusboken upptäckte de två skinande Ipads vid namn Kjell Kritik och Käll-Ann. Sedan den natten ärKjell Kritik och Käll-Annderas trogna digitala vänner som hjälper spökena att ta reda på hur världen fungerar på 2000-talet.
Elektra och Medea samlas med barnen och ger dem en uppgift eller ett problem. Det första barnen gör är då att relatera till egna erfarenheter och därefter går de tillsammans till Kjell Kritik och Käll-Ann för att söka svar eller inspiration. Världen öppnas och barnen ser
att det finns många vägar att gå.
Nätvana barn är nätsäkra barn
Alla människor, både vuxna och barn, lever i en digital värld. Barn i dag är ”digital natives”, de är födda in i den digitala världen och vet inte om något annat. Varför behöver vi lära barn om källkritik? Det digitala är lika viktigt i vårt samhälle som att kunna läsa och skriva. För oss är det självklart att barn är digitala medborgare här och nu och inget de kommer att bli i framtiden.
Barnen har ofta redan mött digital teknik innan de kommer till förskolan. Därför behöver vi lära barnen att hantera den digitala världen så att de på ett tryggt och säkert sätt kan leva där. Det är ett väldigt stort och komplext arbete för oss på förskolan att förklara för ett litet barn vad källkritik innebär så hos oss får barnen möta källkritik, inte bara digitalt genom att googla utan även genom leken där man får uppleva med hela kroppen. Våra Ipads Kjell Kritik och Käll-Ann har varit hos oss i flera år och är symboler i arbetet med källkritik. Nätvana barn är nätsäkra barn och vi lär dem att hitta, sortera, sålla och värdera information på nätet. Vi ser att vårt arbetssätt att kombinera dramalek med digitala verktyg motiverar och utmanar barnen på det lustfyllda sätt som är förskolans kultur.
Att fråga Kjell och Käll-Ann blev snabbt ett återkommande moment bland barnen. Vad kan man göra tillsammans med Kjell och Käll-Ann? Tillsammans med dem lär vi oss hur man söker svar på en fråga, googlar. Vilka nyckelord behöver vi för att få en så tillförlitlig träff som möjligt? Exempelvis folksaga + grisar. Nu står vi inför nästa utmaning, att sortera, sålla och värdera informationen för att hitta en så tillförlitlig källa vi kan. Vi lär barnen att det är vi som är nätet, det är vi människor som producerat det som finns där. Tillsammans söker vi svar från tre olika källor.
Kjell Kritik och Käll-Ann har även introducerat en lek hos oss, viskleken. Det är ett sätt för barnen att få uppleva hur det är att vara en källa samt förstå hur en informationskedja kan förändras. Vi börjar med att viska ett ord som ska ta sig runt i ringen. Kommer samma ord tillbaka när vi viskat ringen runt? Vidare viskades en mening och vi såg hur svårighetsgraden ökade. Det blev tydligt för barnen hur lätt information kan ändras längs vägen. Dessutom provade vi att med vilja bryta informationskedjan då en i ringen fick leka ”buggen” vars syfte är att ändra ordet/meningen.
Ett återkommande teaterstycke är ”små röster på scenen” där barnens bild av världen framförs på många olika sätt. Ibland kan det framföras en komedi där en och annan fake news trillar in. Här har Kjell och Käll-Ann en avgörande roll i att ta reda på hur saker faktiskt ligger till. Teaterscenen är barnens arena där lärande och uttryck kommer i många olika former.
• Barnens talarstol
• Dikt
• Dans
• Sång och musik
• Dramatisering
• Kortfilm
• Nyhetsuppläsning
• Sagor
Storma – skapa – scena
Medea och Elektra kastar sig hejdlöst ut från teaterscenen in i barnens värld för att uppmuntra och utmana deras fantasi. Vi använder konceptet storma – skapa – scena (Holmberg, 2014) i både planering av undervisning och tillsammans med barnen, vilket innebär att vi går igenom en process i tre delar: vi stormar (brainstormar) kring något, för att sedan tillsammans skapa något nytt av det vi får fram, innan vi scenar (tar oss till teaterscenen) för att framföra det på barnens villkor.
En tidig morgon kommer Medea och Elektra inspringande med andan i halsen till barnen på avdelningen och utbrister
”Vi har ett stort problem!”
”Och premiären är ikväll”
Det visar sig att kvällens föreställning är en klassisk folksaga om de tre …
Elektra hävdar bestämt att det handlar om de tre vargarna som ska ta sig till kullen och yla mot månen men stoppas på stigen av en rödklädd figur. Medea däremot vill minnas att det handlar om de tre små ärtorna som ska ta sig till madrassen och rulla in i dunbolstret men blir stoppade av prinsessan.
Vad ska de ta sig till? Barnen och spökena beger sig till teaterscenen för att samla ledtrådar och med hjälp av Kjell och Käll-Ann (storma) ta reda på vilken saga som har premiär i kväll. Barnen, Medea och Elektra funderar och samtalar vidare kring på vilket sätt de vill framföra pjäsen (skapa). kvällen till ära bjuds sagan om de tre bockarna Bruse som en dansföreställning fylld av sång och musik.
Vårt arbetssätt skapar ett tydligt ramverk för undervisningen, där värderingar som stämmer med läroplanen och barnkonventionen ryms tillsammans med fantasi och kreativitet.
Text: Sara Bergström och Linda Bjällerstedt
Lästips
Rösträtt – musik på barns villkor, Ylva Holmberg (red), Gehrmans musikförlag (2014).
Lek, lärande och digitala verktyg – små röster och stora frågor, Linda Bjällerstedt, Sara Bergström och Susanne Kjällander. Guldäpplets forskardialog (20-12-02)