Artificiell intelligens (AI) – och i synnerhet generativ AI – har i rasande takt blivit en del av vår nya vardag, och skolan är inget undantag. Även om ingen ännu vet exakt hur stora eller genomgripande förändringarna kommer att bli på sikt, råder det ingen tvekan om att generativ AI kan underlätta allt från planering och administration till individanpassad återkoppling och kreativa inlärningsverktyg. Samtidigt krävs en fördjupad förståelse för tekniken och dess begränsningar för att kunna använda den på ett ansvarsfullt och effektivt sätt.
Av Lisa Eriksson, verksamhetsansvarig för Makerzone i Sollentuna, Guldäpplenominerad 2024. Och Camilla Askebäck Diaz, IT-pedagog i Stockholm,
Guldäpplepristagare 2019.
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
Trots alla möjligheter innebär AI också nya utmaningar. En tydlig risk är att tekniken ibland förenklar för mycket, föreslår generiska ändringar eller går miste om nyanser i exempelvis etiska eller komplexa resonemang. Därför behöver lärare ha en god grundförståelse för hur AI fungerar och vilka begränsningar som finns. Detta kan handla om att veta hur algoritmerna behandlar elevdata, hur man upprätthåller elevens integritet och hur man undviker att eleverna förlitar sig alltför mycket på automatiserade svar.
En avgörande faktor är att lärare får tid och möjlighet att fördjupa sig i generativ AI innan tekniken används i undervisningen. Att kunna utforska olika program, experimentera med hur AI:n reagerar på olika frågor och övningar, samt reflektera över etiska och pedagogiska konsekvenser, är nödvändigt för att AI-verktyg ska komma till sin rätt. Genom att förankra den nya kunskapen i verkliga undervisningssituationer ökar chanserna att tekniken faktiskt stöttar elevernas lärande – i stället för att skapa fler frågor än svar.
Effektivisering för ökad lärartid
Vi vet att lärarens tid tillsammans med varje elev är avgörande för inlärningen. Genom att använda AI som stöd i olika moment av läraryrket kan många tidskrävande uppgifter effektiviseras eller automatiseras, vilket frigör mer tid för pedagogiska möten.
Exempel 1: AI-stödd rättning och feedback på elevtexter
Att använda AI-baserade språkverktyg i undervisningen kan bidra till att eleverna utvecklar både språk och analytisk förmåga, samtidigt som läraren sparar tid på rättningsarbete. För ämnen som svenska, engelska, SO och NO kan följande upplägg vara ett bra sätt att komma i gång:
Hur?
• Låt eleverna skriva en argumenterande text om ett ämne i exempelvis historia, samhällskunskap eller biologi.
• Använd AI-verktyg såsom Grammarly, ChatGPT eller Microsoft Editor för att ge omedelbar feedback på stavning, grammatik och struktur.
• Rikta lärarens egen feedback mot innehåll och analys, snarare än språk- och formaliafel.
Effekt
• Eleverna kan förbättra sina texter redan innan de lämnar in dem, vilket ger mer genomarbetade arbeten.
• Läraren frigör tid genom att inte behöva rätta enklare språkfel, och kan i stället fokusera på djupare resonemang och argumentation.
Att tänka på
När elever använder AI-verktyg bör de vara medvetna om att tekniken ibland kan föreslå ändringar som inte tar hänsyn till textens unika stil eller syfte. Därför är det viktigt att eleverna lär sig att värdera och reflektera över den feedback de får, snarare än att acceptera alla förslag rakt av. Uppmuntra dem att ifrågasätta, jämföra och fundera på hur förslagen påverkar helheten, så att de behåller sin egen röst och fortsätter utveckla sitt kritiska tänkande kring språk och innehåll.
Exempel 2: Automatiserade självrättande quiz och övningar
Hur?
Att använda AI-drivna quizverktyg, såsom Quizlet, Socrative eller Kahoot, kan vara särskilt effektivt i ämnen som matematik, NO och SO. När eleverna besvarar frågorna får de omedelbar återkoppling, och AI:n kan identifiera vanliga misstag. I matematik kan verktygen dessutom generera liknande uppgifter för extra träning, vilket hjälper eleverna att öva på svårare moment tills de känner sig säkra.
Effekt
• Elever får snabb feedback och kan repetera moment på egen hand.
• Läraren kan analysera resultaten och anpassa nästa lektion utifrån elevernas svårigheter.
Att tänka på
Det finns en risk att AI-baserade quiz ibland genererar alltför enkla eller generella frågor, så läraren behöver granska innehållet noga för att se till att frågorna verkligen testar det man vill mäta. Det är också viktigt att fundera över syftet med quizzet: Är målet att repetera, introducera ett nytt ämne eller kanske utvärdera elevernas kunskapsnivå? Genom att vara tydlig med när och varför du använder AI-stödda quiz kan de bli ett kraftfullt verktyg i klassrummet, samtidigt som de skapar en motiverande lärandemiljö för eleverna.
Exempel 3: AI som hjälpmedel för att skapa sammanfattningar och lektionsanteckningar
I ämnen som SO, NO, svenska och engelska kan AI ge ett välkommet stöd genom att förvandla långa texter eller föreläsningar till kortfattade sammanfattningar. Om klassen exempelvis förbereder sig inför en diskussion om klimatförändringar i geografi, kan AI sammanfatta artiklar och forskningsrapporter till kärnfulla översikter. På samma sätt kan AI användas för att generera anteckningar från föreläsningar eller klassdiskussioner och omvandla dem till punktlistor eller enkla tankekartor. Utöver detta finns möjligheten att transkribera ljud till text eller text till ljud, vilket gör det enklare att variera studietekniken beroende på hur anteckningar tas och hur olika elever bäst tillgodogör sig information.
Effekt
• Elever som har svårt att hänga med i längre genomgångar får en tydlig sammanfattning eller kan lyssna på en ljudfil i stället för att läsa.
• Läraren kan i större utsträckning fokusera på att leda diskussioner och aktiviteter i stället för att anteckna.
Att tänka på
Även om AI är bra på att snabbt bearbeta och omvandla innehåll finns det en risk att nyanser förloras eller att komplexa resonemang förenklas för mycket. Därför är det viktigt att lärare och elever tillsammans granskar sammanfattningarna och ljudfilerna, gör tillägg där det behövs och säkerställer att de viktigaste poängerna inte går förlorade. Detta ger också eleverna en möjlighet att utveckla sin förmåga att kritiskt värdera källor och innehåll, vilket är särskilt värdefullt i ämnen där resonemang och analys står i fokus.
Planering och undervisningsmaterial
AI-baserade planeringsverktyg gör det möjligt för lärare att skapa individanpassade lektionsplaner genom att analysera elevernas tidigare resultat och behov. Forskning har visat att individualisering av undervisningsmaterial i många fall kan öka både engagemang och läranderesultat hos eleverna1. Samtidigt är det tidskrävande att skräddarsy varje resurs och heller inte alltid lämpligt att göra det för varje enskild lektion. Tack vare AI kan processen däremot snabbas upp, eftersom verktygen kan generera förslag anpassade till elevernas kunskapsnivå eller motivationsbehov. På så sätt blir det enklare att stödja elever med varierande förutsättningar och samtidigt stimulera deras intresse och nyfikenhet.
Exempel 4: Automatiserad planering av lektionsupplägg
I princip alla ämnen kan dra nytta av AI-stödd planering, där läraren får hjälp att skapa lektionsupplägg kring ett specifikt ämne eller tema. Om en lektion till exempel ska handla om ekosystemens funktion eller orsakerna bakom andra världskriget, kan AI generera förslag på diskussionsfrågor, uppgifter och bedömningskriterier. Därefter är det lärarens uppgift att anpassa upplägget utifrån gruppens förkunskaper, intressen och läroplanens riktlinjer.
4A. AI-genererade lektionsupplägg med differentiering (SO, NO, matematik)
Hur?
• Använd AI för att skapa lektionsplaner baserade på kursplanens mål och elevernas nivå.
• Till exempel kan en NO-lärare som undervisar om fotosyntesen be AI att generera tre versioner av samma lektion:
1. Grundläggande – för elever som behöver repetition.
2. Standardnivå – för majoriteten av eleverna.
3. Fördjupad version – för elever som behöver extra utmaning.
4B. Automatiserat lektionsupplägg (alla ämnen)
Hur?
• Be AI att generera en lektionsplan kring ett specifikt ämne, till exempel ”Hur fungerar ekosystem?” eller ”Orsakerna bakom andra världskriget”.
• Ta del av förslag på diskussionsfrågor, uppgifter och bedömningskriterier.
• Granska och justera upplägget för att motsvara klassens behov och elevernas förkunskaper.
4C. AI som stöd för lektionsplanering i SO
Hur?
• En SO-lärare på högstadiet ber AI skapa ett grundläggande lektionsunderlag om klimatförändringar, inklusive introduktion, diskussionsfrågor och quiz.
• Läraren granskar sedan materialet och justerar det för att passa elevernas nivå och undervisningens syfte.
4D. Skapa laborationsinstruktioner i NO
Hur?
• En NO-lärare använder AI för att skapa steg-för-steg-instruktioner, säkerhetsföreskrifter och diskussionsfrågor kring en laboration om fotosyntes.
• AI genererar ett första utkast, som läraren sedan kompletterar med egna exempel och anpassningar för att passa klassens förutsättningar och tillgänglig utrustning.
Effekt (gemensamt för Exempel 4)
• Tidsbesparing: Läraren kan frigöra tid som annars skulle gått åt till att skapa lektionsmaterial eller laborationsinstruktioner från grunden.
• Nya perspektiv: AI kan bidra med idéer eller infallsvinklar som ökar både variation och engagemang i undervisningen.
• Bättre individuell anpassning: Eftersom grundmaterialet snabbt kan tas fram, får läraren mer utrymme att anpassa innehållet efter elevers olika behov och förkunskaper.
Att tänka på (gemensamt för Exempel 4)
Att använda AI-baserade förslag i undervisningsplaneringen kan spara tid och ge välbehövliga idéer, men det kräver också en noggrann granskning där läraren kontrollerar fakta och ser till att allt innehåll är relevant samt kopplat till läroplanen. Ju tydligare instruktioner du ger AI:n, desto mer precisa blir resultaten, vilket även innebär att du bör formulera dina frågor och önskemål med stor omsorg.
Samtidigt är det viktigt att bevara lärarens professionella omdöme och expertis: du känner din elevgrupp och vet bäst hur materialet bör vinklas för att möta elevernas behov och förkunskaper. AI-verktygen bör därför ses som ett komplement som stöttar undervisningen, snarare än en ersättning för den mänskliga förmågan att skapa sammanhang och djup i lärprocessen.
AI för elevernas lärande – praktiska undervisningsexempel
Många elever har redan upptäckt AI och använder olika verktyg för att få hjälp med allt från stavning till faktainsamling. Men för att AI ska bli ett verkligt stöd i lärandet, och inte bara en snabb genväg, behöver användningen integreras på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt.
Detta innebär dels att eleverna bör lära sig mer om vad AI faktiskt är och hur tekniken fungerar, dels att de behöver förstå vilka risker som finns om man överlåter för mycket av tänkandet till en automatisk process. Här är det viktigt att poängtera att AI-verktyg kan vara ett fantastiskt stöd för att lösa uppgifter, men att eleverna ibland riskerar att göra sig själva en björntjänst om de låter AI:n ”göra jobbet” utan att själva sätta sig in i innehållet.
För att elever ska kunna dra nytta av AI på bästa sätt krävs även kunskap om hur man ställer frågor – så kallad ”promptteknik”. Elever behöver få möjlighet att öva på att formulera relevanta och specifika frågor till AI, eftersom svarens kvalitet i hög grad beror på hur frågan är ställd. Genom att utveckla färdigheter i att prompta kan elever lära sig att styra AI-verktygens fokus och få mer träffsäkra svar. Samtidigt övar de sin förmåga att analysera problem och reflektera över olika sätt att angripa en uppgift.
Om läraren vill att eleverna verkligen ska utnyttja fördelarna med AI är det därför klokt att planera in tid i undervisningen för att både introducera olika AI-verktyg och ge eleverna möjlighet att träna på dem. När eleverna förstår hur AI fungerar, vilka begränsningar som finns och hur de själva kan påverka utfallet av tekniken, blir AI inte bara en passiv resurs utan en aktiv del av deras verktygslåda för lärande.
Exempel 5: AI som stöd i matematik och NO
5A. AI vid problemlösning i matematik
Hur?
• En högstadielärare låter eleverna använda AI för att få stegvisa instruktioner när de fastnar på ett komplext matematiskt problem.
• Eleverna kan be AI om ledtrådar för varje steg, men måste själva genomföra uträkningarna och förklara hur de tänkt.
5B. AI som matematik- och NO-coach
Hur?
• Elever använder AI-drivna appar (till exempel Photomath, Wolfram Alpha eller ChatGPT) för att få steg-för-steg-lösningar på matematiska och naturvetenskapliga problem.
• En NO-lärare kan låta eleverna använda AI för att beräkna exempelvis acceleration i en fysiklaboration, varpå eleverna jämför AI:s uträkningar med sina egna.
Effekt (gemensam för Exempel 5)
• Omedelbar återkoppling: Elever får förklaringar i realtid, vilket gör att de kan arbeta mer självständigt utan att vänta på lärarens hjälp.
• Ökad förståelse: Genom att se hur AI bryter ner problem i mindre steg kan eleverna utveckla en djupare förståelse för matematiska och naturvetenskapliga koncept.
• Fördjupad analysförmåga: Att jämföra AI:s lösningar med sina egna beräkningar eller resonemang leder till reflektion och förbättrad problemlösningsförmåga.
Att tänka på (gemensam för Exempel 5)
För att eleverna inte ska förlita sig för mycket på AI behöver läraren klargöra vikten av att verkligen förstå lösningarna. Diskutera gärna de olika stegen i en lösning och låt eleverna förklara varför en viss metod används, hur de tänkt och varför resultatet blev som det blev.
I sammanhanget är också promptteknik viktigt: om eleverna enbart ber AI om ”svaret” riskerar de att missa förståelsen av problemet, men om de i stället formulerar specifika frågor (till exempel ”Hur hittar jag ekvationen för att räkna ut accelerationen?”) övar de både sin problemlösningsförmåga och sin förmåga att kommunicera matematiska eller naturvetenskapliga resonemang.
Exempel 6: Källkritik, desinformation och AI-bias i SO och andra ämnen
6A. Analysera historiska källor
Hur?
• Elever använder AI för att sammanfatta historiska dokument, som brev, tidningsartiklar eller utdrag ur arkiv.
• De jämför sedan AI:s sammanfattning med primärkällan för att se vad som eventuellt förvrängts eller utelämnats och diskuterar möjliga feltolkningar.
6B. ”Vem har skrivit texten?” – AI och upphovsrätt
Hur?
• Elever får en text och ska gissa om den är skriven av en människa eller av AI.
• Därefter diskuterar de skillnader i ton, struktur och innehåll.
• Slutligen reflekterar de över upphovsrätt och etik: Är det okej att lämna in en AI-genererad text som sin egen?
6C. ”AI och desinformation” – Hur manipuleras vi online?
Hur?
• Eleverna får i uppdrag att skapa en falsk nyhet med hjälp av AI (till exempel en påhittad politisk skandal eller en påstådd vetenskaplig ”upptäckt”).
• De analyserar sedan hur övertygande nyheten blev, vilka tekniker AI använde för att göra den trovärdig och hur man kan genomskåda eller avslöja dylika ”fejks”.
6D. ”AI-bias – är AI verkligen objektiv?”
Hur?
• Elever undersöker hur AI kan vara partisk genom att:
1. Be en AI beskriva en ”typisk ledare” och analysera kön, etnicitet samt språkbruk i svaret.
2. Testa hur olika promptar påverkar svaren (till exempel ”Varför är elbilar bättre än bensinbilar?” kontra ”Vilka är för- och nackdelarna med elbilar?”).
3. Jämföra ansiktsigenkänningssystem och diskutera varför vissa AI-system har svårt att känna igen specifika grupper av människor.
Effekt (gemensam för Exempel 6)•
Fördjupad källkritik: Elever lär sig att både tolka och ifrågasätta AI-genererat innehåll, vare sig det rör historiska sammanfattningar, nyhetsartiklar eller faktapåståenden.
• Medvetenhet om desinformation och upphovsrätt: Genom att skapa eller analysera falska nyheter och undersöka AI-texter tränas eleverna i att identifiera manipulation samt reflektera kring akademisk ärlighet.
• Insikt om AI-bias: Diskussioner om vilka data AI tränas på, och hur det kan leda till partiska svar, ger eleverna en förståelse för hur teknik och samhällsfrågor hänger ihop.
Att tänka på (gemensam för Exempel 6)
När elever arbetar med källkritik, desinformation och AI-bias är det centralt att de utvecklar en vaksam och ifrågasättande inställning, både mot AI-genererad information och traditionella källor. AI kan hallucinera – alltså hitta på detaljer – eller presentera uppgifter på ett vilseledande sätt, vilket gör det nödvändigt att alltid dubbelkolla fakta.
Samtidigt är det viktigt att synliggöra hur förutfattade meningar kan finnas inbyggda i de dataset AI:n har tränats på, och hur detta kan påverka allt från nyhetsrapportering till ansiktsigenkänning. Uppmuntra eleverna att vara specifika och medvetna i sina promptar (frågor och instruktioner till AI), så att de får insikt i hur informationen formas av sättet de frågar på.
Genom att aktivt jämföra olika källor, analysera olika perspektiv och reflektera kring upphovsrättsliga och etiska aspekter stärks elevernas förmåga att navigera i ett informationssamhälle där gränserna mellan verklighet och fiktion ibland är svåra att urskilja.
Exempel 7: AI som översättnings- och språkstöd
Hur?
• Elever använder AI-baserade översättningsverktyg, såsom DeepL eller Google translate, för att snabbt få en grov förståelse av svåra texter.
• En engelsklärare kan låta eleverna översätta en engelsk text till svenska, för att sedan gemensamt gå igenom och korrigera felaktiga eller stela formuleringar.
• På samma sätt kan elever som studerar svenska som andraspråk eller moderna språk används AI för att kolla upp uttryck, men därefter diskutera alternativa formuleringar och nyanser i klassrummet.
Effekt
• Elever med språkliga utmaningar får hjälp att förstå innehållet i texter snabbare, vilket gör att de kan hänga med bättre i undervisningen.
• Genom att kritiskt granska översättningar tränar eleverna sin förmåga att identifiera och korrigera språkliga fel, samt reflektera över nyanser i ordval och meningsbyggnad.
Att tänka på
När AI används som översättningsstöd är det viktigt att eleverna förstår att en grammatisk översättning inte alltid fångar stilen, tonen eller de kulturella referenser som finns i originaltexten. Därför bör AI-översättningen fungera som en språklig ”genväg” för att snabbt ta till sig innehåll, snarare än ett facit.
Eleverna behöver också öva på att ställa rätt frågor och vara specifika när de ber AI om hjälp, så att de får synpunkter på just de formuleringar eller termer de upplever som svåra. På så vis kan de använda tekniken för att utveckla sitt språk, i stället för att bara lita på en ”direktöversättning” som riskerar att göra texten stel eller missvisande.
Avslutande reflektion
Detta kapitel har vuxit fram ur praktisk erfarenhet, kollegiala samtal och en nyfiken utforskning av AI:s möjligheter i skolans värld. För att skapa en mer välstrukturerad och engagerande text använde vi även en AI-assistent som stöd – inte för att skriva åt oss, utan för att ge förslag på förbättrad struktur, ta bort upprepningar och höja språklig kvalitet. På så vis blev AI både ett verktyg i arbetet och en illustration av det vi beskriver: att ny teknik, rätt använd, kan stärka vårt professionella omdöme snarare än ersätta det.
I en tid där utvecklingen går snabbare än styrdokument hinner revideras, är det avgörande att vi i skolan närmar oss AI med både nyfikenhet och eftertanke. Genom att kombinera teknisk förståelse med pedagogisk kompetens kan vi skapa undervisning där AI stöttar – men aldrig ersätter – det mänskliga mötet och lärandets kärna.
Text: Lisa Erikson och Camilla Askebäck Diaz
Foto: Istockphoto
Reflektions- och samtalsfrågor
• På vilka sätt kan AI stötta både lärare (t.ex. vid planering och återkoppling) och elever (t.ex. i deras lärande), och vad är det viktigaste att tänka på för att tekniken ska användas ansvarsfullt?
• Texten betonar risken att elever förlitar sig för mycket på AI. Hur kan en lärare, med hjälp av de praktiska exemplen, arbeta för att AI ska bli ett verktyg för att utveckla kritiskt tänkande istället för en genväg till färdiga svar?
• Varför är det en central färdighet att kunna ”prompta” (ställa specifika frågor till) en AI, och hur kan den färdigheten hjälpa elever att få bättre stöd i sitt lärande och samtidigt bli mer medvetna om teknikens begränsningar?