Det svenska skolsystemet från förskola till och med vuxenutbildning är en ryggrad för den svenska demokratins ständiga återväxt. Utbildningsuppdraget framgår i Skollag och Läroplaner. Ett sätt att sammanfatta det är att säga att alla barn, unga och vuxna ska ha kunskaper som gör att de klarar sig i världen och även kunskaper som gör att världen klarar sig (Kemp, 2005). Uppdraget är med andra ord gigantiskt och det ska genomföras i en demokratisk anda som medverkar till utveckling av den enskilde och det gemensamma, för demokratins överlevnad och utveckling (Dewey, 1916/1999). Undervisningsskickligheten hos enskilda lärare är en del av detta gigantiska bygge tillsammans med skolledares förmåga att organisera för lärande.
Av Elisabet Nihlfors, professor em. i pedagogik med inriktning ledarskap. Elisabet har lång erfarenhet från utbildningsområdet som lärare, skolchef, statlig utredare, rektorsutbildare med mera. Hon har drivit skolutvecklingsfrågor nationellt och internationellt, varit huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet, UVK och dekan för fakulteten för utbildningsvetenskaper Uppsala universitet.
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
Ryggradens kotpelare är inte lika stadig hela vägen, vilket tar sig olika uttryck: Cirka 14 procent av 1–5 åringar deltar inte förskolan, cirka 15 procent av högstadieeleverna kan inte välja gymnasiet beroende på ofullständiga betyg, det finns barn och ungdomar som tidigt lockas till kriminell verksamhet. Detta sker inte hos alla 2 800 huvudmän och där det sker tar det sig olika uttryck. Frågan som kan ställas är vilken kunskap som de professionella behöver för att klara sin specifika situation?
Lärare och skolledare tar ansvar för, och är garanter för barns-, ungas- och unga vuxnas lärande. Lärarna själva måste ha makten över arbetets innehåll och utveckling. Egen forskning och möjlighet att påverka forskningsinriktningen är därmed också en viktig del av lärarnas yrkesetik (ForskUL, 2015:14).
I takt med att samhällets komplexitet ökar, såväl globalt som lokalt, rubriceras problematiker i olika verksamheter allt oftare som wicked (Rittel & Webber, 1973). Det har i sin tur påverkat och i vissa fall påskyndat stödet för den så kallade praktiknära forskningen, både inom skola, socialtjänst, sjukvård och polis.
Det handlar om samhällsområden med stora behov av praktiknära forskning och ny kunskap som exempelvis brottslighet och socialtjänst, liksom skola och vård. Det handlar också om säkerhet och demokrati, där fortsatt grundforskning om demokratisk utveckling och om säkra samhällen behövs (Prop. 2024/25:60 avsnitt 13 och 14).
Definitionen av praktiknära kan diskuteras men på ett övergripande plan har det blivit alltmer uppenbart för envar att de som arbetar i en praktik har kunskaper som är nödvändiga för att kunskaper om olika fenomen ska kunna fördjupas och förstås för att på sikt finna vägarna framåt.
Praktiknära forskning inom utbildningsområdet
Praktiknära forskning har funnits länge inom svensk skola och utbildning. Initiativtagare och finansiärer har varierat liksom synen på lärares medverkan i forskning (Carlgren, 2010). Flera olika satsningar har gjorts över tid av både lärarnas fackliga organisationer och arbetsgivarföreträdare. Parternas två femåriga avtal 1995 respektive 2000 var bland annat inriktade på att underlätta för lärare att kunna undervisa på vetenskaplig grund genom att själva vara delaktiga i forskning (se ULF Spaning nr 1 och 2). Flera satsningar har gjorts på forskarutbildning för lärare och antalet disputerade lärare har ökat något också i skolan, men möjligheten att fortsätta forska i sin yrkesutövning har inte ökat i samma utsträckning.
I flera nordiska länder är lärarexamen en masterexamen, vilket ger goda möjligheter både för läraryrkets utövande och för att kunna välja forskarutbildning. Endast vissa svenska lärarutbildningar ger dessa möjligheter. När endast 40 procent av förskollärarna är legitimerade innebär det att såväl lärosäten som skolhuvudmän har svårt att få behöriga till sina verksamheter, och vägen till en lektorstjänst är dessutom lång. Då är det svårt att leva upp till en utbildning av hög kvalitet, en utbildning som har forskningsanknytning.
Därför är det angeläget att lärosäten och skolhuvudmän tillsammans skapar en infrastruktur som ger utrymme för samtal och kritisk granskning av yrkesutövningen. Organisationerna behöver ha inbyggda mötesplatser för regelbundna samtal om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska kunna utgöra grunden för yrkesutövningen. Det finns goda exempel på detta, men betydligt fler behöver bygga in samarbete som en del av strukturen så att nyfikenhetsdrivet forsknings- och utvecklingsarbete kan vara långsiktigt och ge hållbara resultat för verksamheten.
Praktiknära forskning i samverkan
Praktiknära forskning har olika betydelse, allt från hur frågeställningar identifieras, forskningen genomförs och resultaten tas om hand. Tillägget samverkan till praktiknära forskning är ett sätt som ULF (Utbildning Lärande Forskning) vill bidra till att ny kunskap genereras i ett sammanhang där den är efterfrågad och behövd. Skärningspunkten mellan lärarutbildningens och skolans verksamhet var upprinnelsen till dagens ULF-avtal. Samtliga lärosäten med lärarutbildning möttes 2015 på sin årliga konferens och med inspiration från det medicinska området (jfr ALF-avtal) beslutades att göra en satsning på ett ALF-avtal inom skolområdet. Lärarstudenterna ska vistas i forskande miljöer både på lärosätet och i skolan. Lärarstudenterna har handledare både från akademin och skolan, de är viktiga brobyggare vad gäller kunskap, kunskapsdelning och kunskapsspridning mellan lärosäte och skola.
En arbetsgrupp skrev 2015 en ansökan om att ta fram ett ALF-avtal på skolområdet som lämnades in till regeringen från ett antal universitetsrektorer som ställde sig bakom idéen. Efter ett flertal uppvaktningar kom svaret från regeringen i forskningspropositionen 2016/17:50 och en Avsiktsförklaring mellan ansvariga lärosäten kunde skrivas, efter samråd med skolhuvudmannaorganisationerna. I denna konstateras att om 20 år:
Är praktiknära forskning grunden för de professionellas yrkesutövning. Bedriver forskare vid lärosäten och lärare och förskollärare i skolväsendet praktiknära forskning i samverkan – i hela landet. Har vi etablerat nya förhållningssätt till samverkan kring praktiknära forskning.
(ULF 2017, Avsiktsförklaring).
Erfarenheterna från arbetet med att bygga upp ULF, där 27 lärosäten med lärarutbildning och cirka 300 samtidigt aktiva huvudmän medverkat, visar att det som är centralt är att det finns en vilja att mötas och en drivkraft i att den kunskap och kompetens som ”den andre” besitter är nödvändig för att nå resultat. Van de Ven (2013) beskriver väl varför dagens wicked problems behöver fler engaged scholarship både på lärosäten och hos skolhuvudmän:
Engaged scholarship is a participative form of research for obtaining the different perspectives of key stakeholders in producing knowledge about complex problems. By exploiting differences in the kind of knowledge that scholars and other stakeholders from diverse backgrounds can bring forth on a problem. /…/ … engaged scholarship can produce knowledge that is more penetraiting and insightful than when scholars or practitioners work on the problem alone (Van de Ven, 2013, s. 265).
Infrastruktur som stödjer praktiknära forskning i samverkan
Att behovet är stort av att ha en fungerande infrastruktur för att bedriva en högkvalitativ forskning förstärktes under ULF:s försöksverksamhet 2017–2020 (prop.2016/17:50). Detta var vägledande i arbetet med att bygga upp en permanent verksamhet 2020–2024 (Prop. 2020/21:60). Från och med 2025, med stöd i ett tioårigt avtal mellan lärosäten (SUHF) och skolhuvudmannaorganisationerna (Ifous) bedrivs nu arbetet i fem noder som satts samman så att de ska ligga nära lärosätenas samverkan i övriga frågor, och därmed bidra till stabilitet (ULF-avtal 2025–2034). Regeringen ger i sin forsknings-och innovationsproposition (2024/25:60) utökat ekonomiskt stöd för ULF under den kommande fyraårsperioden.
Utöver brister i strukturerna gav försöksverksamheten även exempel på behovet av att bygga upp en kultur som gynnar forskning i samverkan. Det tar tid och blir aldrig färdigt då omsättningen på personer är stor. Olika uttryck har använts för det genuina mötet; ett möte i ögonhöjd, med full respekt för ”den andres” kunskaper, symmetriskt och komplementärt. Flera har lyckats skapa ett tredje rum att mötas i, skapat en delaktighet som utvecklas över tid till ett förtroende och tillit (Prøitz m fl. 2022). Av flera skäl står gemensamma forskningsmiljöer först i listan över infrastrukturer:
En eller flera gemensamma forskningsmiljöer där samtal om praktiknära forskning i samverkan sker regelbundet, och som leds av en eller flera forskningsledare med tid och uppdrag att ansvara för forskningsmiljöerna (ULF-avtal 2025–2034, §6)
Samverkan handlar om tid och resurser. ULF finansieras av staten, lärosäten och skolhuvudmän. Avtalet återkommer till behovet av samverkan;
Med praktiknära forskning i samverkan avser parterna forskning, som utgår från skolprofessionernas behov av ny kunskap i förhållande till befintligt forskningsläge såväl nationellt som internationellt för att utveckla och förbättra verksamheterna i skolväsendet och för lärar- och förskollärarutbildningarna. I denna forskning samverkar yrkesverksamma från lärosäten och skolhuvudmän i hela forskningsprocessen. Från initiering till genomförande och redovisning av resultat. /…/ Ett optimalt utnyttjande av de samlade resurserna bidrar till att förstärka de gemensamma infrastrukturerna. (Ibid Avsiktsförklaring).
Det är behovet som styr! Det genuina intresset att söka ny kunskap är en grund för att nå hög kvalitet både i forskning och på sikt i verksamheterna!
Ny kunskap
Det är inte möjligt att göra rättvisa åt all forskning som bedrivits och desseffekter direkt och indirekt. För att nå fram till det generiska krävs även longitudinella studier, metastudier och fler studier med kontrollgrupper. Förhoppningsvis kommer det snart att finnas en portal som underlättar inte minst för vetenskapliga ledare att orientera bland de senaste resultaten.
För att ge en bild av den mångfald av områden där professionen efterfrågat ny kunskap har en genomgång gjorts av de forskningsprojekt som redovisats till och med 2023 (se www.ulfavtal.se; projektredovisning och ULF Spaning nr 9). Den högsta andelen forskningsprojekt kan kategoriseras som ämnesspecifika, då inräknat såväl förskolepedagogik, didaktik som yrkespedagogik. Inom området är svenska och matematik väl representerat men också dans, bild och idrott. Ibland i samma projekt. En större grupp rör digital kompetens, en annan rör lärmiljöer, kollegialt lärande, skolkultur etcetera. Två mindre grupper kan rubriceras; Demokrati, bildning, värdegrund respektive Motivation, närvaro och elevinflytande. Enskilda projekt har behandlat särskilt begåvade elever, fjärrundervisning och läraridentitet. Alla skolformer finns representerade, inklusive fritidshem, yrkesutbildning och naturligtvis finns lärarstudenters examensarbeten med.
Med ett tioårigt ULF-avtal 2025–2034 finns nu möjligheter att planera långsiktigt och utveckla metoderna så att fler kan bli delaktiga under hela forskningsprocessen. Där tiden före och efter forskningsprojektens genomförande är lika angelägna. Det är viktigt att professionens genuina behov av ny kunskap identifieras i gemensamma forskningsmiljöer, resoneras igenom i förhållande till befintligt forskningsläge såväl nationellt som internationellt, och med ett kritiskt förhållningssätt till tillfälliga trender och tron på snabba resultat. ULF-avtalet är en kota som bidrar till att utbildningsområdet kan stärka ryggraden för den svenska demokratins ständiga återväxt.
Text: Elisabet Nihlfors
Reflektions- och samtalsfrågor
• Vad kännetecknar ett ”genuint” möte er emellan, i er professionella yrkesutövning,
• Hur identifierar ni vilken kunskap ni behöver för att fortsätta utveckla er undervisning/verksamhet,
• Har ni en mötesplats där ni regelbundet (tex 1½ tim. varannan vecka) samtalar utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Om ja, hur fungerar den och om nej, hur kan ni skapa en sådan.
Referenser och lästips
Carlgren, I. (2010). Den felande länken. Om frånvaron och behovet av klinisk utbildningsvetenskaplig forskning. I Pedagogisk Forskning i Sverige 2010, årg. 15 nr 4 s 295–306, ISSN 1401–6788
Dewey, J. (1916/1999). Demokrati och utbildning. Daidalos.
ForskUL (2015). Forskning om undervisning och lärande. Redaktionell kommentar 2015:14 DOI.
Kemp, P. (2005). Världsmedborgare. Politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet. Daidalos.
Prop. 2016/17:50. Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet
Prop. 2020/21:60. Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Utbildningsdepartementet.
Prop. 2024/25:60. Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Utbildningsdepartementet.
Prøitz, T, S., Rye, E., Borgen, J.S., Barstad, K., Afdal, K., Afdal, H., Mausethagen, S. & Aasen, P. (2022). Utbildning, lärande, forskning Slutrapport från en utvärderingsstudie av ULF-försöksverksamhet. Universitetet i Sørøst-Norge, Skriftserien Nr 27.
Rittel, H., and Webber, M. (1973). ”Dilemmas in a General Theory of Planning”. Policy Sciences, Vol. 4, pp 155-169. Elsevier Scientific Publishing Company, Inc: Amsterdam.
ULF (2017). Avsiktsförklaring
ULF (2019). ULF Spaning Nr 1: Några nedslag rörande: – Partiernas ställningstaganden kring forskning – Riktade statsbidrag.
ULF (2019). ULF Spaning Nr 2: Några nedslag rörande: – Finansiering av praktiknära forskning – Utbildningsvetenskapliga kommittén i statliga dokument – Skolforskningsinstitutets tillblivelse.
ULF (2024). ULF Spaning Nr 9: En nulägesbeskrivning december 2023 av delar av ULF-verksamheten
ULF (2025) ULF avtal 2025–2034
Van de Ven, A. H. (2013). Engaged Scholarship. A guide for organizational and social research. Oxford University Press.