I den här texten vill jag lyfta fram både lärarens handlingsutrymme och ansvar för undervisningen, något som inte blir mindre viktig i en tid av förändring. Vi – myndigheter, föräldrar, elever – måste (kunna) lita på våra lärare. Samtidigt behöver lärare få sådana (nya) redskap att de kan delta i förändring av såväl skolans innehåll som undervisningens uppläggning. För mig pekar detta mot ett design-orienterat tänkande och olika designmetoder.
Men för mig är varje människa sin egen agent.
Efva Lilja, 2022
Vi gör det vi gör i ett sammanhang.
Av Staffan Selander, professor emeritus Stockholms universitet, Sveriges första professor i didaktik Mottog Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2021 i kategorin Nationella forskare med direkt betydelse för lärarna.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
Professionella roller i en tid av förändring
Att vi lever i en tid av stora förändringar låter alltmer som en klyscha. Samtidigt är det ju så att många faktiskt upplever en ökad acceleration av händelser och upplever oro i relation till ekonomi, arbete och social samvaro, vilket bottnar i globalisering och digitalisering men som också har tilltagit än mer med den nu aktuella covid-pandemin och med kriget i vår närhet. Förändringarna medför nya maktrelationer inom olika sociala samhällssektorer, och det ställs nya krav på kompetens och flexibilitet.
Många välutbildade experter kommer sannolikt att möta genomgripande förändringar (Susskind & Susskind, 2017), vilket även kommer att märkas i skolans värld (Selander, 20217). Osäkerheten ökar då gamla rutiner och normer ifrågasätts. Och frågan aktualiseras hur vi kan möta det nya i omvandlingens tid, då vi inte helt kan lita på det invanda (Insulander m.fl., 2017).
Ett designorienterat perspektiv
Ett sätt att möta nya villkor och krav är att tillägna sig tankeramar och verktyg för eget, aktivt deltagande i förändringsarbetet – antingen detta gäller nya sätt att undervisa, nya sätt att diskutera kunskaps-
innehåll, nya sätt att närma sig multimodala texter och använda digitala resurser eller nya sätt att testa och mäta kunskaper (Danielsson & Selander, 2021; Insulander m.fl. 2019; Kress & Selander, 2012; Selander & Kress, 2021).
Jag vill också knyta an till det inledande citatet: att såväl undervisning som lärande förstås bäst utifrån hur de sociala praktikerna organiseras och på vilket vis olika handlingsalternativ möjliggörs (Kress m. fl., 2022). Detta innebär att undervisningens innehåll inte kan reduceras till enstaka fakta, och att undervisningens utformning mycket väl kan nyttja digitala tekniker som spel och simulering. Det behövs också en mer övergripande bildningsidé för vår tid, med sikte på sådana kunskaper som behövs för att kunna hantera komplexa problem.
Att lära sig att ”tänka som” en designer handlar om att skaffa redskap för att förstå hur olika situationer kan inramas och hur olika problem kan beskrivas. I detta arbete ingår att försöka hitta nya infallsvinklar (om gamla infallsvinklar hade fungerat skulle det ju inte längre finnas ett problem!). Att inrama ett problem på ett nytt vis innebär att man inte genast accepterar en given problembeskrivning och eller förklaring. Den viktiga frågan att ställa är: Hur kan vi beskriva det aktuella problemet så att vi kan komma förbi slentriantänkande och öppna för nya lösningar? Vilka delkomponenter kan problemet brytas ner till? Och hur kan de olika stegen se ut för att prova ut nya lösningar?
Detta arbete sker i en kontext, och det är därför viktigt att samverka med andra. Dessa ”andra” kan vara kollegorna på en skola, eller på andra skolor. De kan vara professionella i samhället som kopplas in på projekt, eller forskare som hjälper till med att skapa strategier för dokumentation och reflektion (Björklund Boistrup & Selander, 2022). Detta innebär också att ett felsteg eller ett misslyckande kan bli till en gemensam berättelse, utan att någon enskild klandras för detta. Tvärtom, det är en förutsättning för ett gemensamt lärande, och en gemensam utveckling.
Ytterst handlar detta om vilket innehåll som ska prioriteras och vilka mål man vill uppnå. Det handlar om hur man kan orkestrera olika resurser för elevernas lärande, samt om hur lärande i olika miljöer och med olika redskap kan bedömas på ett adekvat sätt (och som överskrider gamla testmallar). Så samtidigt som man kan känna oro inför det samhälle som nu håller på att ta form, kan man också utnyttja sin kreativitet och nyfikenhet till att tillsammans med kollegor forma nya villkor för undervisning och lärande (Brooks m.fl., 2021; Glawe & Selander, 2021). Designperspektivet handlar om att bemyndiga lärarna att utveckla förutsättningarna för lärande!
Text: Staffan Selander
Lästips
Björklund Boistrup, L. & Selander, S. (red.) (2022). Designs for research, teaching and learning. A framework for future education. Routledge. (Open access)
Brooks, E., Dau, S & Selander, S. (red.) (2021). Digital learning and collaborative practices. Lessons from inclusive and empowering participation with emerging technologies. Routledge.
Danielsson, K. & Selander, S. (2021). Multimodal texts in disciplinary education. A comprehensive framework. Springer. (Open access)
Glawe, M. & Selander, S. (2021). Innovativ design för lärande. Liber.
Insulander, E., Kjällander, S., Lindstrand, F. & Åkerfeldt, A. (red) (2017). Didaktik i omvandlingens tid. Text, representation, design. Liber.
Insulander, E., Lindstrand, F. & Selander, S. (2019). Design för lärande – Historia. Medeltiden som exempel. Studentlitteratur.
Kress, G. & Selander, S. (2012). Multimodal design, learning and cultures of recognition. The Internet of Higher Education, 15(4), 265–268. DOI: 10.1016/j.ihed-uc.2011.12.003.
Kress, G., Selander, S., Säljö, R. & Wulf, C. (red.) (2022). Learning as social practice. Beyond education as an individual enterprise. Routledge.
Lilja, Efva (2022). Det onämnbara. Appell Förlag.
Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij. Design för lärande. Liber.
Selander, S. & Kress, G. (2021). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Studentlitteratur.
Susskind, R. & Susskind, D. (2017). Professionernas framtid. Hur teknologin kommer att förändra experters arbete. Daidalos.