Lärarpriset Guldäpplet handlar om professionsutveckling. Hur vi blir bättre som lärare, hur vi utvecklas kollegialt och hur hela professionen utvecklas.
Vi blir klokare tillsammans, i dialog med kollegor. Så växer det vi kallar beprövad erfarenhet fram. Att äga processer för sådana dialoger är grunden för en stark profession.

Peter Becker, ordförande, stiftelsen Yngve Lindbergs Minne/Guldäpplet och stiftelsen DIU.

Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.

Guldäpplet
Lärarutmärkelsen Guldäpplet, med start 2002, inbjuder lärare, rektorer och kommunledare att nominera lärare som gjort framträdande insatser, och som varit aktiva i tre sammanhang: dels i egen undervisning med digitala stöd eller arbetssätt, dels i den kollegiala dialogen och erfarenhetsutbytet lokalt och nationellt och slutligen lyfter Guldäpplet numera tydligare fram medverkan i skolutveckling lokalt och hos kommun/huvudman.

Nomineringarna innebär att erfarenheter formuleras och delas, och därefter ventileras och prövas av juryn. Denna består till hälften av tidigare pristagare och till andra hälften av partners, vilka bedömer året pristagare i en noggrann process i flera steg. Man kan se hela processen som en kollegial framröstning och som ett synliggörande av viktig didaktisk och pedagogisk erfarenhet inom professionen. Den tillför en delad och ventilerad erfarenhet som kastar ljus över utveckling och framsteg. 

Många gånger har juryn tidigt kunnat se trender i utvecklingen, om det så varit skriva-sig-till-läsning, bloggskrivande och skrivande för en publik, värdeskapande lärande, flippat klassrum och utvecklat lärande, förnyad idrottsundervisning med spelinslag, nya arbetsformer i slöjd, nätbaserat lärande, video som redovisningsform och formativa arbetssätt. Listan kan göras lång.

Nästa steg: Dialog med forskare
Det var logiskt att bygga in en dialog med forskare i processen, för att ge prisbelönta lärare en efterlängtad sparringpartner. Detta har stegvis utvecklats under de senaste åren. På så vis berikas erfarenheter med både en fördjupad kollegial prövning och forskarsamtal. Och då inte från en forskare som sitter inne med svaren, utan en som med prövande processer, vrider och vänder och studerar de erfarenheter som gjorts. Detta har gjorts i publika former, såväl på scen som i förberedda webbinarier, och därmed tillgängliga för många fler lärare, men också för skolledare och forskare. Här har forskarna Åke Grönlund, Susanne Kjällander, Staffan Selander och andra varit avgörande i sin medverkan.

Så kan forskardialogen generera nya tankar och bidra till utvecklad reflektion och kunskapsbildning kring de digitala möjligheterna, med nya begrepp eller nya perspektiv. Detta uttrycker också vårt perspektiv på forskningens roll i denna rörelse: där problemformuleringen ägs av professionen själv och utgår från praktikerns egna frågor. Forskarens roll kan vara att i dialog bidra med perspektiv, begrepp och metod. Ett viktigt steg i processen är att frågorna kan formuleras om – detta är ofta insikten, ja själva lärandet.  

Vi ser läraren som designer (jfr Design för lärande, Selander, Kress 2010, 2017, 2021), som prövar och utforskar, som medvetet designar sin undervisning med val av tema, uppgifter, miljöer, läromedel, material och processer med sikte på att skapa utvecklande lärprocesser, med likvärdiga möjligheter för alla elever att utvecklas och växa till fullvärdiga samhällsmedborgare. 

Vidare, om professionsutveckling: Hur blir vi bättre som lärare?
Det jag beskriver är en professionell lärare, i konstant utveckling, i en bred kollegial process för att generera en kollektivt utvecklad och ägd kunskap. Under tjugo år som lärare i ungdomsskola deltog jag själv i en enda, totalt en!, studiedag med fokus på kollegors utveckling. Det var en fantastisk dag med två kollegors exempel, med analys och utvärdering av den egna undervisningspraktiken, vilket utgjorde startpunkten för studiedagens arbete. 

Guldäpplet kan ses som en rörelse för att bidra till kollektiv professionsutveckling med stöd av de digitala möjligheterna. Strävan har varit att bidra till processer och stödjande strukturer för erfarenhetsutbyte och reflektion både lokalt och nationellt. I grunden handlar det om hur vi blir bättre som lärare, och att vi inte överlåter till varje lärare att ensam utvecklas, utan att vi bygger vardagliga former och rutiner för erfarenhetsutbytet, och hållbara och systematiska strukturer för att gemensamt utvecklas. Att som profession äga sin kunskapsbildning är kärnan i att vara en profession. 

Guldäpplet har vuxit i en process med lärarnas erfarenheter och egna frågor som utgångspunkt, med professionens egen kollektiva kraft i dialog med styrdokument och myndigheter, med forskning och akademi, med innovatörer och leverantörer. Så bidrar vi till att stärka professionens roll i Andy Hargreaves och Michael Fullans anda, att bygga det professionella kapitalet och bidra till en bättre skola.

Slutligen: Stolta och synliga lärare i samverkan med andra aktörer
Utöver själva kunskapsbildningen ser vi en annan sida i Guldäpplets process. Vi lyfter fram lärare, goda professionsföreträdare, gör dem synliga i kollegiet och utanför, mer publikt. Så presenterar vi några av alla de fantastiska lärare som varje dag ser sina elever, inspirerar och utmanar dem. Detta stärker lärares dagliga arbete och ger ökad självkänsla. Det bidrar till att ge skolans professioner en positiv bild och en röst, och därmed en roll i utvecklingen av skolan – och samhället. 

Ytterligare en dimension vill jag lyfta fram. Partnerskapet bakom Guldäpplet är central, med en tredubbel betydelse. En är partners medverkan i processen, med kontakter med skolorna och dess professioner, medverkan i juryprocessen, liksom kanalerna tillbaka till skolorna. Därtill bidrar partners till de ekonomiska förutsättningarna för Guldäpplets process och stipendier. Och inte minst innebär partnerskapet en nödvändig bred samhällelig samverkan för en digital transformering, med profession, fack, myndigheter, leverantörer och forskare. Alla dessa aktörer behövs för att förverkliga digitaliseringens möjligheter inom skolan. 

Guldäpplet har kommit att uppmärksammas särskilt i lokala medier och sammanhang. Under pandemin utsågs alla Sveriges lärare till mottagare av Guldäpplejuryns Särskilda Pris 2020, för sina insatser.

Tjugoårsjubileum med jubileumsskrifter
Hösten 2021 inleddes firandet av utmärkelsens tjugoårsjubileum med att just detta år utse en krets synnerligen välförtjänta personer – utanför lärarkåren – som betytt särskilt mycket för främjandet av lärarnas och elevernas digitala möjligheter, forskare, utvecklare, handläggare på myndigheter, kommuner och organisationer till mottagare av 2021 års speciella Guldäpplets Jubileumsutmärkelse. 

Två Jubileumsskrifter utges för att fira detta jubileum, den ena på hösten 2021, den andra håller du nu i din hand eller läser på din skärm. 

Guldäpplets initiativ, processer och utmärkelser vill bidra till skolans digitala utveckling och till professionsutvecklingen. Med denna skrift och dess många bidrag hoppas vi ge inspiration och kraft, hämtad från skolprofessionernas rika och stärkande källa.

Text: Peter Becker
Lästips i anslutning till artikeln

Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid ger med sina bidrag ett antal framsynta, spännande och innovativa perspektiv från lärare och ledare, forskare och innovatörer. Förhoppningen är att lärarlag, rektorsgrupper, utvecklingsteam, förvaltningar, lärarstuderande och utbildare, forskare, leverantörer och andra ska hitta sina frågor och perspektiv för fortsatt diskussion.