Erfarenheten i Kenya gav eleverna insikter i hur yrkeskunnande kan göra verklig skillnad i människors liv och stärkte deras självständighet, anpassningsförmåga och förståelse för sitt yrkesområde. Foto: Eva Bida.
När lärandet blir på riktigt växer eleverna – både som yrkesutövare och som människor. Genom att arbeta i en verklig kontext, där elevernas insatser skapar konkret nytta, utvecklar de inte bara yrkeskompetens utan också sin förmåga att reflektera, anpassa sig till nya situationer och lösa problem. Erfarenheten av att arbeta i en annan kultur utmanar deras syn på yrkesrollen och ger dem insikter om hur arbetsförhållanden kan se ut i olika delar av världen.
Av Eva Bida, legitimerad gymnasielärare i Idrott och Hälsa samt Naturkunskap och undervisar även i yrkeskurser på Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet vid Torekällgymnasiet i Södertälje. Vinnare av Guldäpplet 2023.
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
Utlands-APL erbjuder en unik möjlighet att kombinera teori och praktik i en autentisk miljö. Att arbeta sida vid sida med lokala yrkesverksamma ger eleverna en förståelse för hur yrket anpassas efter resurser, traditioner och lokala förutsättningar. Samtidigt bidrar de med sin egen kunskap och får uppleva den direkta effekten av sitt arbete. Det är ett lärande som går utöver klassrummets ramar och formar eleverna både professionellt och personligt.
Värdeskapande lärande på Torekällgymnasiet
På Torekällgymnasiet är värdeskapande lärande en central del av undervisningen. Genom olika projekt, både lokala och internationella, får eleverna använda sina yrkeskunskaper i verkliga situationer. Skolan driver bland annat hälsoprojekt för seniorer, en öppen förskola där elever skapar pedagogiska aktiviteter samt ett rörelseprojekt för att främja motorisk utveckling hos barn. Utlands-APL i Kenya är ett unikt projekt där elever från flera program ges möjlighet att genomföra sin praktik i en helt ny kontext och möta yrkeslivet ur ett globalt perspektiv.
Utmaningar och frågeställningar
Att genomföra APL i en internationell miljö innebär utmaningar på flera nivåer. Språkbarriärer, kulturella skillnader och begränsade resurser skapar en unik lärandemiljö där eleverna måste anpassa sig och hitta kreativa lösningar.
Inför resan till Kenya diskuterade vi centrala frågor som:
• Hur kan vi säkerställa att elevernas lärande och yrkesutveckling stärks genom autentiska arbetsuppgifter i en ny kontext?
• Hur kan vi förbereda eleverna på att hantera etiska och kulturella skillnader i vård- och pedagogiskt arbete?
• Hur kan vi uppmuntra ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan eleverna och de lokala handledarna?
• Hur kan El- och VVS-eleverna anpassa sina tekniska lösningar till lokala förutsättningar och behov?
Genom att reflektera över dessa frågor innan avresa fick både vi lärare och eleverna en större förståelse för vad som väntade oss
Detta möjliggjorde ett mer medvetet förhållningssätt till de utmaningar som uppstod och skapade en gemensam beredskap för att hantera situationer på plats. När eleverna påbörjade sitt arbete på barnhemmet blev de snabbt varse de utmaningar och möjligheter som väntade dem. Frågorna vi reflekterade över inför resan fick nu en verklig förankring i den dagliga verksamheten. Hur anpassar vi våra metoder till begränsade resurser? Hur kan vi göra mest nytta på kort tid? Dessa frågor blev vägledande i elevernas arbete och drev deras lärprocess framåt, samtidigt som de fick se den direkta effekten av sina insatser. Med sina olika yrkeskunskaper tog de sig an uppgifter som både förbättrade barnens vardag och stärkte deras egen yrkesidentitet. Deras arbete kom att sträcka sig över flera områden, från pedagogik och omsorg till tekniska lösningar och infrastruktur. Dessa insatser skapade en värdefull grund för de erfarenheter och lärdomar som följde.
Elevernas arbete på barnhemmet
Under sin APL-period arbetade eleverna på ett barnhem där de bidrog med sina yrkeskunskaper inom flera områden. Barn- och fritidseleverna samt vård- och omsorgseleverna ansvarade för att skapa en trygg och stimulerande miljö för barnen genom pedagogiska aktiviteter, lek och omsorg. De hjälpte barnen att utveckla sociala och motoriska färdigheter samtidigt som de byggde relationer präglade av omtanke och trygghet.
El- och energieleverna observerade barnhemmets elinstallationer och genomförde enklare reparationer samt säkerhetsarbete. De identifierade potentiella risker och föreslog förbättringar som kunde öka säkerheten för barn och personal.
VVS-elevernas arbete var inriktat på att bygga och installera ett vattenreningsverk för att säkerställa tillgång till rent vatten. De genomförde även reparationer av en vattentank, drog rörledningar och utförde underhållsarbete på solceller för att förbättra barnhemmets infrastruktur och energiförsörjning. Dessa insatser var avgörande för att förbättra barnhemmets levnadsvillkor och långsiktiga hållbarhet.
Från skepsis till uppskattning – effekten av vattenreningsverket
När eleverna började installera vattenreningsverket möttes de av viss skepticism från personalen på barnhemmet. ”Vi klarar oss genom att koka vattnet”, var en vanlig kommentar. Att rena vattnet genom ett filter i stället för att elda och koka det kändes ovant och kanske till och med onödigt i början.
Men redan under de veckor eleverna var på plats märktes tydliga förbättringar. Barnhemmets personal såg hur vardagen blev mer effektiv – de behövde inte längre lägga tid på att koka vatten. En av de största förändringarna var att barnen i allt mindre utsträckning drabbades av magproblem, vilket var en märkbar förbättring av deras hälsa. Men effekten sträckte sig långt utanför barnhemmets väggar – reningsverket blev en resurs för hela byn. Snart kom familjer från närområdet för att hämta rent vatten, och rykten om förbättringen spreds snabbt. Det som först möttes med skepsis blev en livsförändrande insats för många, och barnhemmets personal uttryckte sin glädje över hur detta enkla, men avgörande initiativ, förbättrade livskvaliteten för både barnen och samhället i stort. För eleverna blev detta en kraftfull lärdom i hur deras yrkeskunnande kan göra verklig skillnad – inte bara för enskilda individer, utan för hela samhällen. Genom detta projekt fick de uppleva värdet av att arbeta för något större än sig själva och se de direkta effekterna av sitt arbete på både hälsa och livskvalitet.
Att se denna förändring gjorde stort intryck på eleverna. De insåg hur deras arbete hade en direkt och konkret påverkan på människors vardag. Det var en sak att teoretiskt förstå vikten av rent vatten, men något helt annat att se hur deras insats förbättrade hälsan och livskvaliteten för barnen och personalen på barnhemmet. För många elever blev detta en ögonöppnare kring hur deras yrkeskunskaper kan göra skillnad på riktigt. En elev uttryckte det så här: ”Jag trodde inte att något jag lärde mig i skolan kunde förändra liv, men nu ser jag att det kan.” Vattenreningsverket blev inte bara en teknisk lösning, utan en symbol för elevernas förmåga att påverka och förbättra världen runt omkring dem. Erfarenheten stärkte deras självförtroende och gav dem en djupare motivation att fortsätta utvecklas inom sitt yrke.
Elevernas arbete med barnen
Eleverna som arbetade med barnen på barnhemmet gjorde en ovärderlig insats. En av de mest betydelsefulla förändringarna de åstadkom var att de tog ut alla barn varje dag för att leka och delta i aktiviteter – något som annars sällan skedde på grund av personalbrist. Särskilt de yngsta barnen, inklusive spädbarnen, tillbringade vanligtvis större delen av dagen i sina sängar. Handledarna uttryckte sin förvåning och glädje över att se alla barn ute samtidigt, eftersom det var en situation de tidigare inte haft möjlighet att skapa själva. För eleverna blev detta en viktig insikt i hur små insatser kan ha stor betydelse för barnens välmående. De såg hur rörelse och stimulans gjorde barnen gladare och mer aktiva, och insåg samtidigt vikten av närvaro och engagemang i pedagogiskt- och omsorgsarbete. Att få barnen utanför sovsalen var inte bara en fysisk förändring – det var en förändring som påverkade deras utveckling och livskvalitet. Genom att organisera pedagogiska aktiviteter, lekar och kreativa övningar bidrog de till att skapa en trygg och stimulerande miljö. De arbetade nära barnen, hjälpte dem att utveckla sociala och motoriska färdigheter och skapade en känsla av samhörighet och glädje.
För många av barnen blev eleverna viktiga vuxna förebilder och deras närvaro uppskattades enormt av både barnen och personalen. En elev reflekterade: ”Att se hur mycket ett leende eller en lekstund kunde betyda för barnen fick mig att inse hur stor skillnad vi faktiskt gjorde.” Barn- och fritidselevernas samt vård- och omsorgselevernas insatser visade hur pedagogik, omsorg och omvårdnad kan gå hand i hand för att skapa en meningsfull vardag för barnen, trots begränsade resurser.
Samarbetet med de lokala handledarna
Samarbetet med de lokala handledarna gav eleverna en djupare förståelse för hur yrkesroller anpassas till lokala förutsättningar. De lärde sig att lösa problem på kreativa sätt och samarbeta i nya kontexter. För många blev det en ögonöppnare kring hur deras yrkeskunnande kan göra verklig skillnad.
Handledarna delade med sig av sina erfarenheter, och eleverna bidrog med nya metoder och perspektiv. El- och VVS-eleverna fick praktisk erfarenhet av att anpassa tekniska lösningar till en annan verklighet, medan barn- och fritidseleverna samt vård- och omsorgseleverna såg hur omsorg och pedagogik kunde fungera under begränsade förutsättningar. Erfarenheten stärkte elevernas kommunikativa och interkulturella kompetens och gav dem en bredare syn på sin framtida yrkesroll. De fick en fördjupad förståelse för hur yrkesroller anpassas efter lokala förutsättningar och hur resurser kan användas på kreativa sätt. Handledarna delade med sig av sina erfarenheter, och eleverna bidrog med nya perspektiv.
Genom dessa erfarenheter fick eleverna inte bara ökad yrkeskompetens utan även en djupare förståelse för hur deras insatser kunde påverka och förbättra livet för andra. Denna insikt blev en del av en större förståelse för hur lärande och yrkesutövning kan förändras i mötet med en annan verklighet. Erfarenheten av att arbeta i en ny kontext gav eleverna en djupare medvetenhet om sina yrkesroller och deras påverkan, vilket knöt an till forskningen om värdeskapande lärande och interkulturell kompetens.
Forskningens betydelse för värdeskapande lärande och interkulturell kompetens
Forskning om värdeskapande lärande visar att när elever får möjlighet att arbeta med autentiska problem och skapa nytta för andra, ökar deras motivation, engagemang och lärande (Lackéus, 2016). I en internationell kontext blir detta särskilt tydligt, då elevernas insatser inte bara påverkar deras egen utveckling utan också skapar verklig nytta för andra.
Vid utlands-APL i Kenya fick eleverna genom värdeskapande lärande använda sina yrkeskunskaper för att lösa reella behov på barnhemmet. Genom att skapa en trygg och stimulerande miljö för barnen, förbättra infrastrukturen och arbeta med tekniska lösningar, fick de en konkret förståelse för sitt framtida yrkesområde. Detta stämmer väl överens med forskning som visar att yrkeselever lär sig bäst när teori och praktik integreras i meningsfulla sammanhang (Illeris, 2018).
Forskning visar också att autentiska arbetsuppgifter i interkulturella miljöer utvecklar elevernas kritiska tänkande och anpassningsförmåga (Gunnarsson et al., 2023). Genom att arbeta i en ny kontext och möta yrkesverksamma från en annan kultur fick eleverna en djupare förståelse för sitt yrkesområde och hur arbetsmetoder kan variera beroende på lokala förutsättningar.
Denna typ av internationella erfarenheter har också kopplingar till tidigare forskning om yrkesutbildning och interkulturellt lärande. En studie av Gunnarsson et al. (2023) visar att elever som deltar i praktik i en global kontext utvecklar en högre grad av självständighet, problemlösningsförmåga och anpassningsbarhet. Liknande resultat presenteras av Loo och James (2018), som betonar vikten av att yrkeselever ges möjlighet att arbeta i skiftande kulturella och resursmässiga kontexter för att stärka sin yrkesidentitet och professionella kompetens.
I en tid där arbetslivet blir alltmer globalt och behovet av interkulturell förståelse ökar är internationella APL-möjligheter en viktig del av yrkesutbildningen. Genom värdeskapande lärande, både lokalt och globalt, rustar vi eleverna för framtiden och visar att deras yrkeskunnande kan göra skillnad – oavsett var i världen de befinner sig.
Slutsats
Utlands-APL är mer än en praktik – det är en metod för att utveckla framtidens yrkesutövare. Genom att kombinera teori och praktik i en global kontext skapas en rik lärmiljö där eleverna lär genom att bidra. Erfarenheten i Kenya gav eleverna insikter i hur yrkeskunnande kan göra verklig skillnad i människors liv och stärkte deras självständighet, anpassningsförmåga och förståelse för sitt yrkesområde.
Genom att arbeta i en resursbegränsad miljö fick eleverna möjligheten att utveckla sin problemlösningsförmåga och interkulturella kompetens. De blev mer medvetna om sin roll i ett större sammanhang och många återvände med en ny syn på sitt framtida yrke. För några var det en insikt som sträckte sig långt bortom klassrummet och yrkesutbildningen – en elev uttryckte det starkt: ”Detta är det absolut viktigaste och bästa jag gjort i hela mitt liv.”
Att lära genom att göra skillnad blev en konkret erfarenhet som inte bara formade elevernas yrkesmässiga kompetens utan också gav dem en djupare förståelse för vad det innebär att bidra till något större än sig själv. Det är i dessa möten, i dessa upplevelser, som utbildning får verklig mening och som elever växer – både som yrkesmänniskor och som medmänniskor.
Text och foto: Eva Bida
Reflektions- och samtalsfrågor
• Hur påverkas elevernas lärande när deras insatser skapar nytta för andra – både lokalt och globalt?
• På vilket sätt kan APL i andra kulturer bidra till elevernas yrkesutveckling och självbild?
• Hur kan skolor skapa fler autentiska och meningsfulla lärsituationer som stärker elevers motivation?
Webbinarium
Värdeskapande lärande i en global och en lokal kontext.Eva Bida och Per Dahlbeck, i ett samtal med Susanne Kjällander, docent, BUV, Stockholms universitet och Karin Kaikkonen, eTwinning/UHR.
Se webbinariet i efterhand
Referenser och lästips
Lackéus, M., Sävetun, C (2016). Entreprenöriell utbildning som värdeskapande lärande – en tredje väg? Skolverket.
Illeris, K. (2018). Contemporary Theories of Learning: Learning Theorists … In Their Own Words (2nd ed.), Routledge.
Loo, S., & James, S. (2018).Vocationalism in Further and Higher Education: Policy, Programmes and Pedagogy. Routledge.
Gunnarsson, K., Rosvall, P.-Å., & Jonsson, A. (2023). Becoming someone who can handle things – Intercultural learning in global workplace-based vocational education. Journal of Vocational Education & Training.