I mitt yrkesliv som lärare och specialpedagog har jag mött många barn, elever, kollegor och vuxna som av olika skäl har haft svårt att ta till sig språk, läsa och förstå text, uttrycka sig i skrift – eller att kommunicera över huvud taget.
Men jag har också fått se vad som händer när rätt verktyg öppnar rätt dörr. När en elev som aldrig läst en bok plötsligt slukar böcker. När ett barn i förskolan får glänsa genom att förklara på sitt modersmål. Eller när en vuxen medarbetare verkligen hör samtalet i sin telefon för första gången på länge.
Av Ulrika Jonson, enhetschef för digitalisering vid utbildningskontoret i Södertälje kommun. Legitimerad lärare, specialpedagog, föreläsare och konsult med utgångspunkt i tillgänglighetsfrågor. Guldäpplepristagare 2014
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
Det här kapitlet handlar om just det – hur digitala och assisterande verktyg kan skapa nya vägar in i språket och lärandet. Oavsett ålder, förutsättningar eller roll. Du kommer att få följa med genom förskolan, grundskolan och gymnasiet, vidare till arbetslivet och vardagen, där teknik inte bara blir ett hjälpmedel – utan ett sätt att göra lärmiljöer mer inkluderande, tillgängliga och meningsfulla.
Digitala böcker i förskolan
I förskolan får barn möjlighet att utveckla både språk och kunskap med stöd av digitala böcker. Genom verktyg som Polyglutt kan barn ta del av berättelser på olika språk – både i text och med berättarröst. Det gör att barn kan använda sin flerspråkighet som en tillgång i undervisningen och öva på att växla mellan dem i lärande samtal.
I en barngrupp läste pedagogen en bok i Polyglutt tillsammans med barnen. Boken projicerades på en ljus vägg, så att alla kunde se bilderna, och pedagogen läste högt på svenska. Efter läsningen bytte pedagogen språk i appen, eftersom ett av barnen ville höra boken på sitt modersmål.
När berättarrösten började läsa på det nya språket sa pedagogen:
– Jag förstår inte riktigt vad som sägs nu.
Då svarade barnet direkt:
– Det gör inget. Jag förstår, så jag kan förklara!
Barnet tog rollen som expert och blev den som förmedlade innehållet till resten av gruppen. Det skapade både stolthet och delaktighet. Samtidigt fick alla barn i gruppen chans att höra ett annat språk, vilket väckte nyfikenhet och frågor – varför låter ordet så här på svenska och så där på mitt språk?
Arbetssättet stärker både barnets första språk och svenskan, och visar hur flerspråkighet kan bli en resurs i undervisningen. Det främjar också inkludering och tillgänglighet – och gör det tydligt att alla språk är viktiga.
Assisterande teknik i grundskolan
I mitt arbete som specialpedagog på en grundskola genomförde jag skuggningar i klassrummen för att få syn på vilka elever som kunde ha nytta av bland annat assisterande teknik. Efter observationerna samtalade jag med undervisande lärare om vad jag sett. Tillsammans identifierade vi elever som kunde behöva stöd för att ta till sig text genom att både läsa med ögon och öron, eller som behövde stöd för att skriva med hjälp av diktering.
En av de elever jag träffade och visade vilka verktyg som fanns och hur eleven kunde använda dem, fastnade för, inlästa läromedel, Legimus (talböcker) och tal-till-text-funktioner för att producera text med hjälp av sin röst. När vi kommit fram till att just dessa verktyg passade eleven bäst, fortsatte vi att träffas ett par gånger i veckan under sex till sju veckor.
Tillsammans övade vi praktiskt på att: logga in, orientera sig i apparna, göra personliga inställningar och att kombinera de fysiska böckerna med de inlästa versionerna. Under tiden hade jag löpande samverkan med klassläraren för att koppla verktygen till det aktuella innehållet i undervisningen, och se till att eleven hade tillgång till rätt läromedel.
Efter övningsperioden bad jag eleven utvärdera hur det kändes nu jämfört med tidigare. Svaret kom snabbt och med eftertryck:
– Ulrika, jag behöver inget mer – nu kan jag själv. Jag har det jag behöver!
Det var ett tydligt bevis på hur rätt stöd kan öka både självständighet och självkänsla. Exemplet visar hur assisterande teknik kan göra tryckt material tillgängligt och textproduktion möjlig, även för den som tidigare haft svårt att uttrycka sig i skrift.
AI som samtalscoach på gymnasiet
På en gymnasieskola använder eleverna på vård- och omsorgsprogrammet en chattbot för att öva sig på att hålla hälsosamtal – ett sätt att träna kommunikation i en trygg och interaktiv miljö. I stället för att direkt samtala med riktiga patienter får eleverna först öva på att prata med en virtuell senior.
Chattbotten svarar både i text och tal. Ibland skriver eleverna sina frågor, ibland pratar de direkt – precis som om de förde ett verkligt samtal. Den virtuella personen är programmerad att vara lite motsträvig och har flera hälsoproblem, vilket gör samtalen mer realistiska och utmanande för eleverna.
Innan samtalen med riktiga seniorer tränar eleverna på att ställa öppna frågor, lyssna aktivt och följa upp det som sägs. En lärare på skolan har själv skapat chattbotten och anpassat den till undervisningen.
Lärarna har märkt tydliga skillnader
Tidigare var hälsosamtalen ganska korta, ofta 10–15 minuter. Nu, efter det att eleverna fått träna med chattbotten, kan samtalen pågå i upp till en timme – och ibland behöver lärarna gå in och avsluta för att hinna med schemat.
Men den största skillnaden är djupet i samtalen. Eleverna har blivit bättre på att lyssna mellan raderna, följa upp det patienten säger och föra ett samtal i stället för att bara bocka av frågor.
Det här exemplet visar hur AI kan användas för att skapa trygga övningsmiljöer och utveckla elevers kommunikativa förmåga – särskilt i utbildningar där samtalskompetens är avgörande.
Digitalt stöd på arbetsplatsen
Behovet av digitala verktyg som stöd i vardagen finns inte bara i skolan – det gäller även vuxna i arbetslivet. I min roll som coach för tillgänglighet har jag vid flera tillfällen stöttat medarbetare som velat hitta lösningar för att göra sitt arbete mer hanterbart.
En gång blev jag tillfrågad av en person som undrade om det gick att koppla hens hörapparater till arbetstelefonen. Personen hade ett arbete med många telefonkontakter, men hade ofta svårt att höra vad som sades i samtalen.
Tillsammans undersökte vi om hörapparaterna var kompatibla med hens smartphone. Vi laddade ner en app som audiologen rekommenderat, som skulle möjliggöra kopplingen mellan hörapparaterna och telefonen. Därefter gick vi igenom hur allt skulle installeras, justera inställningarna – och till sist testade vi att ta emot och ringa samtal.
Reaktionen lät inte vänta på sig:
– Vilken skillnad! Nu hör jag vad personen som ringer säger!
Även kollegor märkte av effekten av hjälpmedlet. Kollegan kan nu anpassa sin röst när hen talar i telefon.
Det här exemplet visar att tillgänglighet och digitala verktyg är lika relevanta i vuxenvärlden. Små insatser kan göra stor skillnad – både för att orka, förstå och kunna delta fullt ut i arbetslivet.
Diktering – tal till text
Att tala är silver och tiga är guld? Nej, jag skulle säga tvärtom. Att kunna tala – och få det omvandlat till text – kan vara avgörande för många.
För personer som är synskadade, har dyslexi eller någon annan form av funktionsvariation kan det vara svårt att skriva, att producera text. Då kan en tal-till-text-funktion bli ett viktigt verktyg. I de flesta digitala enheter i dag – datorer, surfplattor eller smartphones – finns inbyggda funktioner för just detta ändamål. Det handlar bara om att veta att de finns, förstå hur de fungerar, våga prova och ge det lite övning.
När jag arbetar med att visa hur man kan producera text med rösten, märker jag ofta att många känner till funktionen – men få har testat den på riktigt. Det handlar inte om att ersätta skrivandet, utan om att bredda vägen till att uttrycka sig och producera text.
Personligen använder jag tal-till-text varje dag, både i arbetet och privat. Och du, den här texten är faktiskt till stor del producerad på det sättet. Har du som läsare ens märkt det?
Exemplet visar hur digitala verktyg kan minska hindren till att uttrycka sig – och hur det vi ibland ser som ”hjälpmedel” i själva verket är ett kraftfullt stöd för alla.
Rätt stöd, i rätt tid, för rätt person
Gemensamt för alla exempel du just har läst är att de utgår från individen. Verktygen i sig är inte lösningen – men de kan bli avgörande när de sätts i rätt sammanhang, med stöd av någon som visar, uppmuntrar och vågar prova exempelvis tillsammans med en kamrat, kollega och pedagog. De digitala verktygen varierar, det är med kompetens hos pedagoger om hur de kan bli effektiva stöd för vem i vilket sammanhang som är nyckeln.
Digitala och assisterande verktyg kan stärka självständighet, självkänsla och lärande – men bara om vi som pedagoger ger utrymme för dem. Om vi vågar släppa tanken på att alla måste göra det på samma sätt, och i stället erbjuder olika vägar till samma mål.
Så – vad kan du göra i din undervisning? Vilket första steg kan du ta för att visa en elev, kollega eller vårdnadshavare att det finns fler sätt att lyckas på?
Kanske är det just du som håller i nyckeln till att någon annan får säga:
– Nu kan jag själv. Jag har det jag behöver.
Text och foto: Ulrika Jonson
Reflektions- och samtalsfrågor
• Reflektionsfråga kring digitala böcker: Artikeln lyfter fram hur digitala böcker kan stärka flerspråkighet och inkludering i förskolan. Vilka möjligheter ser du i din egen verksamhet att använda liknande digitala verktyg för att lyfta och inkludera elevernas språkliga bakgrund
• Reflektionsfråga kring assisterande teknik: Genom exemplet från grundskolan visas hur assisterande teknik kan öka både självständighet och självkänsla hos elever. Vilka elever i din egen undervisning tror du skulle kunna ha stor nytta av assisterande teknik, och vilket ”första steg” kan du ta för att introducera dem för dessa verktyg?.
• Reflektionsfråga kring AI i undervisningen: Texten beskriver hur en chatbot kan användas för att öva kommunikation på gymnasiet. På vilket sätt skulle du kunna använda en liknande teknik, eller något annat digitalt verktyg, för att skapa en trygg övningsmiljö för dina elever i din undervisning?
Referenser och lästips
En digitalare förskola, Katrin Jävebring, Natur och Kultur (2019).
Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla (2020), Katarina Eriksson och Eva Rännar. Liber (2020).
AI för nybörjare, Johan Falk, Natur och Kultur (2023)
Lärande i en digitaliserad värld, Patricia Diaz, Malin Frykman och Sara Willermark. Liber (2023).
Svensk forskning från Linnéuniversitet på temat assisterande teknik från 2024 att ta del av:
Förebygga, överbrygga, utveckla: Tal-till-text och dess potential att främja elevers textproduktion i grundskolan, Gunilla Almgren-Bäck (2024) Avhandling Linnéuniversitet.
Assisterande teknik – att ta till sig och producera text: Ett stöd för elever i anpassad grund- och gymnasieskola, Christina Sand (2024) Avhandling Linnéuniversitet.