Det kan kännas lite tröttsamt att höra om AI – artificiell intelligens – hela tiden. Kan vi inte bara få slippa sådana nyheter ett tag? Få fokusera på de saker vi har här och nu, och få göra ett bra jobb med att hjälpa mina elever att lära sig allt från andragradsekvationer till hur man håller en penna? Det vore skönt att ha motsvarigheten till en annonsblockerare, som tar bort allt som blinkar och piper runtomkring. Alla säger att allt är viktigt, just nu. Men det som är viktigast, på riktigt, är att ge dina elever så bra förutsättningar som möjligt för resten av sina liv.

Av Johan Falk, expert på AI I skolan, med bakgrund som lärare, vetenskapsjournalist och undervisningsråd vid Skolverket. Mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2024.

Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.

Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln

Jag brinner för matematikundervisning. I över sju år arbetade jag på Skolverket med att försöka ge bättre förutsättningar för mattelärare i Sverige att göra ett bra jobb. Att just få fokusera på eleverna här och nu, och ge dem meningsfull undervisning oavsett var de befinner sig. Ett av mina mål var att ämnesplanen i bästa fall skulle ge ett bra stöd, och i alla lägen inte lägga sig i vägen och skapa extra arbete. 

Hängivet arbete, tillfälligheter och fantastiska kollegor gjorde att jag efter ett tag hamnade på den bästa möjliga platsen för att påverka matteundervisning i Sverige, där jag samordnade Skolverkets ämnesgrupp för matematik och hade ansvar för kursplaner i så gott som alla skolformer. Det var oerhört lyxigt – och skrämmande. Det var ansvar för frågor som var viktiga, på riktigt. Alla som vistats i skolan vet att matematik berör många, inte bara på bra sätt. 

Sen kom ChatGPT.

Det var efter mycket vånda som jag till slut frågade min chef om jag fick pausa det här med matte och i stället arbeta med AI. Jag startade och ledde Skolverkets arbete med AI och utbildning, och jag är glad över att vi lyckades göra nytta på ovanligt kort tid. Ett och ett halvt år senare valde jag ändå att sluta på Skolverket, för att kunna jobba med AI-frågor även utanför utbildning och – helst – frågor om risker och säkerhet.

Det kan tyckas märkligt att lämna ett sådant jobb. Men den som sätter sig in i vad som händer med AI blir förr eller senare tvungen att antingen avfärda alltihop, eller dra slutsatsen att det är en teknik som kan komma att vända upp och ner på hela världen. På sex år har AI gått från att knappt kunna räkna till tio (GPT-2), till att lösa matteproblem som professionella matematiker får kämpa med (FrontierMath). Vi behöver också förstå att AI är mer än chattbottar. Det finns redan nu gott om AI-system som använder olika datorprogram, webbtjänster, och fysiska maskiner. Det finns AI-robotar som testas i bilfabriker (Figure 02), och den första AI-roboten för hushållsarbete, Astribot, finns redan att köpa .

AI växer i en explosionsartad takt. Allt fler pratar om en påtaglig chans att artificiell intelligens matchar den mänskliga intelligensen, i bredd och djup, innan decenniet är slut. 

Om det blir verklighet kommer det att ändra på många saker i världen. Men redan dagens AI-teknik är tillräcklig för att förändra mycket i samhället: arbetsmarknad, sjukvård, krigsföring – och utbildning.

Fyra sätt som AI påverkar skola
Det går att sammanfatta hur AI påverkar skola genom att peka på fyra områden.

Elevers AI-kompetens. Det första området är AI som innehåll i undervisningen, det vill säga att bygga elevers AI-kompetens. Det här är ett angeläget område, eftersom elever sedan ett par år lever i en värld med AI spelar stor roll. Dessutom använder många elever själva AI, exempelvis för pluggstöd, för att fuska med läxor eller som AI-kompisar. Skolan har ett viktigt ansvar när det handlar om att hjälpa elever att bygga AI-kompetens för framtida jobb, ge AI-kunskaper man behöver som medborgare – och att hantera AI här och nu som elev och ung människa. Det är ett arbete som inte kan vänta på uppdaterade läroplaner. I stället måste vi se var i nuvarande kursplaner AI faktiskt passar in, och även komplettera där styrdokumenten lämnar luckor.

AI som arbetsverktyg utanför undervisning. Det andra området är AI som arbetsverktyg för lärare, att använda utanför själva undervisningen. Det här är inte alls lika komplicerat eller kontroversiellt. Lärare är, tvärtemot vad som ibland sägs i debatt om skola, i regel kloka människor som redan använder en rad olika verktyg i sitt arbete. En del är digitala, andra inte. En del innehåller redan AI, även om det inte syns. Att lägga till modern AI till de verktygen är inte en stor grej. Visst, man behöver vara medveten om vilken data man delar, och man kan inte lita fullt ut på AI-svaren. Men det är sådant som kloka människor har lätt att förstå. Litar vi på att lärare kan ta hand om barn, så måste man kunna lita på att de kan använda chattbottar.

Att använda AI-verktyg för administrativt arbete kan spara tid, förbättra resultat och ibland även ge nya och bättre arbetssätt. Men den främsta anledningen att använda AI-verktyg i sitt administrativa arbete är att lära sig mer om AI, så att det blir lättare att undervisa elever om AI.

AI som undervisningsverktyg. Det tredje sättet som AI påverkar skolan är mer kontroversiellt, nämligen AI som undervisningsverktyg. Det finns nu några studier (Martín E. de Simone m fl, 2025) som visar att stöd från en enkel chattbot kan stärka elevers lärande , men det finns också – med rätta – röster som ifrågasätter att ha AI som hjälplärare. Det handlar inte bara om pedagogiska effekter. Hur påverkas elever socialt och emotionellt? Hur kan vi säkra att lärbottar följer svenska läroplaner, och att svenska skolan inte hamnar i knät på AI-jättar? Hur kan vi ens hantera data på ett hållbart sätt?

Med det sagt finns ändå många sätt att använda AI i lärsammanhang som inte är kontroversiella. Skapa en begreppslista till en text. Översätt svåra ord till ditt modersmål. Få hjälp med studieteknik, eller tips för att förbättra ditt skrivande. Sådana småtips är praktiska, men de ger inte AI en särställning framför andra verktyg och metoder man kan använda för att stärka lärande. Kloka lärare (och elever!) som får lära sig om AI kommer att hitta sätt att använda AI för lärande, och det finns än så länge inte någon anledning att varken påbjuda eller förbjuda AI som pedagogiskt verktyg. Använd AI som ett verktyg bland många, och se till att vara klok och använda ditt omdöme. Det behöver inte vara svårare än så.

Systemeffekter. Och så finns det fjärde området där AI på verkar skola: systemeffekterna. Det är saker som inte bara påverkar innebär små justeringar i arbetssätt eller centralt innehåll, utan ändrar former eller förutsättningar för skolan.

Systemeffekter på skolan
Den svenska skolan formades i mitten av 1800-talet, och följer samma grundläggande modell som de flesta skolsystem i världen. Det finns lärare, klasser, klassrum, skolböcker, scheman, årskurser, katedrar och whiteboardtavlor, ämnen och betyg. Vissa personer har kunnat få privatundervisning anpassad efter just dem, så som drottning Kristina och Alexander den store, men skola byggd för massorna har av nödvändighet varit en gruppaktivitet som styrts genom förhållandevis stela system. Undervisningstakten anpassas efter percentil 30–40 bland eleverna, och om man faller utanför normen på ett eller annat sätt finns i bästa fall stöd och extra resurser – bredvid det egentliga systemet.

Lärbottar. Lärbottar är chattbottar eller liknande AI-tjänster som kan stötta elever med förklaringar eller utmaningar, lär sig elevers kunskapsnivå och preferenser, och ger ett personligt stöd.

Lärbottar som fenomen utmanar den modellen för skola i grunden, och har så stor potential att det redan sker storskaliga försök både i USA och Kina. Även i Sverige finns lärbottar i flera olika former, både från startupbolag och som hobbyprojekt från engagerade föräldrar (eller elever). Om de börjar användas flitigt i svenska skolan kommer det att förändra både lärarens och skolans roll.

Med en lärbot som kan förklara ämneskunskaper, anpassat efter varje elevs förutsättningar, kan lärarens uppgifter i större utsträckning handla om socialt lärande, arbete med värderingar och att bygga nyfikenhet. Spridningen i elevers kunskapsnivå och kunskapsområden skulle förmodligen öka, och att ha högstadium och gymnasieskola uppdelad i årskurser skulle kunna ifrågasättas. Samtidigt kommer frågor om likvärdighet att växa. Vad händer när skillnad i lärtakt slår igenom på allvar, och vad händer om bara vissa har tillgång till de bästa lärbottarna?

Interna och externa effekter. Det kan med andra ord ske stora förändringar i skolans interna värld. De kan kännas omvälvande, men vi har åtminstone i viss mån möjlighet att ta i den takt som fungerar – vi behöver inte byta ut saker som fungerar bara för att det finns något nytt.

Men skolan påverkas också av förändringar i andra delar av samhället, och där finns inte samma möjligheter att vänta.

Något som skulle påverka skolan är stora uppsägningar i vissa branscher, med behov av omskolning som följd. Det kan också komma behov av längre tid i skolan när instegsjobb automatiseras, och om hög grad av automatisering skulle leda till medborgarlön påverkar det skolan enormt. AI kommer påverka samhället på många andra sätt, exempelvis med accelererad forskning, förbättrad hälsovård och en förändrad syn på kunskap. Vilka indirekta effekter det får på skolan är ofta svårt att förutsäga. 

En enorm utmaning är att de här förändringarna kan komma fort. Det är häpnadsväckande – rent otroligt – hur mycket som hänt på de 2,5 år som gått sedan ChatGPT lanserades. Vi måste räkna med att utvecklingen kan fortsätta i samma takt ytterligare i några år. Det kan jämföras med de 5–10 år som krävs för att förändra läroplaner. För att få skolan att gå i takt med samhället behövs bättre prognoser, kortare beslutsvägar och ökad handlingsberedskap. Två av de viktigaste frågorna att arbeta med är sannolikt kompetensutveckling och säkrad likvärdighet.

Vad ska jag som lärare göra?
Lärares uppdrag är inte att överblicka AI-utvecklingen eller säkra nationell likvärdighet. Det är att ta hand om och undervisa elever. Här och nu. Det omfattar många saker, och att förstå några delar av AI-teknik är en del av det. 

Det bästa du kan göra är förmodligen att hitta ett sätt att använda AI för att spara fem minuter om dagen. Då kommer du att lära dig mer om tekniken, och vad elever borde känna till om den. Både för världen idag och imorgon.

Text: Johan Falk
Illustration: Istockphoto

Reflektions- och samtalsfrågor

• Vad borde elever få lära sig om AI, för en framtida arbetsmarknad?

• Vad borde elever få lära sig om AI, för världen de lever i idag?

• Borde du ta upp saker som berör AI i din egen undervisning?

Webbinarium
AI-utvecklingen går all snabbare. Vad betyder det för skola och utbildning? I webbinariet samtalar Johan Falk, mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2025 med bland andra Maria Henriksson och Patricia Diaz.

Se webbinariet i efterhand

Referenser och lästips

Frontier Math benchmark, handlar om att lösa matematiska problem på forskningsnivå:

Martín E. de Simone m fl, From chalkboards to chatbots: Transforming learning in Nigeria, one prompt at a time, blogpost hos Education for Global Development, the World Bank Group.

Johan Falk har skrivit flera böcker om AI.
AI för nybörjare 2.0, Natur och Kultur (2025)

Vår artificiella framtid – AI för medborgare, Natur och Kultur (2024)

Om AI och unga – en handbok för vuxna, EasyPeasy Publishing (2025)

Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer