Jag drömde om att jag samarbetar tillsammans med en lärare i det utvidgade kollegiet i ett gemensamt projekt och allt flyter på sömlöst i en gemensam plattform där vi gemensamt lägger upp material och ingen av oss. Varken jag, min kollega eller eleverna, är det minsta tveksam på var all information som vi delar finns tillgänglig för oss. Feedback, feedforward flyter på obehindrat och jag ler över att både jag och min elev har lätt överblick vad som är gjort och var eleven finns i processen och nästa steg och deadline är självklar…

Camilla Askebäck Diaz, lärare i Ma/NO åk 7-9 och förstelärare i digitala verktyg, på Södermalmsskolan i Stockholm. Pristagare Guldäpplet 2019.

Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.

Skämtar bara, men drömmen om en sömlös lärplattform är en fråga som varit högst aktuell för mig i mitt senaste arbete. Och jag tror att jag har klickat ihjäl mig i alla olika, icke sömlösa plattformar, tillsammans med eleverna, där jag själv inte kommer in och där information ligger på olika sätt utifrån lärarens upplägg och digitala kompetens. 

Att arbeta i en digital lärplattform är självklart för de flesta skolor i Sverige, i större eller mindre omfattning. Men lärplattformar ser ut och fungerar på olika sätt och att de sedan används på många olika sätt gör inte saken enklare. Under mina tre månader på en svensk skola i Thailand har jag mött massor av elever som var och en kommer med sin svenska skolas lärplattform och där var och en av elevens ordinarie lärare använder lärplattformen på sitt sätt. Det måste gå att få en bättre lösning. Har ni funderat på varför er kommun valt just den eller de lärplattformar ni har? 

Som lärare måste du ofta använda flera olika lärplattformar eftersom kommunen köpt in olika system för olika syften. Tanken är god, att man ska plocka det bästa från olika ställen, men ändå blir det sällan bra då vissa funktioner då inte samspelar sömlöst. Och man kan som lärare göra samma sak på flera olika ställen, vilket automatiskt gör att lärare gör det. Såklart.

På en och samma skola är eleverna beroende av olika lärares användning, digitala kompetens och syn på hur olika system kan användas. Fundera över hur olika det kan bli. En lärare lägger alltid in ett inlägg innan varje lektion på lärplattformen för att berätta vad dagens lektion ska handla om. En annan lärare sammanfattar varje lektion för att man ska veta vad som gjorts och om det är något som ska göras inför nästa lektion. En tredje lärare har ett dokument med en planering där alla länkar ligger till alla lektioner samt fyller på efter hand och en fjärde gör detsamma men lägger dokumentet på ett annat ställe i lärplattformen, eftersom den funktionen finns på fler ställen. En femte lärare har skapat en egen blogg för att kunna delge uppgifter och länkar för att hen tänker att vårdnadshavare lätt ska kunna se utan att behöva logga in samt att någon annan i skolsverige kan ha nytta av hens tankar, samlade länkar och dokument. På så sätt fortsätter det i oändliga varianter.

Jag har suttit med eleverna här på Koh Lanta, Thailand och navigerat genom dessa system för att hitta vilka områden, uppgifter och kommande deadlines eleverna har på deras skola i Sverige. Många elever är duktiga på att navigera i sina olika lärplattformar och vet vilken lärare som lagt upp vad, och var. Men det är långt ifrån alla som kan hantera det och det leder till ett tröstlöst klickande fram och tillbaka för att hitta rätt.

Hur upplever eleverna egentligen undervisningen och lärandet när det spretar i elevens digitala arbetsmiljö och det inte finns en samsyn på skolan hur den digitala lärplattformen ska användas? 

Digital arbetsmiljö
Det finns mycket skrivet och tänkt om den fysiska arbetsmiljön i våra skolor, och vilket inflytande den har på lärandet och undervisningen. Men hur tänker vi kring den digitala arbetsmiljön? Vad har vi för strukturer och vilken samsyn har vi när vi pratar om den digitala arbetsmiljön? Både för oss i vårt administrativa arbete mellan kollegor och för våra elevers arbete i skolan.

För att det ska bli ett flyt i en elevs digitala arbetsmiljö så måste elevens olika lärare ha en viss samsyn när det gäller tillgänglighet, struktur och tydlighet. Var lägger man ut informationen? Hur kommunicerar man? Hur vet eleverna när arbetena ska lämnas in? Och var lämnas de in? Var får eleverna feedback? 

Hur skulle en optimal lärplattform se ut? Jag skulle önska en lärplattform där alla elevernas uppgifter finns strukturerade och det går att filtrera utifrån ämne eller datumordning. I samma lärplattform ska man kunna lägga upp material och enkelt se hur eleverna ligger till med sina uppgifter, kunna ge feedback, feedforward och göra bedömningar enkelt och utan tidsödande klick. Vill någon annan kollega från en annan skola samarbeta så ska det vara möjligt och man ska även kunna göra delar publika så att vårdnadshavare enkelt kan ta del av planeringar, deadlines och vilka uppgifter som ligger kvar att arbeta med.

Eleven ska kunna ta del av information, planeringar, samt kunna arbeta med uppgifter, lämna in, få feedback och se bedömningar. Det ska vara självklart var varje del finns så att läraren ändå kan ha frihet i sitt upplägg utan att det blir tidsödande för eleven att klicka runt och leta. 

Variation i all ära, men gemensamma strukturer med en möjlighet till variation, utan att det blir otydligt, i en sömlös lärplattform är i alla fall något jag drömmer om. 

Text: Camilla Askebäck Diaz

Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid

Lästips:
Digitala verktyg i matematikundervisningen, av Helena Kvarnsell och Camilla Askebäck Diaz. Gothia Fortbildning (2020).
Escape room i undervisningen – Öka elevernas engagemang med spelifierat lärande, av Camilla Askebäck Diaz och Ulrica Elisson Grane, Natur Kultur Läromedel (2021).
F i ämnen – En handbok i digital studieteknik, av Camilla Askebäck Diaz och Patricia Diaz. Bonnierförlagen Lära (kommande 2022).