Vilka kunskaper krävs av samhällsmedborgare i ett alltmer automatiserat samhälle där digitaliseringen inte längre är en definition utan en del av vardagen? Vad har skolan och pedagogiken lärt sig av spel och hur ser det ut i praktiken och hur kan data och artificiell intelligens, AI, effektivisera skolan och hjälpa eleverna att fullfölja sina studier?
Av Felix Gyllenstig Serrao, utvecklingsledare på Göteborgsregionen, också känd som Spelläraren. Nominerad till Guldäpplet 2019.
Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.
Morgondagens skola kommer arbeta mer med motivation och interagerande än tidigare. Den passiva skolans lärande är förbi och den aktiva skolan har tagit form och gjort skolan mer motiverande och engagerande för framtidens elever. Digitaliseringen är inte längre en definiering av en förändring utan är ett med pedagogiken och elevernas utbildning och vardag.
För att det skulle ske har förutsättningarna för lärare att använda digitala verktyg i pedagogiken helt förändrats. Lärarna har enkelt tillgång till kvalitetssäkrade digitala resurser som de snabbt kan komma igång med för att designa elevernas kunskapsresa genom ett kunskapsområde. Jag skriver kunskapsområde då framtidens skola arbetar totalt ämnesöverskridande för att skapa en helhet i elevernas lärande. Det skapar även större sannolikhet för eleverna att lyckas då de inte hänger upp sig på enstaka ämnen som de anser sig vara dåliga i. Inget ämne står längre ensamt.
Resurserna är mer multimodala än tidigare och både elever och lärare kan välja mellan en bredare palett av inlärning och metoder.
Lärande kan ske såväl genom läsande, spelande, lyssnande eller andra metoder och praktiker som upplevelser med virtual reality (VR) och augmented reality (AR). Läsa kapitel för kapitel i kurslitteratur upplevs som stenåldern när eleverna har givits agens och kan ta sig an ett ämnesområde utifrån sitt intresse eller önskade sätt att ta till sig den nya kunskapen på. Man gör inte längre skillnad på hur lärande ska ske och ingen metod har företräde över någon annan, huvudsaken är att ett lärande sker och att eleverna utvecklar sina kunskaper. Eleverna kan lika gärna spela ett spel som att ta sig igenom en VR-upplevelse. Allt för att göra lärandet mer engagerande och spännande vilket gör eleverna nyfikna och mer benägna till att vilja lära sig och ta reda på mer.
Den andra dimensionen av det aktiva lärandet är ett stort fokus på digitalt producerande. Elever är mer aktiva genom att producera olika former av innehåll för att redovisa sina kunskaper. Allt från redovisning i digitala spelvärldar till film- och podcastproduktioner och digitalt visualiserande genom 3d, animeringsprogram och programmering, där de på helt nya sätt kan visualisera och konkretisera vad de lärt sig inom kunskapsområdet.
Genom att eleverna får större frihet att producera och visa sina kunskaper, skapas förutsättningar för att möta ett samhälle som är i behov av kreativitet och innovation. Ett samhälle som blivit alltmer automatiserat och där många traditionella yrken försvunnit. Läraren bestämmer inte längre hur eleverna ska redovisa sina kunskaper eftersom eleverna är fria att bestämma hur de vill visa vad de lärt sig. Så länge de kan visa för läraren att de har förstått och kan problematisera och analysera kunskapsområdet så kan de nå områdets kunskapsmål.
Datas roll i morgondagens skola
Framtidens skola har förstått vikten av data och hur en datadriven pedagogik kan skapa bättre förutsättningar för lärande. Precis som dagens tv- och dataspel anpassar sig till spelarens sätt att spela kommer undervisningen anpassa sig efter elevernas behov baserat på data. Den datadrivna pedagogiken gör det lätt för lärarna att få en överblick. Genom att följa eleverna med hjälp av data kan läraren designa olika metoder för olika elever att lära sig genom. Algoritmer och AI hjälper läraren att snabbt att få en uppfattning om hur det går för eleverna, vilka som har fastnat och vilka som behöver mer stimulans. AI:n ger förslag på hur läraren ska hjälpa eleverna att komma vidare. Genom att undervisningens alla moment är formade utifrån spelifierade moment blir eleverna ständigt stimulerade att ta nästa steg och blir väl medvetna om sin progression.
Likt spelens värld anpassar sig läromedlen efter eleverna så att svårighetsgraden blir precis rätt, inte för utmanande men inte heller för lätt. Lärarens roll blir att designa innehåll med hjälp av data och leda de viktiga pedagogiska frågorna och diskussionerna i klassrummet med fokus på att stimulera elevernas analysförmåga. Elever som riskerar att inte fullfölja sina studier plockas tidigt upp utifrån skyddade insamlade data och får hjälp av elevhälsans AI som skapar åtgärds program utifrån individanpassade designade mål för att motivera eleven tillbaka till skolan. Med hjälp av data kan AI komplettera lärare när lärarbristen i framtidens samhälle är ett faktum. Likt tutorials och guider i spel finns AI:n där för att guida eleverna när inte läraren kan vara närvarande.
Klassrummet, en ständigt föränderlig plats
Teknik som paddor och datorer har bytts ut mot 3d-projicering och AR där klassrummet som plats kan förvandlas utifrån kunskapsområde. Med hjälp av AR och specialglasögon kan eleverna både visa upp digitalt innehåll i klassrummet och transportera sig genom digital visualisering till en helt ny plats som är kopplad till ämnesområdet. Studiebesök kan blixtsnabbt tas fram genom att digitala världar kan visas för eleverna och läraren guidar klassen och berättar om olika platser och fenomen.
Alla besök har ett äventyr och narrativ kopplat till sig som läraren tar eleverna genom. Äventyren kan genomföras såväl på egen hand av eleverna, som i större eller mindre grupper. Samarbete är ofta en nyckel för att ta sig vidare. Precis som i spelens värld är uppdrag och mål tydliga och eleverna är ständigt aktiva i den digitala världen de existerar i. Det skapar ett större engagemang och eleverna känner en inre motivation eftersom de är del av sin utbildning och är aktivt engagerade. Eftersom varje lektion kan öppna en ny värld för eleverna blir det spännande att gå på lektionerna eftersom man inte vet vad man kommer att få uppleva härnäst. Varje lektion är ett äventyr!
Många frågor återstår att svara på för att morgondagens skola ska ta form. I en skola fylld med algoritmer blir det mänskliga mötet än viktigare att lyfta fram. Hur kan vi fortsätta skapa förutsättningar för en roll där lärare kan knyta band till eleven så den känner sig sedd? Hur kan vi skapa metoder och strukturer för att tolka data på ett korrekt sätt så vi inte drar slutsatser som vilseleder i stället för att hjälpa? Hur kan AI komplettera en lärare och när är läraren avgörande för att eleven ska kunna utvecklas?
Text: Felix Gyllenstig Serrao
Foto: Istockphoto
Lästips
Reality is broken, av Jane McGonigal. Vintage (2012).
AI in future grading, yes or no? Loïs Vanhée, Umeå universitet, projektet AutogrAIde
A new path to education reform: Playful learning promotes 21st-century skills in schools and beyond av Kathy Hirsh-Pasek, Helen Hadani, Elias Blinkoff och Roberta M. Golinkoff, Brookings (Policy 2020).