En av eleverna väljer sin roll/karaktär till brandfilmen utifrån samtalsunderlag med bildstöd i Widgit Go. Foto: Malin Lövkvist.

Hur skapar man undervisning som verkligen inkluderar elever med omfattande stödbehov? På Lindskolan, anpassad grundskola för elever i årskurs F-9, möts elever och pedagoger i en vardag där kommunikation, delaktighet och tydlighet står i centrum. Genom digitala verktyg som Widgitplattan och tematiska arbetssätt får varje elev möjlighet att uttrycka sig, utvecklas och bli en del av ett meningsfullt sammanhang. 

Av arbetslaget på Lindskolan, anpassad grundskola i Huddinge:Nina Siirtola, Nella Celik, Jenny Pettersson, Annett Andersson, Catrin Tall, Katarina Sjöberg och Helena Perlskog.Vinnare av lärarpriset Guldäpplet 2024. 

Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.

Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln

Skolan och fritidshemmet är en plats som förutom kunskapsutveckling ska ha fokus på demokratifrågor, till exempel elevernas delaktighet, hur de uppfattar olika situationer och hur de kan hitta olika lösningar (Elvstrand & Närvänen 2019, s. 144–145). Detta är inte minst viktigt att beakta vid Lindskolan som är en kommunövergripande anpassad grundskola (årskurserna F–9; tidigare grundsärskola) för elever med autism och/eller flerfunktionsvariation. De flesta av eleverna ligger på en tidig kognitiv utvecklingsnivå. 

Tematiskt och stödjande arbete vid Lindskolan
På Lindskolan har vi under många år arbetat med ett tydliggörande arbetssätt. Detta innebär att vi kompletterar det verbala med det visuella genom bilder, tecken och konkreta föremål, allt för att eleverna ska kunna ta till sig information och instruktioner samt ges multimodala möjligheter till att kommunicera. Vi arbetar med tydliggörande pedagogik och Allmän kompletterande kommunikation (AKK) för att stödja elevernas kommunikationsförmåga. Genom tecken (TAKK), föremål, bildstöd och digitala hjälpmedel (GAKK) skapar vi möjligheter för alla elever att uttrycka sina behov och önskemål. 

Under de senaste två åren har ett ULF-projekt bidragit med sina kunskaper om digitala hjälpmedel och kommunikation. Detta samarbete har varit värdefullt för att fördjupa arbetet och kunna utveckla nya metoder för att stödja elevernas lärande och kommunikation. 

Ett exempel på detta är Widgitplattan som är designad för att underlätta kommunikationen för elever som har svårt att uttrycka sig verbalt. Genom att använda symboler i stället för ord kan eleverna peka på bilder som representerar deras tankar, känslor eller behov. Detta är särskilt viktigt för elever med autism, språkstörningar eller andra kommunikationssvårigheter, då det ger dem en möjlighet att uttrycka sig på ett sätt som passar deras förmåga. En annan fördel med Widgitplattan är att eleverna kan trycka på ord för att höra dem upprepas flera gånger. Denna funktion hjälper eleverna att förstärka kopplingen mellan symboler och ljud, vilket kan underlätta inlärning och förbättra deras språkliga färdigheter. Denna digitala lösning gör det inte bara enklare för eleverna att kommunicera, utan det engagemang och intresse som de visar för tekniken ger oss också möjlighet att skapa en mer motiverande och tillgänglig lärmiljö. Vi ska här presentera hur vi använder Widgitplattan, ge exempel på temaarbetet ”brand”, samt avsluta med vad en stödjande lärmiljö innebär för oss.

Hur vi använder Widgitplattan
På Widgitplattan skapar vi gemensamma mallar för anpassade upplägg och arbetsmaterial, samt för att föra en dagbok mellan skola och hem. Även skolans elevhälsoteam använder Widgitplattan för att förtydliga vad som händer under deras besök och vad som ska ske framöver. Widgitplattan är ett av våra verktyg som vi använder dagligen för kommunikation, väljatavlor, till exempel rast och lunch, lektionsupplägg, schema och dagbok där vi kan kommunicera mellen skola och hem.

Genom att skapa en dagbok tillsammans med eleverna på Widgitplattan får vi en gemensam kommunikation om dagens datum, veckodag och vad som händer under dagen. Vi diskuterar vilka bilder vi vill ha för att representera dagens aktiviteter och vilken text som passar till varje bild. Eleverna får sedan möjlighet att trycka på bilderna för att höra texten läsas upp. På detta sätt kan eleverna förmedla vad de har gjort under dagen när de kommer hem, genom att trycka på bilderna som läser upp texten och berättar om deras dag. Detta skapar en tydlig och meningsfull kommunikation mellan skola och hem. 

Arbetet med Widgitplattorna har dessutom varit en process av kollegialt lärande, där vi har utbildat alla pedagoger i plattans funktioner. För att få med all personal på tåget använde vi planeringstider och APT för att utbilda varandra och skapa gemensamma upplägg i skolan. 

Användningen av plattan bidrar till att våra elever blir mer delaktiga och självständiga. Genom att eleverna kan kommunicera sina behov och delta i klassrumsaktiviteter på ett sätt som känns bekvämt och tillgängligt, stärks deras självkänsla och förmåga att uttrycka sig. 

Brandfilmen – ett temaarbete
Inför brandtemat diskuterade vi hur vi på bästa sätt skulle skapa meningsfullt lärande och givande lektionsupplägg som skulle kunna inspirera och bidra till att utveckla elevernas kunskaper inom området. Flera av våra elever är rutinbundna och behöver en tydlig struktur över sina dagar. En plötslig händelse som en brandutrymningsövning kan vara svår att greppa. Men genom att på olika sätt förbereda eleverna för hur de ska agera vid oväntade händelser och situationer ger vi dem verktyg och ökad förståelse för vad ett brandlarm innebär. Vi valde att filma med eleverna, arbeta med olika konkreta material samt att föra samtal kring brandtemat med eleverna. Detta innebar återupprepning och repetition i olika former, vilket stärker inlärningen.

Planeringen av temat 
Det är en utmaning att skapa förståelse av centrala samhällsfunktioner som räddningstjänst och brandkår. I planeringen av brandtemat utgick vi från läroplanen och förberedde alltså ämnesintegrerade aktiviteter med estetisk verksamhet (filmskapandet). I filmandet behövde vi vara flexibla och möta eleverna utifrån deras individuella behov och dagsform. Därför filmade vi vid flera tillfällen under flera veckors tid. 

För att kunna möta elevernas önskemål skapade vi först en enkät i form av ett samtalsunderlag på Widgit Go, ett digitalt kommunikationshjälpmedel med bildstöd. Här får eleverna möjlighet att vara mer självständiga i att kommunicera på vilket sätt de vill medverka i filmprojektet. Vi skapade frågor med olika svarsalternativ för att få reda på elevernas förkunskaper om temat, samt hur eleverna själva önskade arbeta med temat. Eleverna fick utifrån sin förmåga berätta på vilket sätt de helst vill ta till sig nya kunskaper och vilka roller/uppdrag de vill ha i projektet. Majoriteten av eleverna ville jobba med att skapa en film och de flesta eleverna uttryckte att de tar till sig nya kunskaper bäst genom att titta på filmklipp. Elevens perspektiv handlar om att låta eleverna komma till tals, berätta vad de vill, vad de känner, ser, hör och att ha inflytande i undervisningens form och dess aktiviteter (jfr Elvstrand & Lago 2019, s. 33–34). 

I planeringen gick mycket tid åt till att fundera kring hur vi på bästa sätt skulle kunna anpassa temat utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar. Vi skapade ett anpassat arbetsmaterial med bildstöd och tecken, tematiska upplägg på olika nivåer och inför filmprocesserna hade vi förberett olika upplägg. En del elever behövde detaljerade instruktioner med bildstöd medan andra behövde aktivt stöd i själva filmandet av i flera olika sekvenser. 

Genomförande av temat
Eleverna fick alltså välja vilka roller och uppdrag de ville ha i filmen utifrån samtalsunderlag med bildstöd i Widgit Go (roller som larmoperatör, den som larmar, brandman, berätta om brandfilt/brandsläckare/nödutgång, delta i utrymning med mera). Vi filmade i alla klasser vid flera olika tillfällen, planerat och spontant beroende på elev/elevgrupp. Eleverna fick möjlighet att leka brandmän, testa brandhattar, mantlar, vi ”fångade eleverna i stunden” samt filmade olika sekvenser vid flera tillfällen i alla klasser på skolan. 

Eleverna var engagerade, nyfikna och flera elever som inte ville delta från början, anslöt spontant under filmandets gång. Eleverna inspirerades av varandra och filmandet skapade socialt samspel och samarbete eleverna emellan. Några elever började återberätta vad de olika bilderna betydde och vad man gör om det brinner med härliga gester och ljudeffekter, vilket ledde till bra och effektfulla inslag i filmen: ”brandsläckaren sprutar vatten fjjuuuu, ring 112, 112 om det börjar brinna”, förklarade en elev.

Vi lade märke till att eleverna citerade repliker från olika delar av brandfilmen, vilket är vanligt i vår elevgrupp. Vi försöker bygga på dessa tillfällen genom att ge oss in i leken, ibland genom att instruera eleven/eleverna vad eller vilka repliker de skulle säga, och vid andra tillfällen genom att improvisera tillsammans i leken med eleverna. Den spontana ”leken” leder till ett socialt samspel och sociala interaktioner på elevens villkor. 

Utvärdering av det tematiska arbetet
Det ämnesövergripande tematiska arbetet, som sträcker sig mellan skola och fritidshem, skapade en naturlig samverkan mellan deltagarna. Ämnesintegrerat, tematiskt arbete är ett bra sätt att fånga upp eleverna, att väcka deras motivation och lust att lära. Det pågår ofta under en längre tid, vilket gör att vi kan anpassa undervisningen efter elevernas olika behov och förutsättningar. Lärare och pedagoger hade ett aktivt samarbete från planeringen av temat till utförandet. Det tematiska arbetet lyfter också fram andra samhällsfunktioner och skapar en bredare bild av hur samhället är uppbyggt, vilka funktioner som finns och vad de står för. 

Arbetet med brandtemat engagerade eleverna, filmskapandet öppnade upp för samarbete eleverna emellan och i de olika klasserna. Eleverna fick träna på socialt samspel när de interagerade med varandra på olika sätt i de olika rollerna. Det var fantastiskt att se att så många elever ville delta i brandfilmen, och att elever som inte hade en aning om hur man ska agera vid en brand och vad en brand innebär hade fått en ökad förståelse och mer kunskap, och de kunde återberätta vad man ska göra om en brand uppstår. 

Arbetet med temat brand blev väldigt givande. Under arbetets gång har vi haft stort fokus på att analysera och observera våra roller som ledare genom att även filma oss själva under flera olika moment när vi arbetade med eleverna. Det krävs stor flexibilitet och förmåga att möta eleverna utifrån deras individuella behov och förutsättningar, och att vi har lyckats hitta vägar/sätt som väcker elevernas nyfikenhet och motivation till att delta i aktiviteter och lärande i stunden. Genom filmandet i brandtemat fick vi även möjlighet att observera och reflektera över vårt eget handlande och agerande. 

Det är givande att se hur intresserade och engagerade eleverna är när de själva aktivt medverkar i sitt eget lärande och fantastiskt att se elever, som annars sitter max två minuter framför skärmen, nu sitta som fastklistrade och titta på brandfilmen som de skapat med sina kompisar på skolan. 

Vi har observerat att eleverna även tittar på klippen på sin Ipad-tid, och vi ser att de uppskattar filmen och pratar om temat även utanför undervisningstid. Det ger oss bekräftelse på att det tematiska arbetet med eleverna har gett resultat och att det fortsatta arbetet med temat brand kommer att göra eleverna mer förberedda och trygga i hur de ska agera vid en brand eller vid en oplanerad brandutrymning. 

Stödjande lärmiljö 
Schema: Alla våra elever har ett schema över dagens aktiviteter. Flertalet av eleverna har individuella scheman, en klass har ett gemensamt schema som gäller för samtliga i klassen. Dessa scheman kan vara en pappersbild eller digitalt på Widgitplatta på deras egen iPad. Vissa elever har ett föremål som symboliserar en viss aktivitet, till exempel en sked kan symbolisera lunch. 

Utifrån varje elevs behov individanpassas schemat. För de elever som vid en förflyttning till ett annat rum behöver ta med sig sitt schema har vi portabla scheman som antingen eleven själv eller den pedagog som följer med bär med sig. Schemana är uppbyggda för att motivera till den kravfyllda aktiviteten genom att få en rast efter att aktiviteten är genomförd. Om eleven har svårt att komma ihåg vart den ska och vad som ska genomföras används incheckning via både talknapp och bild. 

Vid förändringar i schemat behöver vi pedagoger vara extra tydliga för att eleverna ska kunna hantera sin dag på ett bra sätt. Faktorer som kan vara försvårande för eleverna kan vara sömn, pedagogbyten, schemabrytning, förändringar, affektutbrott med mera. Man skulle kunna beskriva vårt arbete med uttrycket ”Pedagogerna är rälsen och eleverna är tåget”. Vi pedagoger visar vägen vilket gör att eleverna kan lägga fokus och energi på lärande. För att eleverna ska få en uppfattning om hur länge de ska vara kvar i aktiviteten eller hur långt det är kvar till nästa aktivitet använder vi oss av en timer. 

Kommunikation: För att våra elever ska kunna kommunicera är hela vårt arbete uppbyggt i ett system där vi använder bilder (GAKK). Bilder ger elever som inte har ett verbalt språk eller som har ett begränsat verbalt språk det vill säga en språklig sårbarhet en chans att kunna uttrycka vad de vill, hur de mår och så vidare. För att stötta och utveckla elevernas språkutveckling använder vi oss av olika pratkartor där eleverna genom att peka på bilder berättar om olika händelser. 

För att eleverna ska kunna påverka vad de vill göra på till exempel raster så har vi ”välja kartor” både analogt och digitalt. 

Ett komplement till de bildsystem som eleverna använder är ”talknappar”. På dessa knappar har vi pedagoger spelat in olika aktiviteter som eleverna kan vilja/välja utföra. Det kan både vara en önskan om att få sin Ipad, få vatten eller gå på toaletten. Utifrån elevernas behov och intressen kan vi pedagoger ändra det som är inspelat på knapparna. Dessa knappar sitter synligt på väggen och på varje knapp finns en bild som tydliggör vad knappens inspelning säger, till exempel talknapp eller arbetsmaterial. 

Vi bygger elevernas arbeten utifrån dess intressen och styrkor för att eleven ska känna sig motiverad och öka sin egen lust till lärande. Eftersom mycket av det förhandsproducerade materialet inte är anpassat för just våra elever så tillverkar vi ofta material själva. Detta gör att vi kan individanpassa allt material. För att eleverna ska kunna använda materialet många gånger så laminerar vi allt som vi tillverkar manuellt. Materialet skapas på olika nivåer baserat på elevernas kognitiva förmågor. 

Lokaler: Våra lokaler är anpassade utifrån våra elevers behov. Vi har rum för aktiviteter i grupp samt små rum för de elever som har behov av ett mindre sammanhang. De mindre rummen används också för de elever som är känsliga för till exempel ljud eller dofter. Vi har rum för återhämtning och sinnesupplevelser, bland annat ett bollhav, ett mörkt rum och ett vitt rum. Dessa rum finns på olika ställen i skolan som alla elever har tillgång till. 

Våra klassrum är uppbyggda på samma sätt över hela skolan. Alla klasser har ett rum där man kan arbeta med aktiviteter som sker i större grupper. Alla elever på Lindskolan har dessutom en egen arbetsplats, som finns i ett mindre klassrum i direkt anslutning till det klassrum där man arbetar tillsammans i en större grupp. Elevernas egna arbetsplatser är utformade på samma sätt i alla klasser. Detta för att eleverna ska känna igen arbetssättet oavsett vilken klass de går i. 

Lektionsupplägg: Varje morgon börjar med en samling där eleverna bland annat får information både muntligt och via bilder om vad som ska hända under dagen. I klassrummet arbetar eleverna tillsammans med olika uppgifter, det kan vara ett kort klipp på smartboarden om veckans bokstav för att sedan arbeta med en uppgift som hör ihop med det specifika klippet. 

På sina egna arbetsplatser arbetar eleven antingen tillsammans med en pedagog eller självständigt. När eleven arbetar med en pedagog introduceras nya arbeten som eleven ska lära sig. Arbetet utgår från kursplanens fem ämnesområden (kommunikation, verklighetsuppfattning, vardagsaktiviteter, estetisk verksamhet och motorik) samt elevens kognitiva förmåga. Tanken med detta är att eleven ska få möjlighet att förstå vad och hur arbetet ska göras. När eleven kan och har förstått uppgiften ”flyttar” man över uppgiften till det vi kallar ”arbeta själv”. Här får eleven möjlighet till repetition av olika uppgifter för att kunna befästa sina kunskaper, samt känna tillit till sin egen förmåga att ”jag kan själv”. Uppgifterna utförs utifrån en speciell ordning där eleverna matchar bilder och tar det arbete som den hyllan där man matchat bilden innehåller. 

När eleven sedan kan och förstår den tydliga arbetsstrukturen kan de applicera den på andra vardagsnära aktiviteter som man kan behöva utföra i hemmet, till exempel klä på sig eller laga mat efter en tydlig arbetsordning. Genom denna struktur skapar vi förutsättningar för eleven att bli så självständig som möjligt. I hemkunskap använder vi oss av denna struktur i de olika momenten som till exempel att följa ett recept. Alla instruktioner finns i både skriven text och i bilder, samt på olika nivåer. 

iPad: Alla våra elever har tillgång till en iPad. I arbetspass som ”iPad-ordning” använder eleverna olika appar som är utvalda utifrån elevernas kognitiva förmåga. Lär-appar används även när eleverna arbetar i grupp. Pedagogen kopplar då upp iPaden mot en smartboard, och eleverna turas om att göra övningar. De elever som inte än har lyckats ’knäcka’ läskoden kan använda sin iPad till att lyssna på böcker. Ipaden är en motivator för många elever, och vi bestämmer hur länge eleven får ”arbeta fritt” på sin iPad med hjälp av en klocka som ringe när tiden gått ut. 

Många av eleverna använder även sin iPad till att fylla på med ’energi’, det kan vara genom att eleven själv väljer klipp, lyssnar på musik eller berättelser. Under de senaste två åren har vi arbetat i ett projekt med kommunikation där eleverna fått en iPad utrustad med Widget Go utskrivet från habiliteringen. Denna Widgitplatta är deras personliga hjälpmedel för att kommunicera. Projektet har haft en mycket positiv effekt på elevernas kommunikationsutveckling då de fått en konkret och anpassad plattform för att uttrycka sig. 

Framgångsfaktorer
Eleverna är alltid i fokus i vårt arbete. Genom nära och regelbundna samarbeten i lärarlaget planerar vi undervisningen utifrån varje elevs individuella mål och behov. Vi delar material och idéer för att skapa anpassad undervisning och ge bästa möjliga stöd till eleverna.

Vi tror på att alla kan bidra, både lärare och elever, utifrån sina förutsättningar. Genom kontinuerlig kompetensutveckling förbättrar vi våra pedagogiska färdigheter för att möta elevernas utvecklingsbehov.

Innovation och nya idéer är välkomna i vårt arbete, och vi har en ledning som stöttar oss när vi vill prova nya metoder. För oss är ingenting omöjligt, och vi ser till att alla, både lärare och elever, får möjlighet att växa och bidra.

Text: Nina Siirtola, Nella Celik, Jenny Pettersson, Annett Andersson, Catrin Tall, Katarina Sjöberg och Helena Perlskog (arbetslaget på Lindskolan)
Foto: Caisa Rasmussen och Malin Lövkvist

Reflektions- och samtalsfrågor

• Lindskolan kombinerar analoga och digitala kommunikationsverktyg, med fokus på Widgitplattan.
Kunde en sådan digital plattform bidra till en stödjande lärmiljö i din/er undervisning? Vilka utmaningar ser du med att förlita sig på digital teknik i denna kontext?

• Det tematiska arbetet med ”brandfilmen” på Lindskolan genomsyras av ett elevcentrerat arbetssätt.
Hur värderar du de metoder som användes för att göra eleverna delaktiga i projektet? Bidrar det till att öka deras förståelse och engagemang? Koppla dina resonemang till den teoretiska grund som nämns i texten.

Webbinarium – Tydliggörande arbetssätt – ett framgångsrecept
I webbinariet samtalar pedagoger från Lindskolan, Guldäpplevinnare 2024, med bland andra Staffan Selander, professor emeritus, Stockholms universitet och Martin Ekholm, ILT Eucation.

Se webbinariet i efterhand

Referenser och lästips

Elvstrand, H.& Lago, L. (2019). Förutsättningar för fritidspedagogisk undervisning. I Elvstrand, Helene, Lago, Lina & Simonsson, Maria (red.) (2019). Fritidshemmets möjligheter: att arbeta fritidspedagogiskt. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.

Elvstrand, H. & Närvänen, A. (2019). Delaktighet i fritidshem – elevers och fritidslärares perspektiv. I Elvstrand, Helene, Lago, Lina & Simonsson, Maria (red.) (2019). Fritidshemmets möjligheter: att arbeta fritidspedagogiskt. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur.

Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: En pedagogisk utmaning: om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).

Heister Trygg. B (2005) GAKK: grafisk AKK: om saker, bilder och symboler. Södra regionens kommunikationscentrum – (SÖK)

Walker, V. L., & Chung, Y.-C. (2022). Augmentative and Alternative Communication in an Elementary School Setting: A Case Study. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 53(1), 167–180.

Almalki, N. S. (2022). Using the Model, Lead, and Test Technique and “GoTalk NOW” App to Teach Children With Intellectual and Developmental Delays to Correctly Request. Frontiers in Psychology, 12, 811510.  

Alzrayer, N. M., Banda, D. R., & Koul, R. (2017).Teaching children with autism spectrum disorder and other developmental disabilities to perform multistep requesting using an iPad. Augmentative and Alternative Communication, 33(2), 65–76.

Biggs, E. E., Carter, E. W., & Gustafson, J. (2017). Efficacy of Peer Support Arrangements to Increase Peer Interaction and AAC Use. American Journal on Intellectual and Developmental Disabilities, 122(1), 25–48.

Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer