Av Peter Becker, Susanne Kjällander och Staffan Selander, redaktörer för Antologin Rika lärmiljöer.
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Bokprojekt ”Rika lärmiljöer” exemplifierar hur lärmiljöer utvecklas och berikas. Det kan vara barn i förskolan som förundrat studerar utemiljöer där man undersöker och fotograferar, tar in växter och odlar. Undersöker hur sniglar lever och vad de äter, och använder alla möjliga analoga och digitala medieverktyg. Det kan vara gymnasieelever som deltar i samarbetsprojekt med jämnåriga och byar i Kenya, där elever på elprogrammet bistår en by med installation av vattenpumpar – och upptäcker vilket värde deras kunskaper innebär. Eller bokprojektet med bibliotekarier på ett gymnasium som inspirerar till läsandet och utvecklar språk och perspektiv för eleverna. Olika slag av rika lärmiljöer helt enkelt.
Det finns också ett annat skäl till valet av tematisk inriktning. Vi menar att det är nödvändigt att lämna den ganska entoniga och halsstarriga diskussionen kring frågan om man är för eller emot användningen av digitala verktyg i undervisningen. Den frågan tycker vi är felställd och ofruktbar. Genom att istället vrida intresset mot ”rika lärmiljöer”, som innefattar både miljöer, redskap och processer, så öppnar vi upp för ett synliggörande av skolans och dess professioners utvecklande och kritiskt prövande arbete.
Frågan om vad som kännetecknar en rik lärmiljö får olika svar beroende på situation, stadium och ämnesinriktning. Frågan om rika lärmiljöer kopplas till olika arbetssätt vad gäller triaden undervisning – lärande – bedömning. Resonemanget kan då gå enligt följande: ”om vi ändrar undervisningen så här, kan vi då använda de här resurserna, och måste vi då anpassa prov och bedömningen därefter”? Och dessutom: ”hur vet vi att detta för elevernas lärande framåt?”
Rika lärmiljöer blir därmed inte främst en abstrakt fråga om vad som ska ingå i en sådan miljö, utan en konkret fråga om vad som kan prövas och utvecklas ”här och nu”. Därmed fokuserar man också ett pågående och skapande utvecklingsarbete med fokus på design av olika lär-sekvenser, där innehållet kopplas till såväl kunskaper som kunnande. Lärare designar för lärande i rika lärmiljöer där elever i sin tur själva designar i lärandet.
I denna bok lyfts många exempel på lärares olika sätt att utveckla och iscensätta rika lärmiljöer. Verksamma lärare beskriver och reflekterar kring sin egen undervisning genom att lyfta exempel, men också utmaningar och problem samt hur de gått tillväga för att lösa problemen. Många bjuder på sina misstag, diskuterar fallgropar och delar med sig av de lärdomar de fått på vägen.
Boken belyser i ett antal exempel utvecklingsarbeten drivna av lärare och ledare, skolans egna professioner, ofta i kollegiala kollektiva sammanhang över lång tid. En grundfråga är hur lärare kollektivt blir skickligare och hur skolan blir bättre på att uppnå både kunskapsmål och övergripande demokratiska, sociala och personliga mål. Detta arbete kan berikas genom dialog med forskning och högre utbildning – med andra ord stödstrukturer för välgrundade och gemensamt reflekterade, praktiknära utvecklingsarbeten. Därför har även några forskare som ägnar sig åt undervisningsutvecklande forskning bidragit med perspektiv på dialogen mellan praktik och forskning, liksom exempel på praktiknära forskning där det är lärarnas frågor som studeras.
Text: Peter Becker, Susanne Kjällander och Staffan Selander