Den svenska skolan och förskolan har alltid haft ett viktigt uppdrag: att vara en plats för kunskap, trygghet och utveckling. Men nu höjs röster om att disciplinen måste skärpas. Det talas om att skolan måste bli mer auktoritär, att lärarna måste ta tillbaka makten i klassrummet. Men är det verkligen en auktoritär ledarstil som barn och unga behöver för att utvecklas och få en positiv inställning till lärande? Eller är det snarare genom glädje, nyfikenhet och starka relationer vi skapar en förskola och skola som fungerar?
Fredrik Söderlund, inspiratör, föreläsare, utvecklare på Västerås stad. Mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2023.
Artikeln är en del i Guldäpplets antologi – Rika lärmiljöer. Med bidrag från lärare och forskare speglar den hur lärmiljöerna har förändrats och berikats explosionsartat på senare år – och hur de skapar bättre förutsättningar för elever och deras lärande.
Reflektions- och samtalsfrågor till artikeln
Att skapa en trygg och inspirerande lärmiljö är en av de viktigaste uppgifterna för förskollärare och lärare. Barn och elever som känner sig sedda, respekterade och trygga har större möjligheter att ta till sig kunskap. Forskning visar att en god relation mellan lärare och elev är avgörande för inlärningen (bl.a. Golagh 2022). Om läraren i stället uppfattas som en auktoritär maktfigur, kan det skapa en känsla av rädsla och motvilja snarare än motivation och nyfikenhet.
Skollagen definierar undervisning som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”. Undervisning handlar alltså inte bara om att följa en lärobok från pärm till pärm, utan om att bygga relationer och skapa en miljö där barn och elever känner sig trygga och nyfikna på att lära sig. Vem minns inte sin bästa lärare och den påverkan de haft på ens liv?
Ordning och reda genom relationer – inte auktoritet
Det talas ofta om vikten av ordning och reda i skolan, men det är viktigt att förstå att en auktoritär ledarstil inte är lösningen. Ordning och reda skapas genom trygghet, respekt och goda relationer, inte genom rädsla och regler. En lärmiljö där barn och elever känner sig trygga och inkluderade skapar naturligt ett klimat där lärande och arbetsro kan frodas. När lärare, barn och elever tillsammans skapar en förståelse för normer och regler, byggs en lärmiljö där alla känner ansvar och delaktighet. Fler vuxna i förskola och skola är inte heller en lösning i sig. Det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet.
Vi behöver fler lärare, vuxna med rätt kompetens, inte bara fler vuxna i korridorerna. Lärare som är utbildade, engagerade, entusiasmerande och har förmågan och ett förhållningssätt att skapa starka relationer med barn och elever är nyckeln till en fungerande lärmiljö. En skola där eleverna känner sig sedda och respekterade bidrar till en naturlig arbetsro och en positiv inställning till lärande.
En förskola och skola i framkant – där lärandet är lustfyllt
Världen förändras snabbt och vårt uppdrag är att förbereda barn och unga för framtiden. Förskollärare och lärare bör ha en kontinuerlig kompetensutveckling, så att de alltid ligger i framkant när det gäller pedagogiska metoder och framtidskompetenser. Digitaliseringen är en självklar del av denna utveckling och ger oss lärverktyg för att stärka barns och elevers lärande. Vi måste lära ut hur man kritiskt granskar information, samarbetar och tänker kreativt, inte bara hur man följer regler.
Läroplanerna för både förskola och skola lyfter fram vikten av att eleverna utvecklar kunskaper och värden genom ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt. Vi ska ge barn och elever möjlighet att använda sin egen röst, reflektera över sin omvärld och förstå hur de själva kan påverka sin framtid. En viktig aspekt av detta är att lärarna också behöver ges de resurser och det stöd de behöver för att kunna arbeta utifrån dessa värderingar.
Glädje och motivation som drivkraft
Lärande ska vara lustfyllt! Inte bara våra barn och elever lär sig bäst när de känner nyfikenhet och glädje. En förskola och skola där barn och elever enbart förväntas lyda utan reflektion riskerar att slå undan deras naturliga motivation. I stället behöver vi en förskola och skola där barn och elever får förstå varför de lär sig olika saker och hur de kan använda sina kunskaper i livet. Vi ska inte bara förmedla fakta, utan också inspirera och guida eleverna i deras personliga utveckling.
Ett pedagogiskt förhållningssätt som bygger på motivation och delaktighet främjar en djupare förståelse för ämnena och stärker barn och elevers självförtroende. Skolan ska ta vara på varje barns och elevs unika styrkor och intressen. Genom att anpassa undervisningen och inkludera deras egna drivkrafter kan vi skapa en mer hållbar och långsiktig inlärning.
Demokrati och respekt – inte kontroll och makt
Självklart behövs ordningsregler i förskola och skola, men dessa ska bygga på demokratiska värderingar och respekt snarare än på blind lydnad. Barn och elever som känner sig delaktiga i att skapa en trygg och respektfull lärmiljö tar ett större eget ansvar. Vi ska vara förebilder och ledare, men ledare som bygger relationer och ödmjukhet.
Ett demokratiskt och inkluderande arbetssätt gör att barn och elever blir mer engagerade i sin utbildning och får bättre förutsättningar för att lyckas i framtiden. När de får vara med och påverka sin lärmiljö och känna att deras åsikter tas på allvar, skapas ett starkare band mellan oss och dem. Detta är en central aspekt av läroplanens värdegrund, som betonar vikten av inflytande och aktivt deltagande.
Framtidens lärplats – en plats för nyfikenhet och kreativitet
Vi står inför en framtid där arbetsmarknaden kräver mer än bara traditionell ämneskunskap. Förmågor såsom kreativitet, problemlösning, digital kompetens och samarbetsförmåga blir allt viktigare. Därför måste vi anpassa våra lärmiljöer för att ge barn och elever möjlighet att utveckla dessa färdigheter.
Genom att integrera modern teknik, projektbaserat lärande och innovativa undervisningsmetoder kan vi skapa en skola där elever känner lust att lära och utvecklas.
Slutsats
Vi behöver inte en förskola och skola som styrs av auktoritära principer, utan en arbetsplats som bygger på relationer, trygghet och kontinuerlig pedagogisk utveckling. Genom att satsa på kompetensutveckling, framtidskompetenser och digitalisering kan vi skapa en lärmiljö där alla barn och elever trivs och utvecklas. Läroplanerna och skollagen ger oss en tydlig riktning: ”Undervisning handlar om att utveckla kunskaper och värden i en trygg och inspirerande miljö”. Vi måste ifrågasätta om en mer auktoritär skola verkligen är lösningen på dagens utmaningar. I stället anser jag att vi ska fokusera på att stärka lärarrollen genom kontinuerlig utbildning, ge lärare förutsättningar att skapa meningsfulla relationer med sina barn och elever och arbeta för en lärmiljö där alla känner sig trygga, sedda och motiverade.
Framtidens förskola och skola handlar inte om kontroll och makt, utan om att inspirera, vägleda, entusiasmera och stärka barn och elever. Låt oss bygga en framtida lärmiljö där kunskap, nyfikenhet, medvetenhet, kreativitet och glädje får blomstra!
Låt oss fundera över frågeställningen: ”För vem är du här?”
Text: Fredrik Söderlund
Foto: Istockphoto
Reflektions- och samtalsfrågor
• Texten betonar glädje och motivation som centrala drivkrafter för lärande. Hur kan dessa värden balanseras med behovet av struktur, mål och resultatkrav i skolan?
• Hur kan lärarens roll förändras i takt med att framtidens arbetsmarknad kräver nya kompetenser som kreativitet, samarbete och digital förmåga
• Vilka risker och möjligheter ser du med en skola som styrs mer av auktoritära principer jämfört med en skola som bygger på relationer och delaktighet?