Hösten 2024 fick jag veta att jag skulle ha kursen engelska 6 som jag inte haft på flera år. Det var både glädjande och med viss spänning – jag skulle få planera och undervisa en kurs jag inte haft på länge, men kände även av det digra arbete som väntade mig. Tankarna fördes tillbaka till 2011 när jag var
nybakad från lärarutbildningen.

Av Fredrik Norman, gymnasielärare i engelska och religionskunskap samt kvalitetssamordnare på Bessemerskolan i Sandviken. Guldäpplepristagare 2024.
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
När jag började som lärare följdes jag av en återkommande frågeställning: hur vet jag att det jag gör är rätt? Den frågeställningen finns alltid med mig när jag ska träffa nya elever och kändes
aktuell i mötet med elever från olika lärare, starttid 07:45 och endast en gång i veckan. Men schemat kan jag inte påverka; jag måste lägga fokus på det jag kan rå på: hur kan jag skapa en stimulerande lärmiljö, utifrån olika behov, i ett ämne där jag vill att eleverna ska öva på många olika förmågor och formella kunskaper?
Många av er kan nog känna igen er i mina funderingar om undervisning, inte minst rörande läsning när vi tänker på PISA-
resultaten: de visade att 24 procent av svenska 15-åringar inte uppnådde basnivån för läsförståelse enligt OECD:s standard (Skolverket, 2023a; SVT, 2024). Min nästa frågeställning blev: hur undervisar jag effektivt och engagerande för att utveckla mina elevers läsförmåga?
Ett bra läsfrämjande arbete börjar med samarbete
På min skola har jag den stora förmånen att ha två skolbibliotekarier – Kirsi Rutanen och Emma Lindgren – som jag samarbetar med. När jag började undervisa på Bessemerskolan var vårt samarbete relativt enkelt: bokutlåning och enstaka föreläsningar. Idag är de medpedagoger när läsning står i centrum.
Vi valde att klassen skulle läsa Lois Lowrys klassiker The Giver (1993). Den lyfter frågor om individ och samhälle, är språkligt lämplig, samt har etiska frågeställningar som eleverna kan relatera till.
The Giver är en dystopisk roman som följer 12-årige Jonas, som växer upp i ett till synes perfekt samhälle utan lidande eller känslor. När han utses till samhällets minnesbevarare (receiver of memories) upptäcker han hemligheter om sin värld och om vikten av att minnas.
Jag och skolbibliotekarierna läste boken på varsitt håll och samlades sen med våra tankar. Det finns många aspekter av det ämnesdidaktiska arbetet att visa på, men jag kommer att lyfta fram tre aspekter som vi sett att eleverna svarat positivt på.
• Minst hälften av boken ska läsas under lektionstid
Vi läser tillsammans i cirka 30 minuter. Efteråt diskuterar vi enligt metoden reciprocal teaching för att främja kritiskt tänkande och metakognition (Skolverket, 2016). Eleverna läser endast delar av boken hemifrån. Alla har inte samma förutsättningar att läsa på egen hand utanför lektionstid.
• Vi differentierar övningar för att stimulera den blandade elevgruppen
Diskussioner, vokabulär – och skrivövningar har olika tillvägagångssätt och svårighetsgrader. Jag skapar och rekommenderar eleverna övningar utifrån min kunskap om deras utveckling i kursen. Eleverna kan öva på olika vis och ha inflytande över när de behöver stöd eller mer utmaning (Skolinspektionen, 2010).
• Vi förutspår och motverkar eventuella utmaningar i elevernas läsning
För att motverka eventuell förvirring planerade vi analyser vid kritiska punkter genom att jämföra boken med den grafiska novellen och med scener från filmatiseringen (Mclean, 2012). Övningarna följer EPA-metoden för att aktivera eleverna som läranderesurser för varandra.
Här kommer en kort redogörelse för några lektioner och dessa tre arbetssätt.
Lektion 1: Grunden läggs – förkunskaper, kontext och
gemensam läsning
Jag började med att aktivera elevernas egna förkunskaper för att skapa engagemang och autenticitet. Innan vi ens öppnade The Giver ställde jag frågor som ”What did you want to become when you were little?” eller ”Would the world be a better place without pain?”
Det blev tydligt att de redan hade mycket att säga. Jag blev särskilt glad när en elev menade att vi aldrig skulle lära oss någonting om vi tog bort alla konsekvenser. Bingo! En lysande koppling till skolbibliotekariernas introduktion av dystopier och hur Lowry använder genren för att utforska frågor om extrema samhällsförändringar.
Jag beskrev lärandemål, aktiviteter och därefter tog vi oss an de första sidorna tillsammans. Vi läste högt och diskuterade läsningen genom att sammanfatta, ställde frågor om vad vi läst, förklarade viktiga händelser och förutsade vad vi trodde skulle hända härnäst.
Jag kunde se hur några elever verkligen koncentrerade sig – jag förstod att de fick kämpa med att läsa (mer än bara på grund av den tidiga starten på dagen). Det var just därför jag ville läsa tillsammans – tillsammans kan vi ge dem en trygg väg framåt i sitt lärande. Till nästa lektion ska de ha läst på egen hand, men jag försäkrade dem att vi skulle hjälpas åt att förstå allt när vi träffades igen.
Lektion 2: Differentiering – stötta, stimulera och förena läsning med deras tankar
Efter att ha läst ett par kapitel ville jag försäkra mig om att vi alla hade en god förståelse för bokens centrala teman och begrepp. Jag delade in eleverna i grupper, gav dem arbetsblad där de skulle koppla begrepp med definitioner. Sen fick grupperna i uppgift att välja begrepp och skapa en ordkarta om det: beskriv ordets betydelse, ordklass, synonymer och antonymer, använd det i egna exempelmeningar samt rita begreppet (Marzano et. al., 2001). Nu blandades hårt arbete med skratt! En grupp ritade en bild av ett grått landskap för att illustrera ”sameness” (påtvingad konformitet är vanligt bland dystopier), medan andra hittade kreativa sätt att visa Jonas och hans vänners känsloyttringar (kallade ”stirrings”).
För att verkligen använda de nya orden avslutades lektionen med en diskussion. Eleverna besvarade frågeställningar om bokens centrala teman, i detta fall dödshjälp (kallat ”release”) och samhällets påverkan på individen. Men diskussionerna kunde nå målet genom olika vägar: det jag kallar den breda vägen och den smala vägen. De gör eleverna delaktiga i sitt lärande och kan utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Den breda vägen innehåller enklare frågor och exempel på hur man kan börja sina resonemang. Till exempel: ”Give 3 reasons why some people might see euthanasia (assisted suicide) as a right and some as wrong.”
Den smala vägen riktar sig till elever som vill utmanas ytterligare och innehåller komplexa frågeställningar där eleverna måste dra egna slutsatser utan stöd. Här är ett smalare exempel: ”What are the potential ways euthanasia can be misused? When could it be something positive to people? Make a list of arguments.”
Båda vägar leder fram till samma mål, men vägarna dit kan se olika ut.
Lektion 3: förutspå utmaningar – stötta med den grafiska
novellen och filmen
Nu började The Giver-berättelsen att ta fart. Genom vår övergripande planering hade vi en bild av var eleverna var i sin läsning och ville säkerställa att alla förstått det som har skett. Vi valde ett multimodalt arbetssätt.
Vi hade valt ut sidorna ur den grafiska novellen som illustrerade de viktigaste händelserna i de kapitel vi hade läst, som när Jonas får sin roll som minnesbevarare och hans första minne. Jag visade novellen på projektorn och eleverna läste tillsammans ur sina respektive kopior.
Efter det tog vi samma scener men ur filmatiseringen och vi jämförde upplevelserna mellan medierna. Vi pratade om varför scenerna var viktiga, vad Lowry ville ha sagt, hur filmen skilde sig från boken och den grafiska novellen. Målet var att säkerställa att alla elever hade förstått de mest centrala händelser och teman. Det var också fantastiskt att få höra elevernas reflektioner. Vissa tyckte att filmen var mer spännande, medan andra föredrog boken för att den gav mer utrymme för fantasin.
Sammanfattningsvis upprepade vi stegen (med variation och inslag av andra aktiviteter, såklart) tills vi var färdiga med boken. Några av eleverna sa att de aldrig hade läst en hel bok förut. En av mina elever sa att läsning alltid varit väldigt svårt, men genom att läsa tillsammans och bearbeta steg för steg kunde hen äntligen förstå. Det var som musik för mina öron.
Avslutande tankar
Hur jag skapar lektioner – lektionsdesign – är idag ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Äntligen känner jag att jag kan besvara frågan som följt med mig sedan jag examinerades. Ett gott arbete börjar i samarbete och god undervisning lutar sig mot beforskade arbetssätt.
Med god undervisning menas ett målmedvetet, relationellt och formativt arbete med strategier som leder läraren i sina didaktiska val (Håkansson & Sundberg, 2020). Framgångsrika lärare har en ”bred arsenal av metoder och verktyg” och lyckas i högre grad att stötta och stimulera eleverna i sitt lärande (Skolinspektionen, 2010). Det tog mig ett tag att inse att dessa inte var abstrakta förslag utan välslipade verktyg och strävansmål för att jag själv skulle kunna bli en skicklig lärare. Jag insåg också att jag skulle inkludera dessa arbetssätt i min arsenal när jag designar min undervisning.
Lyfter vi perspektivet förstår vi att läsning är ett åtagande för hela samhället (Läsdelegationen, 2018; Skolverket, 2016; Ämneslärare, 2024). Från ett skolperspektiv riktas strålkastaren ofta på lärare som undervisar i traditionella ”läsämnen” (svenska, engelska, historia, et cetera), men även dessa lärare kan ha svårt att få det att pedagogiskt fungera (Lärare och forskning, 2023).
Den här texten utgår från att de flesta ämnen kan använda läsning som en effektiv förmedlare vid kunskapsinhämtning genom att strategiskt samarbeta och prata om hur vi designar god undervisning. Tillsammans kan vi hjälpas åt att dra nytta av varandras kunskaper för att designa god undervisning där läsning har en naturlig plats.
Text: Fredrik Norman
Foto: Istockphoto
Reflektions- och samtalsfrågor
• Hur kan du utveckla elevernas läsande och skrivande i din egen undervisning?
• Vilka uttrycksmedel skulle du vilja lägga till i din undervisning, för dig och för eleverna?
• Hur kan du utveckla din egen undervisning, vilka andra didaktiska val skulle du kunna göra?
Referenser och lästips
Hedström, K. (2023). Läraren: ”Vi måste ta tid att läsa i klassrummet”, Lärare och forskning
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2020). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning
Lowry, L. (1993).The Giver
Lundberg, E. (2024). Experterna: Eleverna måste läsa mycket i alla ämnen, Ämnesläraren
Läsdelegationen. (2018). Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället
Marzano, R. J., Pickering D. J., & Pollock, J. E. (2001). Classroom instruction that works: Research-based strategies for increasing student achievement.
Mclean, G. (2012). Zone of Intervention, Graeme’s Blog
Skolinspektionen. (2010).Framgång i undervisningen
Skolverket. (2016). Att läsa och förstå
Skolverket. (2023). PISA 2022 – 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
Skolverket. (2023). Reciprok undervisning
Skolverket. (2024). Stärk elevers delaktighet och inflytande i utbildningen
SVT. (2024). Hjärnforskaren: ”Var fjärde 15-åring i riskzonen för analfabetism”

