Helsingborg har beslutat att staden ska vara klimatneutral 2030. Det är en utmanande målsättning och mycket tyder på att målet inte kommer att uppnås om inte alla berörda engagerar sig och hjälps åt. Därför har beslut fattats om att alla berörda aktörer, inte minst kommunala, ska mobiliseras och engageras i en gemensam strävan att skapa en hållbar stad. Det gäller i allra högsta grad alla förskolor och skolor i kommunen.
Av Per Dahlbeck arbetar som universitetsadjunkt på fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet och som utvecklingspedagog i Malmö och Helsingborg. Mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2023
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Jag som skriver har fått det utmanande uppdraget att tillsamman med främst en skola, Ringstorpsskolan, undersöka hur det kan gå till. Denna text beskriver hur ett sådant arbete på en skola kan gå från vackra och storslagna ord till praktisk handling som påverkar och präglar det dagliga pedagogiska arbetet.
För att texten ska bli begriplig och angelägen så kräver det en kortfattad analys av vad pedagogisk verksamhet i vår tid kan och ska betyda. Så låt oss börja där.
Pedagogiska nuläget; i Sverige och Helsingborg
Det finns två tydliga uppdrag för all utbildning, de benämns ofta som kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget. Inte så sällan ställs dessa två uppdrag mot varandra som om det vore en tävling och en fråga om antingen eller. Jag har medverkat i två böcker som beskriver pedagogisk verksamhet på förskolor och skolor utifrån hur de tacklar och tar sig an de två uppdragen (Dahlbeck & Widén 2019, Dahlbeck & Håkansson & Widén 2021). Vi har då ganska entydigt funnit att det är kunskapsuppdraget som ofta drar det längsta strået. Tydligast gäller det verksamheten i skolor. Det är inte så konstigt med tanke på att det låter sig ganska enkelt mätas huruvida en skola lyckas med sitt uppdrag. Det syns ju i betygen. Men utifrån våra undersökningar är det väldigt tydligt så att bägge uppdragen vinner på att giftas samman och få löpa parallellt och därmed i lika grad påverkar den dagliga verksamheten. Vi har kunnat påvisa att om demokratiuppdraget får spela stor roll så tycks elevers motivation för lärandet av kunskaper motiverat av att få bra betyg övergå till att kunskaper visar sig nödvändiga för att ta itu med riktiga utmaningar. Utmaningar både i det nära och det mera övergripande samhälleliga perspektivet. Trots tydliga slutsatser av våra undersökningar så har det visat sig att skolans tradition av att tydligt prioritera kunskapsuppdraget ganska enkelt återtagit sin position som det primära uppdraget i skolan efter avslutade samarbeten och undersökningar. Så vi har kommit till slutsatsen att det gäller att skapa förändringar som lever kvar efter genomförda undersökningar, utvecklingsarbeten och samarbetsprojekt.
Skolverket driver sedan något år ett utvecklingsarbete som syftar till att barn och unga i förskolor och skolor ska arbeta med en målsättning att medverka till hållbar utveckling. En forskare som har betytt mycket för Skolverkets analys och utvecklingsarbete är Johan Öhman på Örebro universitet. Öhman (2009) menar att det finns tre inriktningar som kan styra undervisningens innehåll när det gäller att arbeta för en hållbar utveckling. Nämligen att undervisningen kan vara:
• Kunskapsbaserad
• Normbaserad
eller utgå från ett
• Pluralistiskt perspektiv.
Väldigt kortfattat så innebär Öhmans slutsatser följande. Om barn och unga ska lära sig nödvändiga kunskaper för att medverka till samhällsförändring i riktning mot hållbar utveckling, så låter det sig lätt mätas om barn och unga har lärt sig dessa nödvändiga kunskaper. Men inget nu tyder på att det leder till långsiktiga effekter i bemärkelsen att de kommer att ändra sina beslut och handlingar så att de medverkar till ett hållbart samhälle. Detsamma gäller om barn och unga får lära sig de rätta normerna, det vill säga tillgodogöra sig förskolans och skolans värdegrund. På sikt medför det inte att dessa människor som undervisats på detta sätt och med detta innehåll gör nödvändiga förändringar i tänkande och handlande för att skapa ett hållbart samhälle.
Det kan tyckas vara nedslående slutsatser, men det ger samtidigt en förklaring till att det sker förbluffande lite i människors benägenhet och vilja att handla efter de kunskaper och normer som de förvärvat. Men om barn och unga bjuds in till att utifrån ett pluralistiskt perspektiv få medverka till att utforma en utbildning där deras röster på allvar får spela roll så leder det till långsiktiga och hållbara förändringar för att handla annorlunda och i linje med kunskaper och normer som inspirerats av FN:s 17 globala mål och Agenda 2030. Det tycks alltså vara tydligt att om demokratiuppdraget tolkas som att det handlar inte bara om att lära sig den rätta kunskapen, utan snarare om att bjudas in till ett lärande där de som lär från början tas på allvar genom att bjudas in till att fatta nödvändiga beslut om den dagliga verksamhetens innehåll och arbetsformer, då sker det långsiktiga och hållbara förändringar i människors beteenden.
Så hur kan vi då skapa en förändring av den pedagogiska verksamheten så att den går i riktning mot att ta demokratiuppdraget på allvar. Det vill säga att undervisningen och lärandet verkligen bjuder in de som lär till att fatta beslut och påverka både innehåll och arbetsformer.
Hållbar utveckling
Sveriges Skollag och läroplaner slår fast vad den pedagogiska verksamheten ska leda till. Det finns också övergripande fastslagna målsättningar för hur våra samhällen ska fungera och de bör rimligtvis också påverka den dagliga verksamheten på förskolor och skolor. FN:s 17 globala mål utgör tillsammans med FN:s resolution om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, en mer övergripande beskrivning av vad undervisning ska leda till.
Det är just detta som Helsingborg tagit ställning för i ett stadsövergripande projekt som ska leda till hållbar utveckling och att staden lever upp till målsättningen för Agenda 2030, att vara klimatneutralt 2030.
Hållbar utveckling kommer i tre inriktningar; ekologisk, ekonomisk och social, och precis som när det handlar om det dubbla uppdraget; kunskaps- respektive demokratiuppdraget så tycks det finna en bred samstämmighet inom forskarvärlden att det inte handlar om att arbeta för hållbarhet isolerat enligt de tre inriktningarna. Det gäller att ha en helhetssyn där de tre inriktningarna av hållbarhet går in i och förutsätter varandra. Det handlar alltså inte i första hand om att välja en inriktning av hållbarhet som mål för den pedagogiska verksamheten. De ska tillåtas att berika varandra.
Det är egentligen inte så underligt när målsättningen för det pedagogiska arbetet är så övergripande att det då blir svårt att veta hur det ska genomföras i praktiken. Speciellt i skolans tradition där lärandet delats upp i ämnen och som stöd för lärare och elever finns det läroböcker, handledningar och specificerat centralt innehåll för varje ämne. Det säger sig självt att om verksamheten ska sträva efter att de som lär ska förvärva kunskaper som dels är ämnesövergripande och dels ska kunna omsättas i praktisk handling, både i ett nu- och i ett framtidsperspektiv, så kräver det en annan daglig praktik och delvis ett annat tänkande.
Värdeskapande arbete
En forskare som tänkt och medverkat i en rad projekt på en mängd skolor är Martin Lackeus (2022). Han har kommit fram till att om de som lär får arbeta med värdeskapande projekt så gynnar det en pedagogisk utveckling där barn och unga arbetar med riktiga utmaningar kopplade till FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Ett värdeskapande arbete är när en barngrupp eller en skolklass gör ett arbete som på ett eller annat sätt medför ett värde för någon utanför förskolan eller skolan. Då betraktas barnet/eleven som en kompetent aktör i samhället. Det betyder vidare att barn och unga får tillämpa sina kunskaper för att skapa värde för verkliga mottagare utanför förskolan eller skolan. För att kunna göra det så kommer de att upptäcka att det kräver olika sorters kunskaper och därigenom skapas motivation för lärande. Det bygger naturligtvis bland annat på att de som genomför ett värdeskapande arbete tänder på, förstår och värnar det värdeskapande arbetet. Det vill säga att de som lär känner sig motiverade av utmaningen. De måste erfara att deras arbete på riktigt får betydelse för någon utanför förskolan eller skolan. Det kräver att barn och unga själva får identifiera olika behov för sitt arbete som tacklar utmaningar i allt från det nära lokala till det globala sammanhanget (Lackéus 2022).
Vi ska i exemplen från Ringstorpsskolan se att initiativen till ett värdeskapande arbete kan komma både från elever och lärare, men att det absolut måste innefatta de lärandes motivation och vilja att ta itu med utmaningen. Vi kommer att se hur det sker en utveckling av arbetet i dialog mellan lärare och elever, men också med vårdnadshavare och andra aktörer i samhället. På så sätt kan det beskrivas som att undervisningen verkligen sker i ett pluralistiskt perspektiv.
Så för att sammanfatta: om en stad som Helsingborg vill skapa en samsyn och gemensam riktning mot hållbar utveckling, så kan vi pröva att arbete värdeskapande i förskolor och skolor. Ett annat sätt att beskriva en målsättning för ett utvecklings- och förändringsarbete är att sträva efter att skapa ökad resiliens hos enskilda medborgare, men också i samhället i stort. Låt oss titta på vad det kan betyda i praktiken och på vilket sätt det kan samspela med värdeskapande arbete.
Resiliens – hos individen och samhället
En internationell jury har utsett Helsingborgs Stad till Cultural Pearl 2025. En utmärkelse man delar med fem andra städer i Östersjöregionen. Titeln är ett kvitto på stadens arbete för att skapa ett mer motståndskraftigt samhälle genom kultur och kreativitet. I Helsingborg räknar vi också med att pedagogiken i förskolor och skolor kan medverka till att skapa ett motståndskraftigt samhälle.
Bakom utmärkelsen Cultural Pearl står det EU-knutna
Östersjöprogrammet som delar ut den till städer i regionen för att stärka deras arbete med att rusta samhället genom kultur och kreativitet.
– Det är väldigt glädjande. Att utses till Cultural Pearl är ett kvitto på att vi i Helsingborg bedriver en politik som bygger ett rikt kulturliv, föreningsliv och ideellt engagemang som i sin tur bidrar till sammanhållning, gemenskap och trygghet, säger Alexander Kolin (KD), ordförande i kulturnämnden i Helsingborgs stad.
Visst är det lätt att hålla med om att exakt samma målsättning kan gälla för den pedagogiska verksamheten i förskolor och skolor. Den ska leda till och bidra till ”sammanhållning, gemenskap och trygghet”. Och betänk vilken kraft en sådan gemensam strävan kan få om ett rikt kulturliv, föreningsliv och ideellt engagemang gifts samman med den pedagogiska verksamheten i samtliga förskolor och skolor i Helsingborg. Äntligen skulle den enorma samhälleliga potentialen som förskolors och skolors dagliga arbete innebär kunna få den riktning, betydelse och kraft den förtjänar. Det skulle klart inte för en minut innebära att alla barn och unga som går till förskolor och skolor skulle lära sig mindre kunskapsmässigt. Snarare så skulle deras röster om vår tid, deras tankar och idéer om sina liv och vår stad på riktigt komma till tals, förutom att de tillägnar sig nödvändiga kunskaper. Deras röster skulle höras, sätta spår och göra skillnad. Vilken rik stad. Kan vi undvara den rikheten? Det vill säga den potentialen som våra unga faktiskt innehar för att medskapa en stad.
Exemplet Ringstorpsskolan – viktigt på riktigt
På Ringstorpsskolan beslutar vi att alla elever i samtliga årskurser i någon omfattning ska arbeta med värdeskapande arbete. Ganska omgående döps projektet om till att elever ska arbeta med något viktigt på riktigt. Vidare beslutar vi att definitionen av vad som är viktigt och på vilket sätt det kan bli på riktigt ska framförhandlas med eleverna. Alltså både innehållet, men också hur det viktiga arbetet ska omsättas i en praktik i respektive klass. Det innebar en tydlig inriktning mot det som Öhman (2009) kallar ett pluralistiskt perspektiv. Det som på sikt, enligt samstämmig forskning, leder till medborgare som vill och kan ta ansvar för att skapa ett gott samhälle i en hållbar värld.
För att skapa en gemensam grund för den kollektiva berättelsen om vad som sker i de olika klasserna gör arbetslagen ljudinspelningar om sina tankar och beskrivningar av arbetet. Vidare så erbjuds varje arbetslag handledning vid två tillfällen under terminen.
Förskoleklassen
Besöker ett äldreboende vid ett antal tillfällen. Besöken låter tala om sig så att ansvarig tjänstekvinna för omsorg i staden blir tagen och vill att det ska spridas. Finns dokumenterade exempel på hur barn och äldre samtalar, tar kontakt och inspirerar varandra. En flicka träder fram och ger sig inte i kontakt med en äldre man som hon vill sist får att vilja vara med i aktiviteten.
En flicka som i vanliga fall inte spelar en drivande roll. Men just här tycks hon förstå exakt vad som behövs för att få den äldre mannen att känna sig bekväm och vilja vara med. Kommunikation uppstår som tycks ge deltagarna inspiration och glädje. Barnen berättar hemma om besöken och vårdnadshavare visar stort intresse. Det blir på riktigt, viktigt på riktigt. Inför första mötet samtalar barnen om att bo på ett äldreboende: De frågar till exempel: ”Har de samling? Spelar de spel?
Besöken kommer att fortsätta under våren.
Årskurs 1
Barnen i ettan skriver om sin skolgång genom att författa en berättelse som växer fram i samverkan mellan elevgrupper. En sporre tycks vara att berättelsen ska tryckas i bokform och därmed kunna användas varhelst det finns en nyfikenhet på hur en årskurs ett i Helsingborg kan gestalta sig. På så sätt blir elevernas läranderesa i årskurs ett en berättelse som de själva är med om att utforma och berätta.
De skapar och synliggör en sorts metaförståelse om vad de själva är med om. De vill sprida boken till andra skolor i stan, till elever som ska börja ettan både på den egna skolan och på andra skolor i staden. I berättelsen möter en huvudkaraktär utmaningar som kräver de kunskaper som de själva som elever lär sig i skolarbetet. Så antagligen blir skolarbetet som eleverna är med om något som blir viktigt på riktigt för dem.
Lärarlaget tänker att skolans utmaning är bland annat att den lusten och synen på sitt lärande ska bevaras genom årskurserna. Tryckning och spridning av boken inkluderar ett samarbete med Kommunikation och marknad.
Årskurs 2
Arbetet börjar med att de pratade om barnkonventionen. Närmare bestämt om den artikel som slår fast barns rätt till fritid. De ser filmer om hur det ser ut i andra länder. Det väcker nyfikenhet så därför ser eleverna fram mot att möta en grupp elever som läser SFI. Eleverna i tvåan möter en klass som läser SFI. Det vill säga nyanlända helsingborgare som på så sätt välkomnas och introduceras till staden med hjälp av elever i årskurs två. Vad leker man i deras hemländer? Kan man leka ngt tillsammans? Vad lär sig eleverna i skolan i årskurs två i Sverige? I andra länder? Vad lär sig eleverna på SFI?
Första utbytet sker med hjälp av filmer. En sorts videobrev som byts. Sedan blir det ett fysiskt möte när SFI-eleverna kommer till skolan. Eleverna blir värdar. Deltagarna byter information om viktiga ingredienser i deras liv, ur åttaåringars perspektiv och ur vuxnas perspektiv som har erfarenheter från olika delar av världen. Speciellt är eleverna från SFI intresserade av vanlig svensk skolverksamhet. En del har ingen egen erfarenhet av att gå i skolan och andra har egna barn som nu går i svensk skola.
Eleverna blir en sorts nödvändiga guider för nyanlända till staden Helsingborg i stort och i synnerhet för att få reda på mer om hur en skoldag ser ut Sverige. Det blir ett möte på riktigt. Lärarlaget vet inte riktigt hur de ska gå vidare. Men vilka fantastiska erfarenheter att sprida till andra skolor och annan SFI-undervisning. Eleverna i årskurs två på Ringstorpsskolan har hittat en fungerande modell för att bjuda in nyanlända till staden och dess skolverksamhet som inte kostar några extra pengar och som verkar lika givande för de svenska eleverna som för SFI-eleverna. Ett viktigt arbete som är på riktigt.
Årskurs 3
Följsamma pedagoger som innan mötet med eleverna tänkt att de skulle besöka Stattenahemmet, ändrar sin planering efter diskussioner med eleverna och kommer då fram till att de vill ta itu med nedskräpningen i staden, inte minst i det egna närområdet. Vad händer med staden och dess djurliv när skräp slängs överallt? Varför slänger inte folk skräp där det hör hemma? Det finns tillgång till kärl, men lockar de inte tillräckligt? Det vill eleverna undersöka närmare. Läser in sig om hur skräp tas om hand i staden och i närområdet. De söker information på nätet och de kommer att få besök av ansvarig från kommunen som ska berätta hur de tänker. De ska intervjua folk i närområdet och spela in.
Resultaten av elevernas arbeten kommer de att arbeta med under våren, antagligen ge det mer lektionstid så att det möjliggör en tydlig kontinuitet för eleverna och leder till någon form av åtgärder, som kräver elevernas kunskaper och handlingskraft. Så att det blir något viktigt de gör på riktigt.
Årskurs 4
I fyran har lärarlaget brottats med pedagogiska utmaningar som de har varit tvungna att prioritera under hösten. Under våren kommer ett samarbete att inledas med en grupp elever från Internationell School som innebär att elever därifrån kommer och arbetar med en grupp elever i fyran.
De ska tillsammans undersöka hur de kan skapa förutsättningar för mer aktiva raster och utevistelser för eleverna på skolan. I första hand för elever i den egna klassen, men också på lite sikt för övriga elever på skolan. Kanske till och med på andra skolor. Samtidigt ska de undersöka om det behövs förändringar i utemiljön för att skapa förutsättningar för ökad rörelse och aktivitet på raster. Under våren planeras också konserter som eleverna kommer att delta i tillsammans med Helsingborgs stadskör.
Årskurs 5
Eleverna läser in sig på hållbar utveckling och ökar sina kunskaper som sedan leder till att de spelar in ett antal poddar som de vill ska spridas i staden. Inte minst till beslutande politiker och tjänstemän i kommunen. Eleverna tycks bli motiverad av att deras poddar ska bli lyssnade på och de kommer att förvänta sig någon form av reaktion/svar från de som lyssnar. Kommer deras poddar att sätta spår? Kommer de att göra skillnad?
Årskurs 6
Eleverna har arbetat med Demokrati och elevdelaktighet och satt sig in i samhällets rättssystem. De har kopplat det till sitt eget arbete i klass och skolråd och har då kopplat det till sitt engagemang kring skolmaten. De kommer fram till att de vill framföra sina åsikter till någon som är politisk ansvarig för skolmaten och de bjuder in ordförande och viceordförande i BUN. Elever har förberett frågor och haft enligt lärare och elever ett givande möte som präglades av ömsesidig respekt. Diskussionen blir mycket bra i bemärkelsen att den inte spårar ur och leder till påhopp. Eleverna vet nu hur man måste sköta sig när man ska diskutera – ge och ta. I deras ögon blev de tagna på allvar och någon ”viktig” person lyssnade på ”riktigt”.
De planerar för och har bestämt ett möte i januari med ansvarig tjänsteperson för att fortsätta dialogen och samtalet om skolmaten.
Lärarlaget har tagit kontakt med lärare på en skola i Buenos Aires. På ett teamsmöte har de lagt planer för ett samarbete som ska börja i mars. Elever på Ringstorp ska på olika sätt, med text men ock så med film presentera staden och sig själva och sin skola för att skicka till elever i Argentina. På så sätt ska en dialog inledas som kan leda till ökad förståelse både om det egna; staden och skolan, och det väldigt annorlunda i en annan del av världen. Kommunikationen ska ske på engelska och i viss mån på spanska, eftersom 17 elever studerar spanska. Samarbetet är tänkt att fortsätta med andra elever nästa läsår.
Eleverna ska också samarbeta med musikläraren i ett program kopplat till presentationer /videos om bland annat hur miljön ser ut runt skolan och belysa miljön ur ett hållbarhets perspektiv.
Vad händer nu då?
Någonting har påbörjats på Ringstorpsskolan. Arbeten i olika årskurser som innebär att elever arbetar med något viktigt på riktigt. Elever och lärare upptäcker gemensamt att det betyder mycket för deras motivation om deras arbete möter mottagare utanför skolan.
Det kräver att lärare och elever behöver kontakt med olika aktörer i staden. Det kräver också att kontakten blir besvarad. Det gäller alltså att skapa förutsättningar för dessa arbeten och kontakter, organisatoriskt. Det gäller att se stora samhällsövergripande och ämnesövergripande mål som den röda tråden för den pedagogiska verksamheten i de olika klasserna. Men, det gäller också att aktörer, kommunala förvaltningar, föreningar och näringsliv är med på ett sätt så att det underlättar för den pedagogiska verksamheten att behålla fokus på den röda tråden. På skolan gäller det att hålla vid, lära av det som skett och fortsätta lugnt och tålmodigt ett förändrings- och utvecklingsarbete. Det tycks inte handla om att ändra verksamheten radikalt, snarare att börja ro i lugn takt mot samma övergripande samhälleliga mål och utifrån varje klass förutsättningar.
Vi är många i det här arbetet, inte bara skolan och förskolans pedagogiska personal. Det krävs att staden tar emot och möjliggör att elevernas engagemang och initiativ får sätta spår i staden på riktigt. I samband med arbetet på Ringstorp har behovet av att mötas över förvaltnings- och verksamhetsgränserna blivit tydligt. Vi behöver ett forum där vi får visa på allt bra som görs och som kan inspirera till fortsatt arbete men också prata om hur vi tillsammans kan skala upp och intensifiera arbete. Vi har under arbetet på Ringstorp stött på utmaningar som är såväl organisatoriska som pedagogiska och som vi behöver diskutera tillsammans.
Utifrån de här behoven tar vi initiativ till BUMS-dagarna (Barn- och unga möter och skapar staden) den 29–30 april. Där vi presenterar olika projekt och processer där barn och elever har arbetat med att bidra till att lösa stadens utmaningar. Elever i förskola, grundskola och gymnasiet visar upp konkreta exempel på värdeskapande lärande som har möjliggjort att elever har kunnat bidra till stadens strävan mot hållbarhet och klimatneutralitet.
De pedagogiska exemplen utgår från att vi kan åstadkomma verklig förändring och skapa en hållbar framtid tillsammans. Vi erbjuder också ett par tillfällen under de två dagarna när olika aktörer bjuds in till samtal i form av Workshop eller panelsamtal omkring olika former av samverkan mellan de unga och andra aktörer i staden.
Framtida utmaningar och fortsättningar
Det är viktigt att undvika att eventet blir en avslutning. Det handlar om ett pågående arbete där olika förskolors och skolors erfarenheter blir synliga och kan berika och inspirera varandra. Ovan har vi tagit del av en skolas resa mot att mer gemensamt arbeta för långsiktiga samhälleliga mål. Där döptes skolarbetet av både lärare och elever till att det skulle vara något viktigt på riktigt.
Ett annat sätt att beskriva det pedagogiska arbetet är att det ska leda till de som lär kan tackla FN:s 17 globala mål, gynna utvecklingen mot ett hållbart samhälle och skapa och upprätthålla ett resilient samhälle. Uttryckt på annat sätt; se till att den pedagogiska verksamheten generellt syftar till och leder till ett skapande av en stad där medborgare känner och tar ansvar. En trygg stad där olika aktörer samverkar i en riktning med syftet att staden ska vara trygg och hållbar. Ett arbete som aldrig blir färdigt och kan prickas av, utan snarare måste ses som ständigt pågående med nödvändiga processer som ser olika ut på varje förskola och skola och i olika delar av staden.
Text: Per Dahlbeck
Illustration: Istockphoto
Webbinarium
Värdeskapande lärande i en global och en lokal kontext.Eva Bida och Per Dahlbeck, i ett samtal med Susanne Kjällander, docent, BUV, Stockholms universitet och Karin Kaikkonen, eTwinning/UHR.
Se webbinariet i efterhand
Referenser och lästips
Dahlbeck Per & Widén Pär (2019) En skola som utmanar – när skolan blir meningsfull ur elevers perspektiv, Lund. Studentlitteratur.
Dahlbeck Per, Håkansson Fredrik & Widén Pär (2021) Hållbar utbildning för hållbar utveckling – i förskola och skola, Lund, Studentlitteratur.
Lackéus Martin (2022) Den värdeskapande eleven – en handbok för meningsfullt lärande i skolan, Lund. Studentlitteratur.
Öhman Johan (2009). Att utbilda för hållbar utveckling – ett pluralistiskt perspektiv. Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitet.