Sveriges mediecentraler erbjuder lärare och elever ett brett och kvalitetssäkrat utbud av mediepedagogiska lärresurser. Samtliga resurser som erbjuds har institutionell visningsrätt så att läraren kan känna sig trygg i att det material som används i undervisningen är upphovsrättsligt korrekt. Utvecklingen framåt med fer elevkonton ger ökade möjligheter att tillgängliggöra pedagogiska lärresurser som eleverna har tillgång till både i skolan och på fritiden. Det bidrar till att skolorna genomför sitt likvärdighetsuppdrag på ett kostnadsefektivt sätt, samtidigt som det blir möjligt för eleverna att ta del av skolarbetet på fer platser än i skola

Ann-Britt Dahl, vd, Mediapoolen Västra Götaland. Mottog Guldäpplets Jubileumsutmärkelse 2021 i kategorin Regionala mediepedagogiska centra.

Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.

Mediecentralernas digitalisering startade år 2006. Starten var trevande, med många flaskhalsar i form av dålig bandbredd och ofullständigt utbyggd digital infrastruktur. När väl den digitala tekniken var etablerad ökade användningen av strömmande media exponentiellt och är nu det klart dominerande sättet att distribuera film och medier. 

Medierna som pedagogisk resurs 
I en värld där fakta och en enorm kunskapsmassa finns lätt åtkomligt blir kunskapen om hur man förhåller sig till stora informationsmängder allt viktigare. Dels att lära sig var informationen hämtas, dels hur man förhåller sig kritiskt till den framsökta informationen. Läraren kan med sin ämneskunskap beskriva ämnet ur ett socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. Här kan digitala begreppskartor, där eleverna ser de enskilda faktakunskaperna kopplade till helheten, vara användbara. Vikten av att beskriva ämnet ur ett helhetsperspektiv och dess förhållande till övriga ämnen samt det omgivande samhället ska inte underskattas. Det är på det sättet som eleven motiveras och förstår vitsen med att anstränga sig i lärandet av detaljerna. 

I dag är mediecentralernas distributionsplattformar multimodala och kan i en och samma sökning ge träffar på film, ljud- och e-böcker, samt till resurser med interaktiva inslag. Tanken är att det skall utgöra underlag för läraren som tillsammans med eleverna kan ställa, för ämnet, relevanta frågor i en kommunikativ och undersökande process.

De inbyggda kompensatoriska möjligheter som den digitala tekniken erbjuder i form av språkval på filmernas ljud- och undertexter, E-bokens olika versioner med stigande svårighetsgrad och där ljud och text kan kombineras, är exempel på hur anpassning till den enskilda eleven blir smidigare och mer individuell. Ett mångspråkigt interaktivt bildlexikon, där uttal och bild kombineras, kan anpassas individuellt och användas i svenska som andraspråk, Sf och modersmålsundervisningen samt i undervisning av moderna språk. 

Adaptiva, interaktiva och AI-baserade resurser 
Framtidens distributionsplattformar kommer att vara utrustade med adaptiva system som kan läsa av elevens förmågor och anpassa urvalet till dennes kunskapsnivå till exempel genom att anpassa sökresultatet eller ge rekommendationer som är skräddarsydda för att hjälpa den enskilda individen att uppnå sina kunskapsmål. När både läraren och eleven kan följa kunskapsutvecklingen skapas förutsättningar för eleven att reflektera över sin egen förförståelse och fortsatt ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lärarens roll blir att följa, stödja, uppmuntra och hjälpa eleven att sätta rimliga mål. För att klara det krävs att läraren har kunskap om var varje enskild elev befinner sig kunskapsmässigt och samtidigt är förtrogen med vilka resurser som passar eleven just där och då. 

Med stöd av AI kan utbildningssektorn dra nytta den digitala teknikens möjligheter så att det främjar kunskapsutveckling på ett helt nytt sätt. I en första fas skulle man kunna introducera interaktiva fråge-formulär och studera elevernas beteendemönster för att ge förslag på resurser att använda, både för att hjälpa dem att uppnå aktuella kunskapsmål och inspirera och utmana dem i deras fortsatta inlärning. 

Det är i sammanhanget viktigt att fundera över vilka risker och vilken sårbarhet det finns inbyggt i ett system som genererar och hanterar användardrivna data som kan uppfattas som känslig. Ur såväl integritetsaspekten som validitetsaspekten krävs en säker, stabil och trygg infrastruktur med adekvat kontroll och hög säkerhet. Här kan mediecentralerna utgöra en naturlig arena för fortsatt utveckling. 

Underutnyttjad potential 
Den digitala teknikens sociala potential är fortfarande underutnyttjad och behöver tas tillvara i undervisningen. Bland annat genom att skapa arenor och mötesplatser, där elever från olika skolor och olika länder kan mötas i en kollaborativ miljö och utvecklas vidare inom sina specialintressen. Och på så sätt få ta del av andras tankar och idéer. I ett första skede skulle mediecentralerna, tillsammans med skolbiblioteken, också kunna erbjuda digital läxhjälp via video- eller chattfunktion eller andra typer av digitala forum. 

Framtiden är digital och mediecentralernas roll kommer även framgent att vara viktig som innehållsleverantörer av mediepedagogiska lärresurser och ett stöd för lärarna i deras lektionsplanering.

Text: Ann-Britt Dahl

Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid

Lästips
Mediapoolen: mediapoolen.se