Jag glömmer aldrig ett samtal jag hade med en elev en vårtermin i årskurs nio. Han reflekterade över sin skolgång och sa:
”Jag undrar hur mina betyg och min kunskapsutveckling hade sett ut om jag tyckt att skolan var rolig hela vägen.”
Av Mia Hasseblad, SO-lärare 4-9 och IT-pedagog f-9 på Nya Elementar i Stockholm.
Guldäpplepristagare 2024
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
För honom slutade skolan vara intressant i årskurs fyra. Det innebar fem långa år av undervisning utan engagemang eller mening. Jag tänker ofta på hans ord – vad händer med elevernas lust att lära när skolan känns som en plikt snarare än en möjlighet?
Skolan har ett uppdrag som sträcker sig långt bortom att bara förmedla faktakunskaper. Den ska väcka nyfikenhet, få elever att utforska och ge dem en genuin vilja att lära. En rik lärmiljö är för mig en plats där undervisningen är värdeskapande och meningsfull. Där elevernas naturliga upptäckarglädje stärks och där lärandet känns relevant, autentiskt och levande.
Meningsfull undervisning i en föränderlig värld
Vi lever i en tid där förändringstakten är högre än någonsin. Digitala distraktioner, ett överflöd av information och nya samhällsutmaningar gör det allt viktigare att skolan inte bara informerar – utan inspirerar, engagerar och motiverar.
Läroplanen (Lgr22, kapitel 1 & 2) är tydlig: vi ska stimulera kreativitet, nyfikenhet och självförtroende hos våra elever. För att lyckas med detta måste vi tänka nytt kring undervisning och skapa en skola där lärandet känns autentiskt, relevant och angeläget.
World Economic Forum har identifierat de förmågor som kommer att vara avgörande i framtiden:
• Kreativitet
• Empati
• Initiativförmåga
• Moral och konsekvenstänk
• Samarbetsförmåga och ledarskap
• Nyfikenhet och mod
• Kritiskt tänkande
• Digital kompetens
Våra elever kommer att ha yrken som vi idag inte ens kan föreställa oss. Därför måste vi bygga en skola som rustar dem för en framtid vi ännu inte känner till – en skola som inspirerar till nyfikenhet, kreativitet och lust att lära. Vi behöver ett lärande som engagerar.
Lärande som engagerar
När elever får använda sina förmågor i sitt lärande ökar engagemanget. Ett exempel på detta var när vi arbetade med Kalla kriget och Berlinmuren. I stället för en traditionell inlämningsuppgift fick eleverna välja mellan 20 olika sätt att visa sin förståelse – skapa filmer, digitala tidslinjer, personliga reflektioner, spela in en podcast, interaktiva presentationer etc.
Till en början fanns frågor från eleverna om hur många uppgifter som ”krävdes” och vilka som gav högst resultat. Men efter samtal om vikten av att våga tro på sin egen förmåga och välja det arbetssätt som skapade mest engagemang, blev resultaten fantastiska.
Genom att ge eleverna valmöjligheter och låta dem använda sina styrkor ökade både motivationen och förståelsen för ämnet.
Vid ett annat tillfälle fick mina elever i årskurs 8 skapa digitala läroböcker om judendom för elever i årskurs 3. De hade ett verkligt uppdrag, en riktig mottagare, och insåg snabbt att deras arbete spelade roll. De började med att analysera det centrala innehållet för årskurs 3 och planerade vilka delar som var viktigast. De skapade en bok de själva hade önskat att de haft – fylld med filmer, animationer, quiz och seriestrips. All text var inläst, så att alla elever kunde lyssna på den om de ville.
När böckerna sedan var klara mötte de sina yngre skolkamrater, överlämnade böckerna och fick direkt feedback på sitt arbete. I utvärderingen efter projektet så uttryckte en elev uttryckte det träffande: ”Vi var tvungna att bli experter på det vi skulle lära ut.”
Detta är essensen av ett meningsfullt lärande. När elever upplever att deras arbete har en verklig mottagare – genom att publicera texter, skapa poddar, hålla presentationer eller samarbeta med externa aktörer – väcks en djupare motivation. Plötsligt handlar det inte om betyg, utan om att det de gör spelar roll på riktigt.
Lärdomar jag fått med mig
Att skapa rika lärmiljöer handlar inte bara om att förmedla faktakunskaper, utan också om att väcka nyfikenhet och engagemang hos eleverna.
Nyfikenhet är grunden för lärande. När eleverna känner att undervisningen är meningsfull och relevant, väcks deras inre motivation att utforska. En lärmiljö som stärker deras upptäckarglädje gör lärandet både engagerande och långsiktigt.
Valfrihet ökar motivation och förståelse. Genom att ge eleverna möjlighet att välja hur de visar sin förståelse – vare sig det handlar om att skapa filmer, poddar, digitala böcker eller andra kreativa sätt – upplever de en större känsla av ansvar och engagemang. Detta leder ofta till djupare förståelse och ett mer lustfyllt lärande.
Verkliga mottagare ger verkligt lärande. När elever arbetar med uppdrag som har en verklig mottagare – exempelvis genom att skapa läroböcker för yngre elever eller spela in en podcast – blir lärandet autentiskt. De inser att deras arbete gör skillnad, och det väcker en djupare motivation och större känsla av syfte.
Lärande och glädje går hand i hand. Skolan handlar inte om att underhålla, utan om att skapa en miljö där eleverna känner att deras ansträngningar spelar roll. När eleverna ser ett syfte med det de lär sig och får arbeta på sätt som engagerar deras styrkor, blir lärandet både effektivt och lustfyllt.
Det är aldrig för sent att återuppväcka lusten att lära. En elev som tappat sin lust att lära kan hitta tillbaka till sitt engagemang genom en undervisning som känns relevant och inspirerande. Vi måste skapa en skola där alla elever, oavsett var de befinner sig i sin skolgång, kan återfå tron på sitt eget lärande och sin nyfikenhet.
Motstånd och missuppfattningar – ska skolan verkligen vara rolig?
Vid en av mina föreläsningar kom en lärare som hade lyssnar fram efteråt och sa: ”Skolan ska faktiskt inte alltid vara rolig! Det finns saker man bara måste lära sig.”
Visst har vi ett centralt innehåll att förmedla. Men frågan är inte vad vi undervisar i, utan hur vi gör det. Lärande och glädje ska aldrig stå i motsatsförhållande. Forskning visar att elever som upplever undervisningen som relevant och inspirerande utvecklar en djupare förståelse och behåller sin nyfikenhet längre.
Att bygga en skola för framtiden
Jag återkommer ofta i tanken till min elev i årskurs nio. Han hade tappat sin lust att lära men berättade sen också att han såg fram emot en nystart i gymnasiet, där han hoppades på mer engagerande lektioner och ett lärande som kändes meningsfullt. En borde vara en tydlig påminnelse till alla inom skolan att det är aldrig för sent att skapa en meningsfull undervisning. Genom att skapa rika lärmiljöer, låta elever påverka sitt lärande och arbeta med framtidsförmågor, kan vi bygga en skola där bildning blir en naturlig del av livet.
Lust att lära är ingen lyx. Det är en nödvändighet – både för en framgångsrik skola och för ett livslångt lärande.
Text: Mia Hasselblad
Foto: Istockphoto
Reflektions- och samtalsfrågor
• Vad menar vi egentligen med meningsfullt lärande, och hur kan vi skapa det i våra klassrum?
• Hur kan vi arbeta med framtidsförmågorna (som kreativitet, samarbete, kritiskt tänkande) så att de blir en naturlig del av ett lustfyllt och meningsfullt lärande?
• Vilket ansvar har vi som lärare för att väcka och bevara elevernas lust att lära – även bortom skoltiden och inför vidare studier och utbildning?
Webbinarium
Om hur lustfyllt lärande kan väcka elevernas nyfikenhet och skapa en långsiktig lust till bildning, samt hur otroligt viktigt det är att vi gör det i skolan.
Mia Hasselblad i ett samtal med Stefan Hrastinski, professor KTH och Semir Susic, eTwinning (UHR).
Se webbinariet i efterhand
Referenser och lästips
Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet
The World Economic Forum
Värdeskapande lärande