Kanske är jag en drömmare, en visionär, men jag hoppas att jag i detta hänseende är en realist. Och kanske sticker jag nu ut hakan lite och menar att personal i grundskolan kan dra nytta av det sätt som undervisning ofta sker på i den anpassade grundskolan, särskilt när det handlar om digitala verktyg som en del av grundpedagogiken.
Helen Larsson, speciallärare på Rosenlundsskolan, anpassad grundskola, F-6, och it-pedagog för grundskola och anpassad grundskola F-6, Jönköping. Pristagare lärarpriset Guldäpplet 2021.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
Det analoga kan många gånger upplevas svårt att lyckas med för flera av de elever jag möter. Analoga arbetssätt kan vara energikrävande och många gånger leda till känslan av misslyckande. De elever jag möter har också ett stort behov av repetition, men med en motiverande variation. Eleverna behöver få uppleva och möta kunskap på många olika sätt för att lärande ska ske. Därför har de digitala verktygen tidigt varit en del av min undervisning och skapar möjligheter som tidigare varit omöjliga att nå. Till en början bestod de digitala verktygen enbart av miniräknare, tv och stationär dator, men ganska snart utökades det med till exempel dokumentkamera, lärplattor till varje elev och till slut interaktiv tavla.
Varierad undervisning som väcker intresse
Det digiloga klassrummet så som jag ser det, handlar om likvärdighet genom olikhet. För vi är olika. Punkt. Egentligen skulle vi inte behöva orda mer om det än att enbart konstatera att vi alla är olika. Med den vetskapen vore det också en självklarhet att elever då ska erbjudas olika sätt att lära sig på samt olika sätt att visa sin kunskap på. Det finns inte en genomsnittselev som vi kan undervisa utifrån och tro att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Vi behöver redan från första början, planera vår undervisning med tanke på alla elever i klassen.
Vi måste tänka in elever i marginalerna i vår grundpedagogik och skapa en varierad undervisning som väcker intresse och utvecklar alla. I detta arbete behöver vi också värna om och utveckla elevernas autonomi genom att bland annat erbjuda eleverna val när det gäller lärande och kunskapsprocess. Låt säga att vi ska arbeta med fakta om djur. Då kan eleverna få välja att skriva en text analogt eller digitalt. De kan också få välja mellan att skapa en avatar, spela in ljud till ett bildspel, göra en stop motion-film eller skapa en multimodal bok. Valmöjligheterna i det digiloga klassrummet är många!
Digitala och analoga arbetssätt kompletterar varandra
I en skrift som handlar om digitala verktyg i undervisningen, hur de används innovativt och med framtiden i åtanke, kan denna text kanske väcka en del funderingar. Varför det digiloga klassrummet och inte det digitala? Anledningen är enkel. Jag vill förmedla ett förhållningssätt där digitala och analoga arbetssätt samsas och kompletterar varandra. Där både analoga och digitala verktyg är lika naturliga för eleverna att använda, samtidigt som det inte finns någon belöningsstatus för något av dem.
Det digiloga arbetssättet är vägen för att nå alla elever och få dem att utvecklas så långt som möjligt och låta lärandet stå i fokus samtidigt som vi skapar ett tillgängligt lärande. Tillgänglighet i förhållningssättet handlar om att ta bort hinder innan de blir just hinder. På det viset eliminerar vi många individuella lösningar och lärmiljön blir tillgänglig för alla.
Tänk dig själv att lösa de allra flesta av dina arbetsuppgifter på ett sätt som du har som svårast för. Din chef beordrar dig att du endast får använda det minst gynnsamma sätt för dig att lösa uppgifterna på. Troligtvis hade du inte stannat kvar särskilt länge på den arbetsplatsen. Men eleverna vi möter har inget val. De ska gå i skolan och exempelvis är det fortfarande en stark skriv- och ”läsa med ögonen”-norm som råder. Vi behöver därför erbjuda eleverna olika val så att de ges bästa möjlighet att lära sig samt visa sin kunskap på.
Eleverna väljer det stöd de behöver För att tydliggöra hur det kan se ut i praktiken, ges här två exempel. Elever med läs- och skrivsvårigheter erbjuds (förhoppningsvis) stöd som till exempel Avancerad läsare i Word. I en anpassad grundpedagogik erbjuds detta till alla elever. Samtliga elever i klassen får använda sig av programmet och lära sig de olika funktionerna som bland annat innefattar att du kan välja bakgrund, textstorlek, radavstånd och stavelsemarkeringar i din digitala text utan att det ändras i originaldokumentet.
Du kan också välja att få text uppläst och få en digital läslinjal. Eleverna får framöver välja om de ska använda verktyget eller inte. Det finns definitivt fler elever än de med läs och skrivsvårigheter som ser nyttan med verktyget och vill använda sig av det. Samtidigt blir det mer inkluderande för de elever som annars hade blivit utpekade att vara de som måste använda verktyget. Ytterligare ett tydligt exempel är hur läraren väljer att använda visuellt stöd i undervisningen. Genom att använda visuellt stöd för alla elever, kommer lärandet bli mer tillgängligt och fler elever kommer ges möjlighet att förstå språk samt förväntningar. När det gäller uppgifter så kan eleverna själva få välja om de vill arbeta med eller utan visuellt stöd. Att få göra val är en central del av förhållningssättet.
Eleverna ska alltid veta att de kommer att få olika val och att de kan ändra sig i det val de gjort. Kommer du in i mitt klassrum, kommer du märka att eleverna arbetar med olika stöd och löser uppgifter på olika sätt oavsett om alla presenterats för samma stödfunktioner från början. Det finns till exempel flera olika val av stöd för eleverna när de ska skriva texter. I dag är dessa val så självklara för eleverna att de redan i årskurs två väljer en nivå som är adekvat för deras behov av stöd.
Jakten på det senaste
I dag tycker jag mig se att det finns en hets efter det allra senaste digitala verktyget, det hippaste att använda och att det helst skulle ha börjat användas i går. Jag förespråkar det digiloga klassrummet, där både digitala och analoga arbetssätt och metoder är en naturlig del av undervisningen. Men framför allt handlar det om ett förhållningssätt som genomsyras av att låta pedagogiken styra undervisningen och att denna alltid utgår från alla elever som finns i vårt klassrum och att de inkluderas i planeringen som skapas för dem.
Självklart ska nyheter inom den digitala världen användas i skolan, men i denna hets finns en risk att vi går vilse och låter tekniken styra i stället för elevernas behov och hantverket vi lärare varje dag skapar med vår pedagogik.
Vi bör därför ta till oss och inspireras av digitala nyheter och anamma dem i vår undervisning när vi ser att de kan höja undervisningen, ger eleverna större möjlighet att lyckas och går i linje med syftet för lektionen. Jag själv anser inte att jag gör något speciellt avancerat. Jag använder inte någon avancerad teknik och kanske är det just det som är en av nycklarna. Tekniken behöver inte skrika wow, det är vi lärare som ska vara wowiga i vår användning av tekniken.
Lärande tillgängligt för alla
Oavsett om du arbetar i anpassad grundskola eller i grundskola så handlar det inte om att skapa avancerade digitala lösningar eller flashiga presentationer. Det handlar inte heller om att ha en app för varje ämne eller moment. Det handlar i grund och botten om ett förhållningssätt där vi använder digitala verktyg på ett genomtänkt och systematiskt sätt som utvecklar och höjer undervisningen, som får elever att lyckas och skapa möjligheter för att lära sig på olika sätt.
I min vision om ett lärande som är tillgängligt för alla oavsett vilken skolform eleverna tillhör, finns det ingen elev som känner sig annorlunda eller utpekad på grund av de förutsättningar som hen har tillsammans med de förutsättningar läraren erbjuder i sin undervisning.
I min vision finns en acceptans för allas olikheter, såväl i samhället som i skolan. Och genom att från första stund i planeringen tänka in alla elever, utgå ifrån att alla är olika och erbjuda såväl analoga som digitala arbetssätt och verktyg utifrån intresse och behov, kommer vi till slut inte att behöva prata om en anpassad grundpedagogik. Vi kommer snarare att konstatera att vår grundpedagogik utvecklats till att vara mer tillgänglig, att den understödjer ett hållbart lärande och därmed kan vi ge alla elever en möjlighet att nå längre i sin kunskapsutveckling samtidigt som de upplever sig inkluderade.
Likvärdighet genom olikhet – det digiloga förhållningssättet!
Text: Helen Larsson
Bild: I det digiloga klassrummet ges flera val till arbetssätt för både när det gäller lärande och att visa sin kunskap. Animationstekniken stop motion är ett av de digitala arbetssätt som används. Foto: Helen Larsson.
Lästips
UDL NOW! A teachers guide to applying universal design for learning in todays classrooms, av Katie Novak. CAST Professional Publishing (2016)
Ett lärande som fungerar för alla, av Joanna Lundin.Studentlitteratur (2020).
Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla, av Katarina Eriksson och Eva Rännar. Liber (2020).