Språkutveckling på ett lustfyllt sätt. Barnen på förskolan skapar nya och gamla ord med hjälp av programmering till olika bokstäver och bokstavsljud.
”Saker man inte känner till ska man inte döma ut eller vara rädd för utan istället vara nyfiken och lära sig mer om. Då får man reda på massa spännande saker!” (Brinck, 2019)
Av Janni Karlsson, legitimerad förskollärare, IT-pedagog och universitetsadjunkt på Karlstads universitet. Guldäpplepristagare 2023.
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
Citatet, hämtat från barnboksserien Musse och Helium av Camilla Brinck, rymmer en inställning som med fördel kan prägla pedagogiskt arbete i förskolan. Genom att närma sig det okända med nyfikenhet snarare än motstånd, öppnas möjligheter för utveckling – både för barn och pedagoger. I arbetet med att skapa rika lärmiljöer blir detta särskilt relevant. För att barn ska ges tillgång till olika lärverktyg som stimulerar deras engagemang och lärande, krävs att pedagogerna själva har förståelse för hur dessa verktyg fungerar och vilket pedagogiskt mervärde de kan ge. Men hur bygger vi denna kunskap hos pedagogerna – och hur kan vi tillsammans bana väg för en undervisning där nyfikenheten står i centrum? Jag tänkte berätta om vår pågående digitaliseringsresa i Kils kommun.
Erfarenheter från Kils kommun
I Kils kommun har målet varit en röd tråd i digitaliseringsarbetet genom hela skolgången – från förskola till årskurs 9. Vår målsättning är att ge alla barn och elever en adekvat digital kompetens, anpassad efter ålder och behov, samt att ge pedagoger rätt förutsättningar att integrera digitala verktyg i undervisningen på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt.
I förskolan i Kils kommun har det sedan 2018 funnits IT-nätverk för att öka likvärdigheten och få en bredare gemensam grund kring att använda digitaliseringens möjligheter utifrån Lpfö18 (Skolverket, 2018) samt den då gällande nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendets tre fokusområden:
• Digital kompetens för alla i skolväsendet
• Likvärdig tillgång och användning
• Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter (Regeringen, 2017) .
På varje förskola i kommunen finns en representant som regelbundet får utbildning genom IT-kompetensutvecklingsträffar. Dessa träffar, som hålls 3–4 gånger per termin, syftar till att främja kollegialt lärande genom workshops och litteraturseminarier baserade på aktuell forskning inom området.
Forsling (2020) lyfter fram flera framgångsfaktorer för att utveckla barns digitala kompetens i förskolan. Bland dessa betonas pedagogernas egen digitala kompetens, deras förmåga att leda verksamheten samt förmågan att integrera digitala verktyg och resurser i undervisningen. För att detta ska vara möjligt krävs att förskollärare och övrig personal är väl förtrogna med att använda digitala verktyg i sin dagliga verksamhet.
Inventera förskolan
Det första steget mot en likvärdig förskola och en röd tråd genom hela skolgången, var att inventera både kunskap och digitala verktyg ute på förskoleenheterna. Detta genomfördes via digitala enkäter och det visade sig vara en stor skillnad både i utbud av digitala verktyg men även kunskapen om dem.
Den första tiden handlade främst om att se till att alla förskolor hade likvärdigt utbud av digitala verktyg på förskolorna samt kunskap i att hantera dem. Men också att se till att alla förskolor hade bra nätverk då några av förskolorna larmade om dålig eller utebliven uppkoppling till nätet.
Stöd
En viktig framgångsfaktor i Kils kommuns digitaliseringsarbete inom förskola och skola har varit stödet från huvudman. Deras engagemang har gett oss mandat att driva digitaliseringsprocessen framåt.
En annan stor fördel var vårt digitaliseringsteam, som samlade kompetenser och insikter från förskola till högstadiet. Teamet bestod av mig som IT-pedagog i förskolan, en rektor samt en IT-utvecklare från grundskolan. Vår huvudman gav oss också möjlighet att ansöka om deltagande i skolutvecklingsprogrammet via Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som syftade till att bli en del av #skoldigitstöd, ett stöd för implementering av den nationella digitaliseringsstrategin.
Genom SKR:s utbildning i användarcentrerad skolutveckling fick vi både verktyg och metoder för att implementera vår digitaliseringsstrategi och handlingsplan. Utbildningen gav oss dessutom direkt stöd från SKR och möjlighet att samarbeta med andra kommuner som stod inför liknande utmaningar. Under processen lärde vi oss att identifiera målgruppens behov, hitta utvecklingsområden, utveckla idéer, testa dem och förankra dem i verkligheten. Och vi hade så roligt på vägen!
Vikten av att ta del av varandras verksamhet – överbrygga förskola till skola
Under utbildningen genom SKR fick vi flera viktiga insikter. En av dem var att förskolan låg längre fram i att utnyttja digitaliseringens möjligheter jämfört med förskoleklasserna i kommunen. Detta väckte frågan: Varför var det så?
Pedagoger i förskoleklasser efterfrågade mer kunskap om hur digitala verktyg kunde användas och hur progressionen från förskola till förskoleklass kunde stärkas. Många upplevde att de inte kunde ta vid det arbete som bedrivits i förskolan när det gällde att utveckla barnens digitala kompetens.
Vi identifierade behov av kompetensutveckling samt tillgången på digitala resurser inom förskoleklasserna. För att möta detta behov bjöd vi in förskoleklasslärare till våra kompetensutvecklingstillfällen. Uppslutningen varierade, men den största vinsten var det kollegiala lärandet. Genom att dela sina kunskaper fick pedagogerna en ökad förståelse för varandras verksamheter.
Hinder
Ett hinder vi stötte på under digitaliseringsarbetet var bristen på digitala verktyg för skolklasserna, och det kostar. För att få hjälp med inköp sökte vi stipendier och beviljades ekonomiska medel från Ljungbergsfonden via Teknikerjakten. Dessa medel användes för att köpa in klassuppsättningar av digitala verktyg till vårt ”Digitek”, ett bibliotek där lärare från hela kommunen kunde låna verktygen vid behov.
Tack vare utbildningen i användarcentrerad skolutveckling via SKR fokuserade vi på användarna – elever, lärare och rektorer – och deras behov och önskemål. En insikt vi fick var att det var avgörande att se till att det inte skulle krävas extra tid för att få ut de digitala verktygen till skolorna. Lösningen blev att boka klassuppsättningarna av de digitala verktygen digitalt, samt att både frakta ut och hämta dem från skolorna. Denna lösning visade sig vara en tydlig framgångsfaktor.
Några centrala framgångsfaktorer i vårt digitaliseringsarbete:
• Mandat från huvudman och rektorer för att leda digitaliseringsarbetet. Det är viktigt att alla är med hela vägen
• För att hitta effektiva lösningar för kompetensutveckling behövde vi ta reda på hur användarna på Kils förskolor och skolor föredrar kompetensutveckling. Vi sökte lösningar på hur fortbildning kan göras smidig för pedagoger för att underlätta deras möjlighet till deltagande i utbildningstillfällen. Vi ville också säkerställa att den fortbildning som erbjöds var den fortbildning som efterfrågades.
• Uppdraget för representanterna i IT-nätverket förtydligades genom ett förväntansdokument.
Reflektion
En av de viktigaste erfarenheterna jag tar med mig från vår digitaliseringsresa i Kils kommun är vikten av stöd från ledningen. Hela organisationen – från huvudman till personal – behöver dela en gemensam syn på digitalisering och ha ett tydligt mål för digitaliseringsarbetet. Utan det mandat vi fick i digitaliseringsteamet hade det varit betydligt svårare att driva arbetet framåt.
Jag har också insett hur viktigt det är att undvika antaganden – både om varandras verksamheter och om hur vi tror att något fungerar.
I Kils kommun har vi tagit vara på digitaliseringens möjligheter och kommit igång med arbetet. Med de nya formuleringarna i förskolans läroplan som börjar gälla den 1 Juli 2025, efter översynen av digitaliseringen. Här väcks emellertid frågor: Hur påverkas de förskolor som knappt har påbörjat arbetet med digitala lärverktyg trots deras potential att skapa mervärde? Hur kommer likvärdigheten att se ut mellan kommuner och mellan förskolor?
En gång för alla, skärmtid är inte det samma som digitala verktyg!
Förskolans utbildning och undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är förskollärare och pedagoger som har ansvaret för att välja de lärverktyg som skapar de bästa förutsättningarna för barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt att skilja på passiv skärmtid i hemmiljö och den aktiva, pedagogiskt genomtänkta användningen av digitala verktyg i förskolan. Att likställa dessa två är en förenkling som riskerar att skapa en missvisande bild av hur digitala resurser används i utbildningssammanhang.
Debatten om skärmtid domineras av en ensidig bild av skärmanvändning. Denna oro är berättigad om det handlar om passivt konsumtionsbaserat skärmanvändande utan pedagogisk intention. I förskolan handlar dock inte digitala verktyg om skärmtid i sig, utan om hur och varför vi använder dem. De didaktiska frågorna vad, hur och varför är centrala när vi gör medvetna pedagogiska val som syftar till att stimulera barns utveckling och lärande.
Dessutom är skärmen långt ifrån det enda digitala verktyg vi använder i förskolan. Digital kompetens och teknikanvändning i förskolan innefattar en mångfald av resurser, såsom programmering med fysiska robotar, interaktiva ljud- och bildverktyg samt bland annat digitalt berättande. Genom att integrera digitala verktyg på ett pedagogiskt medvetet sätt kan vi ge barnen rika möjligheter att utforska, skapa och lära på ett sätt som är både meningsfullt och utvecklande.
Vision
Idag arbetar jag som universitetsadjunkt vid Karlstads universitet, där jag strävar efter att bidra till utvecklingen av förskolans verksamhet. Genom vårt arbete vill jag förmedla nyfikenhet och kunskap om teknikens och digitaliseringens möjligheter till blivande förskollärare. Min önskan är att studenterna ska känna sig trygga i sin tekniska och digitala kompetens samt kunna integrera dessa lärverktyg på ett pedagogiskt och medvetet sätt i förskolan när de behövs.
Min främsta drivkraft är barnen, de är vår framtid. Genom att bidra till utbildningen av framtidens förskollärare hoppas jag kunna påverka barns möjlighet till att lära genom kreativa och rika lärmiljöer och ge alla barn, oavsett kön och socioekonomiska förutsättningar (utifrån det kompensatoriska uppdraget) möjlighet att tidigt utveckla ett intresse för teknik. Då är det av stor vikt att barn har tillgång till de lärverktyg som behövs för att upptäcka, utforska och förstå sin omvärld. Då behövs förskollärare, lärare och pedagoger inom skolväsendet som på ett medvetet sätt utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan välja det lärverktyg som passar bäst till undervisningen.
Som det ser ut kommer inte den digitala eller tekniska utvecklingen att stanna av, snarare tvärtom. Den tekniska utvecklingen accelererar och det behöver barnen och eleverna vara rustade för, det kräver att vi förskollärare, lärare och pedagoger har kunskap inom teknikutveckling och dess användning. Trots att vi inte vet precis hur framtiden kommer se ut och att det kanske ibland kan kännas skrämmande vet vi att med mer kunskap kan vi lära oss att förstå mer om världen. Saker man inte känner till ska man inte döma ut eller vara rädd för utan istället vara nyfiken och lära sig mer om. Då får man reda på massa spännande saker! ‘
Text och foto: Janni Karlson
Reflektions- och samtalsfrågor
• Vilken kompetens känner du att du själv behöver utveckla för att känna dig trygg i att använda eller kombinera både digitala och analoga lärverktyg i undervisningen?
• Vad ser du som de största möjligheterna respektive utmaningarna med digitalisering i förskolan?
Referenser och lästips
Brinck, C. (2019).Jakten på guldosten. B. Wahlströms.
Forsling, K. (2020). Design för lärande med digitala verktyg i förskolan. Kapet (elektronisk), 16(1), 26-45.
Regeringen. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Norstedts Juridik