– Lycka till på gymnasiet! Det kommer du att klara jättebra!, säger jag till min språkintroelev Muhammed som efter drygt två år i Sverige ska börja på gymnasiet.
– Tack, det tror jag också! Vi har ju lärt oss AI, svarar Muhammed.
Av Johan Sköld, gymnasielärare, förstelärare inom IKT på ForshagaAkademin, föreläsare. Guldäpplepristagare 2019.
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
Att man aldrig blir färdig som lärare har nog alltid varit sant, men i en tid där AI på kort tid förändrat spelreglerna känns det mer påtagligt än någonsin. Över en natt behövde vi tänka om kring bedömning. Hemuppgifter blev plötsligt ännu svårare att använda som säkra underlag. I mitt klassrum valde jag att direkt ta in den nya tekniken och tillsammans med eleverna utforska vad den kan göra för lärandet.
• Hur kan vi skapa fler möjligheter för samarbete mellan elever för att främja lärandet?
• Hur kan vi göra undervisningen mer meningsfull och relevant?
• Hur kan vi använda tekniken och AI som ett stöd utan att tappa bort det pedagogiska syftet?
Kan det vara så att tekniken än en gång ändrat förutsättningarna i grunden för mig och mina elever?
När skolan plötsligt blir på riktigt
Ett tydligt exempel på hur meningsfull undervisning kan uppstå fick jag en dag i september 2024 när en av mina elever på IM-programmet fick beskedet att hen skulle utvisas. Klasskamraterna reagerade starkt – de blev ledsna, arga och ville agera. Det ledde till ett av de mest engagerade och verklighetsförankrade projekt vi genomfört i klassrummet.
Vi började med en diskussion om vad vi faktiskt kunde göra. Eleverna föreslog bland annat en namninsamling, mejl till lokala politiker och att ta reda på mer om sin klasskamrats bakgrund och hemland. Vi beslutade att dokumentera arbetet i form av en artikel som skulle publiceras på nätet. Eftersom skrivandet kan vara en utmaning för många av mina elever inkluderade vi alla uttryckssätt i arbetet och använde AI som stöd för att alla skulle kunna bidra på sina villkor.
Den digitala namninsamlingen fick snabbt flera hundra underskrifter, och eleverna blev inbjudna till kommunhuset för att träffa politiker som sedan skrev ett brev till regeringen och migrationsministern. I klassrummet använde vi ChatGPT för att sammanställa information. Vi ställde frågor och berättade muntligt vad vi lärt oss och fick hjälp med en sammanfattning. Några elever tog bilder medan andra planerade en podd kopplad till artikeln.
Klassen valde tillsammans en programledare, och även de som vanligtvis inte tog plats i muntliga uppgifter kände sig delaktiga. När podden spelades in live i klassrummet var stoltheten stor – kanske för att alla bidrog på sitt sätt.
I november publicerades artikeln, och eleverna var mer engagerade än någonsin i sin klasskamrats öde. När den sedan nominerades till Unga Journalistpriset och faktiskt vann, var det ett tydligt bevis på att deras röster räknades. Artikeln publicerades i Aftonbladet, eleverna intervjuades av en journalist via Facetime. När Sveriges Radio ville träffa dem under jullovets första dag, var det inte svårt att få dem att komma till skolan.
Det här projektet visade tydligt att när undervisningen kopplas till verkligheten och elevernas röster blir hörda och deras arbete får verkliga konsekvenser, ökar både engagemanget och lärandet. En ytterligare aspekt som med detta arbetssätt gynnar elevernas språkutveckling är det kollektiva skrivandet. Min erfarenhet är att gemensamt skrivande är språkutvecklande för alla elever och för elever med språkstörningar är det en förutsättning för att lyckas. Att tillsammans se texter växa fram och att ge alla möjlighet att bidra med sina tankar ger eleverna både ett större ordförråd och en ökad genremedvetenhet.
Berättande genom animerade filmer
Samma insikter om meningsfull undervisning har jag tagit med mig in i andra projekt. En annan grupp, språkintroeleverna, använde till exempel sina egna erfarenheter för att utveckla sitt språk genom berättande.
När vi arbetade med temat ”hjältar” fick de uppdraget att berätta om en gång då de själva varit vardagshjältar. För att göra uppgiften mer kreativ och tillgänglig ingick att de skulle animera sina berättelser. Jag föredrar att kalla elevernas arbeten för uppdrag snarare än uppgifter, eftersom det signalerar att deras arbete har en verklig betydelse.
Eleverna skapade animerade filmer där de gestaltade vardagshjältedåd de själva utfört. Tidigare nämnde Muhammed skildrade i sin film hur han hjälpte en äldre man över gatan. Uppdraget uppmuntrade både kreativitet och språkutveckling genom att kombinera visuellt berättande med samarbete. Genom att arbeta med bild, ljud och berättarröst blev språkutvecklingen både engagerande och tillgänglig för fler.
Att låta eleverna öva sin kreativa förmåga är något jag ofta prioriterar och anser viktigt, särskilt i gymnasiet där den skriftliga kulturen dominerar. Många av eleverna, som tidigare haft svårt att uttrycka sig i skrift, upptäckte att de kunde gestalta sina berättelser visuellt och därmed stärka sitt språk. Filmerna publicerades på klassens blogg, vilket gav projektet en extra dimension. Det gjorde inte bara elevernas arbete synligt för en större publik, utan visade också hur elevernas skapande kan få ett verkligt värde utanför klassrummet.
AI – ett verktyg och en utmaning
I takt med att artificiell intelligens blir en naturlig del av elevernas lärmiljö måste vi som lärare fundera över hur vi designar undervisningen. I kursen Svenska 2 fick eleverna därför i uppdrag att skapa en podd om ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Förutom att fördjupa sig i språket använde de ChatGPT för att simulera en intervju med en jämnårig talare av språket.
Vi skapade en promptmall som eleverna anpassade efter sitt valda språk. De formulerade sedan frågor de skulle vilja ställa vid ett verkligt möte, och under inspelningen spelade en av eleverna rollen som minoritetsspråkstalare. Uppdraget blev därmed mer levande och erbjöd en autentisk kommunikationssituation att förhålla sig till. När poddarna var klara lyssnade eleverna på varandras inspelningar och skrev en sammanfattning av vad de lärt sig.
En av de största vinsterna med att integrera AI i undervisningen är att elevernas egna frågor och funderingar blir utgångspunkt för lärandet. Många elever tror att AI bara handlar om att generera svar, men genom att lära sig använda AI som ett stöd – till exempel för att få text uppläst, ställa frågor eller få språklig feedback – kan de utveckla sina färdigheter och förbereda sig för framtiden.
Samtidigt väcker användningen av AI viktiga frågor:
• Varför ska vi använda AI och när?
• Hur säkerställer vi att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt?
• Hur lär vi dem att granska, reflektera över och ifrågasätta de svar som genereras?
Vi måste skapa uppdrag där AI blir en del av processen, inte en genväg till färdiga svar. Genom att låta eleverna analysera och diskutera AI:s roll i sitt arbete kan vi hjälpa dem att bli både självständiga och medvetna användare av tekniken.
Relationer som grund för lärande och en rik lärmiljö
Relationen mellan lärare och elev är avgörande för att skapa en trygg lärmiljö där elever vågar anta utmaningar. Genom att avsätta tid för att lära känna varje elev och bygga ömsesidigt förtroende blir undervisningen mer inkluderande och meningsfull. Genom närvaro i klassrummet, genom att lyssna på elevernas tankar och intressen och ge utrymme för deras erfarenheter kan vi stärka deras engagemang och självkänsla.
Ett konkret exempel på detta är arbetet med muntliga presentationer. Många elever känner osäkerhet inför att tala inför andra. I Svenska 2, där vi läser Flyga drake av Khaled Hosseini, kombinerade vi läsloggar och skrivuppgifter med inspelning av boksamtal. Detta gav eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på flera sätt, samtidigt som deras muntliga förmåga och självförtroende stärktes. När eleverna får arbeta utifrån sina styrkor vågar de dessutom utmana sig själva ytterligare.
Genom att bygga relationer och skapa en trygg miljö kan vi hjälpa eleverna att utvecklas steg för steg. När de arbetar med muntliga uppdrag, exempelvis i form av ljudinspelningar, får de möjlighet att uttrycka sig på ett sätt som känns både tryggt och utvecklande, samtidigt som de stärker sin muntliga förmåga.
Att skapa en trygg miljö där eleverna vågar uttrycka sig muntligt är en grundsten i undervisningen. Samtidigt, för att verkligen möta eleverna där de befinner sig, är det viktigt att integrera de digitala verktyg som idag är en självklar del av deras lärande.
Samarbetets och meningsskapandets roll
Samarbete är en av de grundläggande delarna i min undervisning. Genom att arbeta tillsammans lär sig eleverna att kommunicera, lösa problem och tänka kritiskt.
När vi exempelvis arbetar med poddar ersätter vi den traditionella skriftliga uppgiften med inspelade samtal där eleverna diskuterar olika ämnen, gör intervjuer eller berättar historier. Detta sätt att arbeta gör lärandet mer levande och meningsfullt.
Jag har även märkt att elevernas motivation ökar när de får skapa något med ett verkligt syfte – något som sträcker sig utanför skolans väggar. När deras arbete får betydelse i en större kontext blir engagemanget starkare och lärandet mer personligt.
Fysisk och digital lärmiljö – två delar av en helhet
Lärmiljön handlar inte enbart om undervisningens innehåll, utan även om den fysiska miljön. Jag strävar efter att skapa en flexibel klassrumsmiljö där eleverna själva kan välja olika sätt att arbeta – vare sig det är i grupp, enskilt, vid en skärm eller med analoga verktyg som papper och penna. En varierad lärmiljö gör det möjligt för eleverna att anpassa sitt arbete utifrån sina individuella behov och förutsättningar.
Den digitala lärmiljön fungerar som en förlängning av klassrummet. Med hjälp av digital teknik tar vi in världen i klassrummet och för eleverna ut i världen. Genom att erbjuda tillgång till olika digitala resurser ges eleverna möjlighet att utforska och visa sina kunskaper på fler sätt än vad traditionella prov och inlämningar tillåter.
Dessa aspekter av lärmiljön – både fysisk och digital – samverkar för att skapa en helhet som stödjer och berikar elevernas lärande.
Utmaningar – men vinsten är motivation och lärande
Att utveckla och förändra lärmiljön medför naturligtvis utmaningar. I denna artikel har fokus legat på den digitala lärmiljön, men för att utnyttja alla möjligheter behöver även den fysiska lärmiljön förändras. Det kräver tid att planera och en vilja att släppa en del av kontrollen – så att eleverna får vara medskapare av sin egen undervisning. Dessutom är inte alla elever vana vid dessa nya arbetsformer, vilket ibland kräver extra stöd för att övervinna osäkerhet.
Min erfarenhet är att när eleverna får möjlighet att använda sina styrkor och uttrycka sig på olika sätt, ökar både deras självförtroende och motivation. En rik lärmiljö där eleverna erbjuds verktyg och metoder utifrån sina förutsättningar och behov innebär att de inte bara får uttrycka sig och samarbeta, utan också upplever att deras arbete har ett verkligt värde.
När teknik och AI används som verktyg för att förstärka undervisningen – utan att ersätta det pedagogiska syftet – öppnas helt nya möjligheter. Samtidigt måste vi komma ihåg att lärande i grunden är en social process. Relationer, anpassningar och en trygg klassrumskultur är avgörande för att alla elever ska utvecklas och lyckas.
Genom att utgå från läroplanens första och andra kapitel säkerställer vi att undervisningen bygger på delaktighet, likvärdighet och ett hållbart lärande. När elever får vara aktiva, kreativa och delaktiga i sitt eget lärande skapas en miljö där de inte bara når kunskapsmålen – de blir också mer engagerade och motiverade.
Med relevanta och utmanande uppgifter, mångfald, språkutvecklande arbetssätt och en kombination av lärarledd, enskild och kollektiv undervisning – ibland med mottagare och en publik bortom klassrummet – skapas en rik lärmiljö.
Som min elev Mohammed sa: ”Vi har ju lärt oss AI.”
Dessa ord påminner oss om att det inte är verktygen i sig som skapar lärande – utan hur vi använder dem för att stärka elevernas möjligheter att lyckas, både i skolan och i framtiden.
Text och foto: Johan Sköld
Reflektions- och samtalsfrågor
• Hur kan vi, i linje med skolans demokratiska uppdrag, ge eleverna verkliga mottagare och uppgifter som stärker deras känsla av delaktighet och inflytande? (LGY25, Kap. 1)
• Hur kan vi variera arbetssätt och uttrycksformer så att alla elever, oavsett förutsättningar, kan utveckla både kunskaper och kreativitet? (LGY25, Kap. 2.1 – Kunskaper)
• På vilket sätt kan vi använda relationer och samarbete i undervisningen för att stärka elevernas empati, ansvarstagande och respekt för olikheter? (LGY25, Kap. 2.2 – Normer och värden)
• Hur kan vi låta elevernas frågor och initiativ bli en tydligare utgångspunkt för undervisningen, särskilt när vi arbetar med AI och digitala verktyg? (LGY25, Kap. 2.3 – Elevernas ansvar och inflytande)
Referenser och lästips
Framsteg i svenska, webbplatsen där nyanlända ungdomar i åldrarna 16-20 år på Språkintroduktionsprogrammet vid Forshagaakademin bloggar.
Mobile Stories, ett verktyg för produktion och publicering som utbildar unga i medie- och informationskunnighet och stärker deras förmåga som producenter i det digitala medielandskapet.